Herr Karelias och fröken Ursus.
Sömnen vill som inte komma och jag tänker istället på massor.
Än en sak om allrakäraste Kerkyra.
Hade besök av den ende halvgreken, vad jag vet, runtomkring.
Hon beger sig i Juli och undrade när jag skulle ner.
September. As we all know.
Hon kom då på att det inte gör något om hon glömmer något,
jag ska ju faktiskt ner och tillbaka.
Jag kom själv på den briljanta idén att hon skulle kunna köpa hem
det jag saknar allra mest och drömmer om var dag.
Sånt där som inte finns här hemma men som jag vill ha var dag.
Ungefär.
Möjligtvis en limpa av herr Karelias och söner och lite Ursus.
Men, något mer måste jag be om.
Att enbart be om cigg och sprit, hur fan ser det ut?
Skärpning. Lite honung, olja och oliver skulle också vara fint.
Jag är tragisk, jag vet!
Kitty-kat.
My heart skips a beat when you touch me
I'm so mesmerized
Who told you, you could be mine
I'm mad at you for this nice surprise
boy I hate that my
World revolves you
And I hate my heart
Cause it hurts without you
Why, why am I so lost in you?
And I don't even know me anymore
Why, I don't know why I'm so confused
Cause Im hating that I love you this much boy "
Kat Deluna - Love Confusion
Fröken Kat - Kitty-Kat är min nya vän.
Hon är så svängig att jag dansar lite till och med i sängen.
Det är riktig musik att dansa till.
(Kanske inte just denna låt jag la ut text på,
den är mest fin.)
Sån jag skulle dansa till nätterna långa i utlandet.
Mycket prat. Jag vet. Men jag kan inte släppa det.
Sverige känns inte rätt.
Så, swing it katten.
Då går tiden lite fortare.
Nu kan du få mig så lätt.
Och hur mycket det berör.
Jag önskar att allt vore enklare ibland, för oss alla.
Jag vill önska en god natts sömn.
Nu ska jag försöka somna,
det kommer förmodligen gå sådär.
Men med den vackra visan i huvudet gör det inget.
I mina tankar finns du just nu.
Lycka är livet.
Vi är inne på mitten av maj.
Jag befinner mig fortfarande i min säng,
med min dator och tv-n på med en massa ovettigt.
Det stora med hela grejen är att jag fortfarande
befinner mig i Sverige. Sollefteå allramest.
Känslan är underlig. Lite mystisk sådär.
Min första svenska sommar på 4 år,
ändå känns det som igår. Fast på något vis inte.
Det är just det som är mystiskt,
det går inte att sätta fingret på vad det är.
En ovanlig känsla helt enkelt..
Det kan bero på att jag faktiskt trivs.
Att jag känner mig nykär i mitt liv och vad det innehåller.
Människor som finns med mig är viktiga, på riktigt,
det är inte bara någon som glider med och egentligen inte betyder.
Jag känner mig lycklig. Det är värt det mesta!
Lycka är egentligen livet
och lycka är att vara med.
Lycka är att få vara nära.
Den vackraste stunden i livet var faktiskt då.
och allt var förbjudet.
Och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om,
för det ekar i huvudet.
Och det blod som trodde var stilla
det fick du att rinna,
och den uppgivna röst som jag nyttja så illa
fick du att försvinna.
Och jag somna den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria.
Men det visa sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria.
Och den stund som jag kände som nära
var blott alvedon
och de himmelska ben som jag ville förtära,
de gick därifrån."
Det är så vackert att det fortfarande gör lite ont.
Och det kan vara så sant att det gör ondare.
Han är underbar! Hela jag ryser.
Sleeping to dream my dear.
Är det inte vackert så säg.
Är det inte sant så säg.
"As I lay me down tonight
I close my eyes and what a beautiful sight
Sleeping to dream about you
I'm so damn tired of having to live without you
But I, I don't mind
I'm sleeping to dream about you and I'm so tired
Oh, yes I am"
Att ord kan betyda så mycket.
