My mind makes me move.

PS.

Jag har drömt nu, i flera dagar, om Eleni med familj.
Hennes kära låtsasfar och mor, tillsammans med hennes monster till syskon.
Jag blir lika glad i drömmen varje gång när jag ser dem,
men sedan så funkar tungan att fungera för några minuter och jag får inte ut allt jag vill ha sagt.
Skumt. Ibland önskar jag nästan att jag kunde tyda drömmar.

En sak är säker.
Jag saknar henne!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback