Hit me like a ray of sun.
Men när väckaren ringde klockan 6 var jag helt väck!
Jag önskar att jag hade kunde skriva att jag tog mig upp och simmade en mil,
men så var inte fallet utan jag låg kvar i sängen och bestämde mig för att strunta i det.
Lika tur var det för fröken Andersson skickade meddelande 06.28 med önskan om att få sova vidare.
Jag är rädd för att jag redan somnat då, men det spelar ju ingen större roll.
Nästa vecka gör jag nytt försök. Då jobbar jag säkert inte heldag innan.
Klockan 09.25 ringde det på dörren. Jag upp yrvaket, på med kläder snabbt som attan.
Där ute stod MiO-gubben med mina nya stolar. Monterade och färdiga. Jippi!
Jag slipper alltså kartonger och snören som ligger och skräpar.
Superskönt, nu har jag dem igen. Och den här gången ska de inte gå sönder.
Nu måste jag bara bära upp de gamla stolarna på vinden.
Farmor ringde och skällde på mig häromdagen för att jag inte hälsat på.
Det var det sista jag behövde för mitt dåliga samvete, men hon hade rätt.
Egentligen vill jag baka mig något, men jag vet inte om jag hinner.
Så jag latar mig nog hela dagen igenom och köper mig något för att hälsa på henne.
Men ska jag hinna med allt det måste jag lägga på en rem.
Filakia polla!
Just how you liked it.
Kvällen har varit lagom. Jag har haft det jag har gjort.
Varken för mycket eller för lite.
Bland annat hade jag tid att skaffa kocken en facebook.
Det är nu officiellt hans tur att fastna i nät-letandet.
Resan går inte alls lika bra som jag hoppades på.
Idag fick jag ännu ett mail av Mr. Vagelis som dessvärre
hade fullt hus när jag vill komma.
Från den 10:e augusti har han en 8personslägenhet ledig.
Kan vi hitta fem frivilliga som är sugna att följa med tro? Jag betvivlar det.
Därför har jag nu skickat mail till Nondas för att se hur det ser ut hos dem.
Jag måste desperat hitta något. Det är kört att åka tidigare och jag måste åka!
Pratade även med min chef angående boende där.
Med halvpension kostar det endast 680 euro per vecka för 3 personer.
Nej tack.
Imorgon ska jag upp i ottan för att simma med fröken Andersson.
Det känns lagomt lockande nu. Men hon är redan kontaktad så det är för sent att dra sig ur.
Därför ska jag sova. Och säkert drömma hemska drömmar om reseletande.
Håll tummarna att det här löser sig!
Kalinixta!
It can't get any worse.
Kockan hade läst fel och gjort morgondagens fisk, idag.
Det vore inga problem om det inte var för den där hemsidan som måste uppdateras.
Jag avskyr att besöka ouppdaterade hemsidor, så jag vägrar låta jobbets bli sådan.
Hon for därför hem och hämtade datorn hos mig och nu sitter jag här.
Om 20 minuter börjar jag nästa pass.
En timmas rast är det jag har och jag känner mig extremt trött.
Men de här små timmarna jag får ihop idag behöver jag verkligen!
Februari har varit en värdelös månad om jag ska vara ärlig..
Den är alldeles för kort för att tjäna några monstersummor. Och det behöver jag nu!
Min lilla servitrislön kommer inte långt när räkningar ska betalas och nu ska jag spara dessutom.
Vanligtvis spenderar jag pengar på den här lilla rasten. Men idag har jag kommit till höjden av lathet.
Jag orkade inte ens gå härifrån..
Beyoncé's - Halo går om och om igen i högtalarna och jag trivs rätt bra här i min ensamhet.
Imorgon är jag sugen att kliva upp i ottan och morgonsimma. Vi får se.
Filakia polla!
My life is wonderful.
Det är inte bara övningskörningen som är på gång gott folk.
Jag är extremt taggad på Kerkyra.
Dumt kan tyckas, men det finns så många människor där som jag bryr mig om.