Skämmes ta mig fan.
Men jag tycker låten är helt grym!
Jag är helt insnörad i den nu.
Det här är början på något nytt..
(och jag vet inte om det ska räknas som något bra.)
I don't want to be your mistake.
Your view
I wanna know how you see this thing
That's us
I must
Keep managing my madness over you
Its true
I'm blue and without you
I dont want your sympathy just understanding
We'd be better off if I just took some time to try to understand you"
Sister Hazel - Your Mistake
Underbara låt!
Det är allt jag behöver säga.
Whatever makes you happy - this might be it.
Rosor är vackra. Blommor gör mig glad. Det visar uppskattning.
Det visar känsla. Sånt tas emot med öppen famn, precis som hos dig.
Egentligen har det ingen betydelse var de kommer ifrån,
de gör mig minst lika underbart genomlycklig var gång.
Inga ord behövs.
Jag vill alltid se dig glad!
Det spelar ingen roll hur hög du är, när det händer så kan inget stoppa.
Hur hopplöst det än kan känna så kommer man över det.
Jag vet det och det gör du med.
Men ändå, var gång det sker så faller man långt in i ingenstans.
Där allt är grått, vansinnigt jävligt och där alla är lyckliga utom en själv.
Då spelar det ingen roll hur mycket solen skiner, hur snälla alla är.
Inget spelar roll.
För då är allt hopplöst.
Hur många gånger har jag inte varit där?
Och se, jag har tagit mig upp igen.
Men, jag älskar låten och kommer förmodligen nöta sönder den nu
och när det sker nästa gång, spelar ingen roll när det nu kan vara.
"Since there's no more you and me
It's time I let you go so I can be free
And live my life how it should be
No matter how hard it is I'll be fine without you
Yes i will
Thought I couldn't live without you
It's gonna hurt when it heals to
It'll all get better in time
Even though I really love you
Im gonna smile cause I deserve to
It'll all get better in time"
Leona Lewis - Better In Time
Allrakäraste Bear har förhoppningsvis skaffat lya i stan nu, inget mera Ramsele!
Praise the lord.
(Men, han vill fortfarande bo i min dusch. Och det får han. Inget nr 2 dock.)
Och du, jag saknar dig!
Nu vill jag leva för alltid.
Minnen är en stor del och kommer så förbli.
Det här må vara ett ögonblick i mitt liv.
Men låt det så vara, för det kan vara en av de bästa stunderna.
Att skratta, må bra och njuta av verkligheten om så bara för en stund,
det gör mig mer än väl!
Ett ögonblick kan säga mer än tusen ord,
ett uttryck i ett ansikte kan få själen att må.
Bara må, sådär underbart som endast en del är förunnat.
Orden spelar ingen roll,
en blick kan räcka och då faller allt på plats.
Det biter i kinderna, det knastrar av grus, varje känsla räknas.
Om det är så livet ska vara, då vill jag leva för alltid!
"Ögonen är hjärtats spegel"
Time after time..
Änglalikt.
Denna låt är speciell och kommer så förbli, alltid.
Det är så fint att det gör lite ont och gör att jag blir förtrollad.
Är det inte älskvärt så säg.
(Här ska nu rökas, sedan ska jag sova som en stock.
Jag snarkar som en tydligen, så varför inte?
Imorgon ska jag infinna mig på jobbet 1½ timme tidigare.)
Hujedamig..
Det är inga problem.
Tunghäfta. Jag vill få ut det. Bara vräka ur mig allt.
Men det sitter fast. Jag är den som sätter det på tvären.
Har jag orkat hålla allt de senaste åren,
då bör jag väl orka resten av livet ut?
Jag är rädd.
Att det ska bli som det blivit med mamma.
Att allt ska komma ikapp när jag är vuxen och stadig,
att jag försvinner ner i ett mörker.
När allt är helt och hållet förträngt och minnet om
varför jag en gång mådde som jag gjorde inte längre finns.
