måndag,
15.11
Så har jag fördrivit ännu en dag, med att göra absolut ingenting. Pratade lite kort med Johanna i telefonen, jag saknar henne något fruktansvärt. Det är löjligt att man alltid ska behöva längta efter en massa saker hela jävla tiden. Jag blir fan aldrig nöjd, men så är det. Att sakna och längta har en viss charm i sig, det gör att då man väl träffas uppskattar det så fruktansvärt mycket mer vilket alltid är ett +.
Måste försöka göra något vettigt, innan vi ska iväg till Mickan.
Det är lite hemskt att jag märker att alla växer upp runtom mig.
Min yngsta småsystrar går ut första klass till våren,
min lillebror än inte längre så liten som jag alltid tyckt och Malin,
den äldsta av mina syskon har ett år kvar i högstadiet.
är det gymnasiet även för hennes del.
Tiden bara springer iväg och här sitter jag,
nyss fyllda nitton och snart tjugo, arbetslös och uttråkad.
Förut, det var tider det.
Nu ska jag nog vara duktig och göra färdigt middagsmaten, moussaka.
Halleluja!
Så har jag fördrivit ännu en dag, med att göra absolut ingenting. Pratade lite kort med Johanna i telefonen, jag saknar henne något fruktansvärt. Det är löjligt att man alltid ska behöva längta efter en massa saker hela jävla tiden. Jag blir fan aldrig nöjd, men så är det. Att sakna och längta har en viss charm i sig, det gör att då man väl träffas uppskattar det så fruktansvärt mycket mer vilket alltid är ett +.
Måste försöka göra något vettigt, innan vi ska iväg till Mickan.
Det är lite hemskt att jag märker att alla växer upp runtom mig.
Min yngsta småsystrar går ut första klass till våren,
min lillebror än inte längre så liten som jag alltid tyckt och Malin,
den äldsta av mina syskon har ett år kvar i högstadiet.
är det gymnasiet även för hennes del.
Tiden bara springer iväg och här sitter jag,
nyss fyllda nitton och snart tjugo, arbetslös och uttråkad.
Förut, det var tider det.
Nu ska jag nog vara duktig och göra färdigt middagsmaten, moussaka.
Halleluja!
Kommentarer
Trackback