En sista resa och sedan kanske jag kan släppa taget helt.
Nu saknar jag dem mest varje dag - och det här kan vara ett steg i rätt riktning mot att spara
pengar för att hälsa på familjen Fazio - Argyros i N.Y.
Jag håller tummarna för det. Och det bästa av allt är att jag får träffa dem i sommar i vilket fall.
Love it!
Mr. Kefalinos skickade ett mail snabbt som attan och nu har jag berättat datum, veckor och antal.
Lätt dumt att vi bestämt oss för the busiest month of the season, men hur som haver är det
då alla mina vänner är där och det är då allt händer.
Det är varmt, det är äckligt och det är underbart.
Jag längtas ihjäl redan nu. Håll tummarna att han har något ledigt för oss då!
Idag har jag spenderat mina pengar på den nya vårjackan, räkningar i massor och bakböcker på bokrean.
Jag älskar bokrea!
Nu ska jag ner i tvättstugan, hänga tvätten på tork och
sedan lägga mig i sängen för att läsa om chokladens frestelser.
Jag behöver inspiration för nya bakningar.
Allra först ska jag göra färdigt Banoffee-pajen jag håller på med.
Jag har järn i elden!
Imorgon är jag hela dagen på jobbet, från halva elva på morgonen till sena kvällen.
Vi hörs på fredag!
Kalinixta!
Längtas.
Har precis slängt ett mail till Vagelis där jag hörde om lediga lägenheter under sommaren.
Förklarade också att allt är oklart fortfarande om hur många vi blir,
men att jag blir överlycklig om han hör av sig och berättar lite om hur det ser ut.
Så nu håller jag tummarna och längtar efter sand mellan tårna med människor jag saknar i sommar.
Mamma, med andra ord. Gör dig redo för några veckor med sol och bad. Nu far vi!
I just can't let go..
Give me all I want.
Härliga tisdag - allt har gått som smort och jag mår på topp!
Förmiddagen jobbades det lugnt, helt jävla dött har det varit.
Galet!
Sedan drog jag mig bort till mammas jobb där jag väntade ut henne.
Peter har dragit sig till Stockholm på möte så jag följde med hem till berget
där vi åt pizza och tänkte även äta semlor.
Men jag var alldeles för mätt så jag åkte hem istället när Ellens träning började.
Nu sitter jag här i soffan. Pizzan har landat gott i magen och jag känner mig onyttig.
Därför äter jag lite nougat, fan är det fettis-dag så är det!
Med betoning på fettis.
Imorgon är jag ledig på kvällen igen och då tänkte jag simma minsann.
Om inte moster vill övningsköra, men det betvivlar jag!
Egentligen skulle Frida komma förbi ikväll men det blir nog inte av.
Nu tar jag min meducin och då är jag inte sötast i världen att umgås med, jag blir rätt trist.
Lite Linda Rosing på det här så är kvällen fullbordad, helt sjukt program!
Och så längtar jag efter sommar!
Let's start all over again.
Mindre laddad var jag imorse när telefonen ringde 08.23 -
jag sov som allra skönast och struntade i att svara.
Man kan inte ringa mig så tidigt på morgonen!
Sedan hade det visst ringt en gång till men det hörde jag inte,
nu ringde mamma igen för en halvtimma sedan och
då fick jag veta att det var moster som ringt för barnvakt om ett monster.
Jätteroligt! Jag som har saknat dem så himla mycket.
Så strax innan tolv kommer lilla Hedvig hit och härjar.
Sedan ska jag träffas upp med Frida och Sara som är hemma från storstäderna.
Som jag har saknat dem! Lite fika och skvaller, det blir jag glad av.
Efter det ska jag bege mig till jobbet och spendera kvällen där med kocken och praktikant.
Där väntar mina apelsiner på mig också, de har jag längtat efter!
Men om allt detta ska bli gjort måste jag vara i ordning.
Det är dags att köra igång!
Filakia polla!