Då det springer ikapp och sliter en baklänges,
utan att man ens förstår varför.
Jag är rädd.
Vill få ut mig allt. Försöker prata om vad jag tänker.
Ändå kommer det bara tomma ord, det är så det känns.
Skulle försöka få reda ut allt med han som jag kommer ifrån,
men hur ska det gå?
Kan man prata då man inte längre känner varandra?
Jag är rädd.
Vågar jag släppa ut det som gnager mig?
Kommer jag bli tokig? Hamna någonstans där jag inte vill?
Är det dags att sluta fly verkligheten?
Jag behöver så många svar men vågar inte ställa frågorna till de som vet.
Jag är rädd.
"Se mitt stora problem är att mina problem
Är så pass små att dom knappt räknas som problem
Men dom gör lika ont för det"
Förbannade!
Förbannades, förbannade, förbannat.
Om nu jag bara skulle kunna veta
var så befängda idéer kommit ifrån
skulle det hela kännas minst en gnutta bättre.
Men inte.
Alla jävla komplimanger och snälla ord når inte långt.
Absolut inte denna gång.
Nu är det bra för oss, tack och lov.
Vad är det värt att prata bakom ryggar undrar jag?
Ibland lär man sig en läxa, ibland inte.
Riktiga vänner, gör de så?
Jag blir så trött..
Im so sick of this place and all the narrowminded people,
get a life!
Kärahjärtanes.
Under the moonlight!
Reminds me of simplicity!
Midsommarafton.
Annie och jag har spenderat en lang timme till att binda kransar,
vi ska snart dansa sma grodorna for manniskorna pa mitt hotell.
De har trakiga engelsmannen maste fa sig ett riktigt skratt for en gangs skull.
Det behover dom verkligen, tro mig.
Ikvall ska jag ata senapssill som gullegullAnna tog med sig at mig
da hon kom ner i forrgar. Jag ar makta nojd!
Vi ska bli fulla och ha roligt. Kan det bli battre?
Kanske om jag varit i Sverige och firat det dar, nasta ar sa.
Angelica har fatt sin bebis. En liten Hedvig. Och jag ska fa bli gudmor.
Kan det bli battre?
Nej, faktiskt inte. Kanske om jag varit dar och sett henne. Da sa.
I ovrigt ar allt detsamma.
Jag har det bra. Mamma och Ellen kommer i veckan.
Jag langtar sa jag spricker, det gor jag faktiskt!
Ha det bra allesammans. Drick en snaps for mig och ma gott!
Massor karlek
x Carolina
Såhär ska det gå till.
Här är lite från personalfesten i Idre och After Ski 1000.
Så jag älskar det!
Den grymmaste helgen på så jävla länge.
Sista helgen på säsongen blev en av de grymmaste.
Allt startade i fredags med att jag skurade min sista toalett
och därmed sjöng i falsett av glädje typ.
Sjunga i falsett gör jag i och för sig ändå, men då var det extra glatt.
Sedan var det bara att dra hem, bli färdig och åka ner till Funäs
för att inhandla diverse sprit och mat till den stora dagen typ.
Vi kom hem och tog en öl. Och två. Och typ hur många som helst,
Sandra och jag.
Jennie och Emelie kom och lämnade saker och drog igen.
Lilla hjärtat med hennes vän, jag blev så glad att se 'na igen!
Därefter var det Eriksgården som blev osäkert,
vi dansade, härjade, röjde och hade sjukt roligt.
Jag träffade på min gamla idrottslärare Släggan som spelade i Farbror Fläsk.
Det var extra fränt och typ hur roligt som helst.
Vi kom hem sent efter flera ton av roligheter.
Och sov.
På lördagen klev vi upp i ottan och knäckte en bärs var.
Trotsade bakfyllan och började så som man ska.
Vid 12-tiden var vi typ dyng redan och begav oss till fjället
där vi satt hela dagen i solen och drack bärs och kissade i snöhögar typ.