Lär mig allt du kan.
Hon hade sträckt sig och hon är väldigt lätt att jävlas med,
men hon fick en kram och tack för halsbandet och armbandet.
Egentligen är hon ju jättesöt och snäll, bara inte när mamma och Peter är med.
Mor hade lagat en supergod gulashgryta som påminde mycket om Stifado - en av sakerna jag saknar mest.
Till efterrätt åt vi mina kakor.
Sedan satte jag mig vid datorn och började söka resor. Jag är taggad nu!
Beroende på vad mina mostrar säger vill jag nog åka och hälsa på alla kära vänner,
där bor vi billigt det vet jag och så får vi utmärkt service eftersom jag känner så många.
Plus och minus givetvis. En del vill man inte träffa igen, men det positiva väger över!
Nu när jag skulle hem fick jag den smarta idén att jag skulle övningsköra.
Vilken jävla pärs!
För såhär är det gott folk, jag fyller 23 i år och jag har fortfarande inte tagit körkortet.
Chockande för vissa.
Som när jag köpte soffan och ägaren av möbelaffären inte var säker på att pass var en giltig legitimation.
Han ringde därför någon slags allvetare och samtalet lät såhär. (Med min gissning på allvetarens svar.)
Ägaren: - Jag har en tjej här som ska köpa en soffa, hur funkar det med de nya passen? Är de giltiga?
Allvetare: - Ja, det är de. Har hon inget körkort?
Ägaren: - Nej, hon har ett pass. Så det är okej alltså, det funkar?
Allvetare: - Är hon svensk medborgare?
Ägaren: - Ja, det är en vanlig svensk tjej i 20-årsålders som inte tagit körkort än bara.
Ni ser, de flesta tycker jag är ett freak som inte fått fingrarna ur än.
Dagens lektion gick sådär, efter ungefär 15 försök tog jag mig ner från gården.
Det är inte det lättaste hemma hos oss ska ni veta, där måste man backa, akta snövallar o.s.v.
Sedan fick jag bara 2 motorstopp till, annars gick det som en dans.
Nu ska det här bli av. Jag gör en helstädning i mitt liv nu!
Ciao!
So fresh and clean.
Veronica Maggio spelas på högsta volym och jag har just städat färdigt.
Jag älskar att känna att allt är rent och står i sin ordning.
Idag gick jag helt nuts och gjorde rent i, på och bakom spisen. Överkurs!
Men med musik som sätter fart på kroppen går allt som en dans.
Fröken musik gör mig glad, låtarna är så enkla att komma in i och känna igen.
Hon är grym helt enkelt!
Nu ska jag hoppa in i duschen, diska bort den sista disken
för att sedan vänta på mor och åka upp på berget för att bli bjuden på middag.
I utbyte mot kakor, säger jag i alla fall. Jag vet att jag skulle fått middag ändå.
Jag har inte direkt dyra middagsvanor för mig längre, det är sällan jag äter middag hemma.
Undra var alla mina pengar tar vägen egentligen?
Jag hoppas på en sjö i fickorna av slantar nu när jag slutat röka.
Det borde minst bli 400:- i veckan, tänk vad illa mina lungor ser ut av alla dom pengarna!
För nu har det gått en vecka gott folk, 7 dagar.
Jag är stolt ta mig satan!
Vi hörs när jag är hemma igen.
Ciao!
What a waste.
Gårdagen var intensiv och ganska frustrerande men ändå rolig. Vi hade det vi gjorde i början av kvällen.
Det höll i sig ända tills när köket stängde, då vi alla trodde det skulle bli en tidig kväll.
Jag började planera vilka kläder jag skulle hem och slänga på mig, eftersom syster ville ut på krogen.
Hon är först med att fylla myndig så ingen av hennes vänner kan följa med henne ut, då får syrran offra sig!
Men kvart över tio, när ingen låst dörren av en dum anledning kom två personer in.
De fick varsin öl och två kalla tapas och sedan började väntandet..
Jag gick i taket när 2 välbekanta ansikten och ett rätt okänt kom in och ville ha öl.
En liten fick de var och den tog tid - just när jag tänkte slänga ut dem bestämde de sig för att gå.
Så halv ett var vi färdiga. Med andra ord fick syrran hoppa krogen den här helgen med.
Nu satsar vi på nästa helg, men det kan bli tungt eftersom det är löningshelg.
Försöka kan jag i alla fall.
Nu ska jag göra ett ryck, städa rent, ta en dusch och kanske ringa mamma.
Det vore roligt att åka hem till berget, jag har två kakor här som bakades igår som jag inte vill ha kvar hemma.
Pecankolapaj och morotskaka. Så mamma, om du läser, du får dem mer än gärna i utbyte mot middag.
Filakia polla!
Moro mou.
Lördag - men ingen strålande sol och blå himmel.
Var är våren när jag som mest behöver den?
Lite solsken och värme kan göra underverk med själen.
Jag har i alla fall tagit mig en välförtjänt sovmorgon idag.
Det behövdes! Obehagliga drömmar har förföljt mig hela natten, men morgonen var blandad.
Jag träffades upp med grekerna, vi åkte nämligen dit mostrarna, mor och jag.
Helt plötsligt var halva mitt liv (läs mina kära väskor) borta och jag blev förtvivlad.
Poliserna, som var någon slags hotellvakt var lika väck som i verkligheten.
Jag träffade Xristos med familj som bodde i ett hus som liknade farmors väldigt mycket.
Hans systrar var yngre än i verkligheten och hans pappa såg ut som farfar, fast han hade gått bort.
Sedan grät jag tills jag vaknade för att de två gängen med svenskar vägrade ge tillbaka mina saker.
Mycket spännande! Det är tur man har drömmar när verkligheten är så grå som den är nu för tiden.
Jag egentligen tänkt baka en morotskaka nu, jag känner att det var himla längesedan.
Men alla formar är nog dessvärre kvar på jobbet..
Ska försöka se om jag kan ordna det, annars gör jag mig färdig för jobb och väntar till klockan är 3.
Filakia!
Will you be my sweetheart?
Ännu en kväll avklarad!
Det börjar kännas som en nedräkning av något slag, men riktigt sån tur har jag inte.
Om vi inte ska åka utomlands i sommar vill säga. Jag, mor och mostrar.
Jag hoppas för det vore så himla roligt!
Då skulle jag dessutom ha något att räka ner till för den delen.
Hur som haver var kvällen oerhört lugn.
Jag har mest lallat omkring som vanligt och det är illa,
för nu börjar jag vänja mig vid det.
Jag gillar egentligen inte det där med att flamsa omkring när jag borde göra nytta.
Men lite nytta blandat med nöje har nog ingen dött av.
Det är ju huvudsaken att vi har roligt!
Nu är klockan helt plötsligt jättemycket,
jag har precis tagit dagens meducinkur och
konstaterat att jag klarat ännu ett dygn utan cigg.
Apelsiner har blivit min nya drog - men det är bättre än både cigg & godis.
Nu ska jag ta mig ett glas juice och sova sött.
Kalinixta!
Love you longtime.
Kvällen igår hade en del folk att bjuda, men det var bara roligt.
Jag jobbade och kände att jag jobbade för en gångs skull. Det har varit för lugnt på sistone!
Sandra kom hit på förmiddagen och plockade upp mig för en fika på stan.
Där inne var det så tyst att vi knappt vågade prata. Som ett bibliotek, creepy.
Så vi tog våra grejer och uträttade ärenden på stan.
De där vårkänslorna jag hade höll sig inte länge utanför värmen i lägenheten,
det var så fruktansvärt kallt igår igen. Att jag aldrig lär mig att fint väder betyder vidrig kyla!
Efter jobbet kom Sandra ner igen och vi åkte hem till henne för vad vi planerade skulle bli lite vin.