Snygg-Timo spelade och vi var helt hetsiga.
Sedan var det bara att rulla utför slalombacken och ta sig till Brännet
där det var med After Ski. Här med Farbror Fläsk igen.
Vi var bäst. Vi hade roligast. Och jag älskar er!
Alla var dyngiga, några värre än andra.
Sjukt roligt. Det var så sött.
Sen drog vi hem. Drack mer bärs. Vissa somnade.
Andra grillade.
Det började bråkas och jag blev less. Riktigt less.
Men det behövs inte nämnas, för det hör inte till den här helgen.
Då hade allt förstörts.
Istället blev någon tröstad av typ världens grymmaste unge.
Sedan blev det tvärtom.
Vi bytte om. Drack mer och drog till Eriks där vi röjde.
Jag och Emelie hängde mest. Richard var grisdyng.
Maria var en zombie. Sofia hade halsfluss och drog hem.
Vi träffade Koks, sjukt rolig. Och Pete.
Kan en människa vara lik så många människor utan att det är farligt? Haha.
Vi drack shots och drog hem.
Söndagen betydde bartömning i Hamra och vi var tvungna att vara där.
Sjukt mycket folk. Jävligt roligt och helt galet.
Mer kan jag nog inte säga.
I måndags skulle vi ha dragit på måndagsklubb men det blev inte så.
Det blev Hamra och allt slutade i kaos.
Det spyddes och allt var bara kasst.
Igår åkte jag hem. Sa tack och adjö och grät krokodiltårar.
Hade inte Anders varit där hade jag nog gråtit konstant från klockan tre och framåt.
Jag hatar att säga hej!
Tack alla ni som varit med för en grym säsong.
Jag kommer sakna er massvis och tänka på er nere i solen.
Kom gärna och hälsa på, det gillar vi!
Lots of love, C.
Älska Vôllan för evigt!
Den nya börjar på fredag då jag drar till Grekland än en gång.
Känner mig inte laddad.
Jag vill gråta tills jag dör då jag tänker på alla jag lämnade igår.
Kommer sakna sönder mig.
Men, tiden går fort då man har roligt som världens grymmaste unge brukar säga.
Jag är så jävla nöjd med den här vintern att jag skulle kunna dra till stugan
och överleva som enstöring hur länge som helst.
Helgen var bäst. Helt klart. Ge mig den där helgen för evigt.
Ska ta det lite närmre senare idag.
Har massor att få gjort innan jag ska iväg på fredag.
Ska med Angelica till barnmorskan idag och lyssna på bebisens hjärta,
sedan ska vi på stan. I eftermiddag ska Hugo och Ellen plockas upp.
Åh, jag är verkligen hemma.
Och, det är verkligen över nu.
Tack för den grymmaste säsongen ever!
P.S - Vi har haft den bästa skivan om och om igen. Zebrahead - Hello Tomorrow har kanske sjungits mest. Jag blir alldeles nipprig.
Lyssna på den och fastna.
"Min ofödde bror bor kvar i Iran
i den där staden som kallas Tehran
själv bor jag här och vad gör jag
jag åker spårvagn
När jag går upp ur min säng dricker jag en kaffe latte
min ofödde bror blir aldrig kallad för blatte
för där min bror bor är alla blattar
för min ofödde bror bor kvar i Iran
Min ofödde bror bor kvar i Iran
dricker sitt te ur sin samovar
Själv bor jag här i en helt annan stad
När du hör det här ljudet
är det dags att vända blad
När du hör det här ljudet
är det dags att byta stad
När du hör det här ljudet
är det dags att vända blad
När du hör det här ljudet
är det dags att byta stad"
Navid Modiri & Gudarna - Min Ofödde bror
Nynneri, nynnena. Helt klart värd att lyssna på.
Tillsammans med diverse annan musik just nu.
Jag är inne i en sjukt musik-beroende period.
Kan det vara för att musik läker allt?
Speciellt tillsammans med gin.
Eller öl. Eller menta.
Vilket som.