Men min trötthet blandad med hennes jetlag var inte att leka med och ett halvt glas var,
och inga cigaretter för min del senare så sov vi sött i hennes säng.
Nu har jag ett litet hum på vad jag behöver för madrass när jag köper min egen nya säng också!
Det spritter i kroppen av att veta att det är fredag. Jag är på topp som sagt.
Så nu ska jag duscha lite snabbt, hoppa i lite kläder och snärta på stan.
Jag har för mycket energi för att sitta hemma ensam!
Filakia polla!
What a wonderful day.
Idag är en bra dag, jag känner det i kroppen och ser det på himlen!
Jag önskar jag hade en kamera att visa er, för vädret är helt lovely utanför.
Himlen är blå och solen skiner - våren är på gång!
Idag har jag en del ärenden att göra.
Kläderna jag hämtade ut från HM igår måste tillbaka, en del åtminstone.
Antingen var de för stora eller för små. Jag som alltid brukar lyckas hitta rätt storlekar!
Jag måste till fotografen och ta foton till id-kortet. Det kostar det säkert multum och miljarder!
Men det måste göras. För passet sedan gymnasiet ser jag för det första inte klok ut på och så det går ut nu.
Sedan måste jag på banken för att sätta in lite pengar på mitt kort så jag kan betala den där
Radiohjälp-kostnaden jag var korkad nog att dra på mig.
Efter det har jag all tid i världen för min lilla Sandra som är hemma, äntligen!
Men först måste jag göra mig färdig och få lite mat i magen.
Apelsinjuice och mackor. Mums!
Have a wonderful day!
Panagia mou!
Allt utom bröstet som fortfarande har ett hårt tryck över sig.
Även kallat ångest har jag kommit på - eller ett sjuhelvetes sug.
En hel kväll på jobbet utan cigg har jag klarat av.
Det är jag fan stolt över, med rätta!
Jag håller tummarna för att dagarna efter det här kommer gå som en dans.
Jag hann även lägga undan en underbar liten vårjacka som måste köpas inom kort.
Sprang bort och hämtade paket ifrån HM med vårkläder.
Vår, vår, vår! Nu är jag trött på den här snön som ligger och skräpar överallt.
Jag behöver sol, långa dagar och värme! Kanske rentav lite utland.
Kerkyra lockar lagomt mycket, speciellt nu när karnivalen är på gång!
Sandra är hemma också. Mäkta värt att nämas. Hon slog en signal ikväll och jag blev glad.
Imorgon ska vi fikas på stan och jag kommer säkert svimma - vad brun hon kommer vara.
Men först måste jag ner i tvätten och få den torr igen.
Det är löjligt vad ofta jag tvättar!
Kalinixta!
Im doing it.
Jag måste bara få uppmärksamma hur duktig jag fortfarande är.
Nu har det gått lite mer än 3 dagar utan cigaretter.
Suget har gått så långt att jag skulle kunna krypa ur mitt eget skinn för att få röka.
Men det är lite enklare nu när jag inte lovat någon, den enda jag sviker är mig själv.
När jag väl bestämt mig för något tar det hårt att ge upp.
Så jag fortsätter.. Vi får se hur långt jag klarar mig när jag kommer till jobbet.
Där går ciggen och jag hand i hand.
Nu fortsätter jag med djupa andetag och tankar om hur gott jag kommer lukta!
Bullfrog.
Mitt i veckan - hej!
Det där med att inte röka gick som en dans igår.
Jag la mig i sängen, läste tre sidor och somnade som en stock.
När jag tänker efter har de här första dagarna varit simpla,
jag har ju suttit i karantän i lyan.
Problemet börjar idag, när jag ska ut i världen igen. Världen, nu lät jag stor!
Jag menar givetvis att jag ska ut i kylan, jobba och vara vardaglig.
Halsen har lagt sig tillrätta och illamåendet är borta.
Mycket nöjd med det hela.
Nu kollar jag färdigt på filmen från igår och jag kommer nog gråta en skvätt.
Sedan ska jag göra mig i ordning och vänta på att dagen ska starta.
There's a chance to be good again.
Det är modigt att vara stark.
absolut ingenting.
Så jag skalade mig några apelsiner, några äpplen och åt dem.
Bakade en kladdkaka, enbart för luktens skull än en gång.
Nu måste jag komma ihåg att ta den till jobbet imorgon så den inte blir gammal.
Under förutsättningen att jag inte hetsäter i mig den timmen som är kvar tills jag kommer somna.
Röksuget går högre och högre upp på crazyness-skalan.
Nu har jag ett ständigt tryck i bröstet, likt den sort när man har extrema cravings efter något.
Men jag har märkt att det försvinner i någon minut om jag bara tar ett djupt andetag.
Så det är ungefär vad jag gör nu, drar djupa andetag och dagdrömmer mig ut till balkongen..
Vi får se hur det här slutar.
Mitt i allt röksug bestämde jag mig för att hyra film.
Flyga Drake fick det bli idag. Så nu sitter jag här med extremt röksug och så ångest på det.
Det är en så otroligt vacker, men sorglig och vidrid film.
Starkade vänskap än den Hassan i filmen har för sin herre och vän Amir är svårt att hitta.
Han skulle bokstavligen gå genom eld och simma över hav för honom.
Det är vackert. Men vidrigt vad hans vän, den svagare av de båda låter honom genomgå.
Tänk att ha en sådan vän -
och att vara så stark och älskad tillbaka att man skulle klara vad som helst för dennes skull.
Dags för mig att sluta tänka så mycket och istället se en snutt till innan jag somnar.
Jag vill adoptera Hassan - han är så söt & stark!
Kalinixta!
Obsession - red.
Im obsessed with becoming a redhead!
Nu har jag varit såhär mörk, nära svart, länge. Och jag trivs i det.
Men jag börjar tröttna! Jag vet att blont funkar, men det känns trist.
Att gå från mörk till blond och sedan tillbaka igen. Redan gjort!
Nu är jag helt inställd på att bli en knallröd människa.
Och det bästa är, funkar det inte så funkar det inte.
Med andra ord. Då blir jag mörk igen!
Nu måste jag bara boka frisörtid, vilket ändå är dags då jag liknar en hårdrockare i håret.
Långt, lockigt och utan styrsel.. Sexigt!
Det här med färgen är inget jag törs testa på hemma gott folk. Då slutar jag som morot.
Bring it on!
Shine on me.
Mitt på eftermiddagen och jag går snart i taket av att vara hemma.
Nu har jag kommit fram till att alla serier, dåliga som bra,
som visas på dagarna är repriser ifrån kvällen innan.
Bright!
Men det visar att jag inte har tid att sitta hemma och kolla på serier kvällar och dagar.
Hur som. Jag skulle bli galen av att vara arbetslös och se samma serier dagarna i ända!
För det var typ vad jag gjorde när jag var mellan två jobb, kollade på tv och åt skräpmat..
Inte konstigt att dessa extrakilon sitter fast som sten!
Imorgon ska jag tydligen jobba kväll.
Jag var fullt inställd på lunchen. Framförallt eftersom vår simning måste kickas igång nu!
Det här framskjutandet gör mig galen!
Därför höll jag på att gå i taket när jag fick reda på att det inte skulle bli av imorgon heller.
Jag är trött att inte röra på mig. Men så är jag ju rakt igenom lat också.
Aldrig skulle jag väl ta mig iväg om det inte vore planerat. En promenad hux flux kan man glömma.
Jag är lat. Rakt igenom lat. Och jag vet det!
Irritationen gick i topp när planerna ändrades.
Jag var så när att gå ut och röka iväg mina frustrationer.
Men, jag gjorde det inte.
Panagia mou! Det här går bra, hittills.
Nu fryser jag som en dåre, även fast jag ligger under filten i soffan.
Lite motion som sätter igång blodcirkulationen vore på sin plats, men jag är hemma-sjuk även idag.
Filakia polla!