Det goda i det onda.
PS.
Läste nyss att Metallicas spelning blivit inställd.
Surt för de som sett fram mot en grym spelning,
vilket jag nästan säkert kan säga att de kan förvänta sig!
För ett par tre år sedan var det jag och min dåvarande karl, Mr. Stattin
som begav oss till Götet för sköna sommardagar och bra musik.
Men en liten biverkning kallad separationsångest.
Vårt förhållande bestod av mycket sådant, då jag for och flängde hela tiden.
Nu är jag där jag är, men ensamheten passar mig bra just nu.
Till saken.
Metallica live var grymma.
Det positiva måste bli att om en ny spelning är i maj kan alla besökare förvänta sig vårväder.
Det måste vara bättre än ett slaskigt Stockholm i mars!
Mina laster är inte lätta.
åt frukt i mängder och något fettsnålt till middag.
Sånt där som jag kanske önskat att jag skulle gjort.
Men så blev det givetvist inte.
Sure, jag har städat. Det var nog det enda bra med den här dagen.
Sedan växte jag fast i soffan där jag satt, och satt, och satt.
Till slut slängde jag på mig något som kan kallas kläder och gick till affären.
Egentligen lallade jag mest omkring och köpte lite som jag visste att jag behövde,
sprang in i min vackra syster och försökte få en plan om att gå ut tillsammans i helgen!
Jag stötte sedan in i en yr Sandra, så vi handlade klart tillsammans.
Hon tyckte jag gjorde rätt i att köpa en chipspåse,
och en ny Ben & Jerrys, då den jag köpte igår blev kvar på jobbet.
Förstår ni var jag är på väg?
Hur som haver kom jag hem och lagade en himmelsk måltid i form av färsk pasta och pastasås.
Nu ska jag dricka en kopp te, champagne och fläder. Perfekt vardagslyx!
(Mellan de där två åt jag lite chips, som blev mer chips, och ännu mer.
Jag har fan de sämsta lasterna ever!)
Nu ska jag nog äta lite vindruvor för att väga upp mot chipsen, som att det skulle hjälpa?
Det tar emot, men jag erkänner.
Men när det kommer till musik har jag berättat mina värsta synder,
och fått smaka på konsekvenserna allt som oftast.
Min familj och mina vänner vill nog oftast gråta när jag spelar grekisk musik och njuter.
Ungefär så känner jag när det spelas turkisk musik på jobbet.
Nog för att grekisk - turkist, samma samma. Men jag förstår inte ett ord.
Min chef har terrorisserat oss alla med vad han spår ska bli 2009's Eurovisons-vinnare.
Jag har satt mig emot. Ända tills häromdagen, när jag hört den tillräckligt många gånger för att ladda hem den.
Det här erkänner jag. Men jag skäms.
Denna kan bli en ny "My number one"..
(Jag avskyr schlager. Men ska en låt spelas sönder ska den åtminstone svänga lite.)
Nu ska jag städa.
When you come knocking on my door.
I vanlig ordning sitter jag i soffan helt lealös utan någon stress alls.
Tanken var att min lille prins skulle komma och hälsa på, men stackaren har fått feber.
Ändå vill han komma och det är klart att han får det, då kan vi mysa och må gott.
Vi får se hur det blir. Under tiden ska jag i alla fall duscha och försöka få lite städat igen.
Fortfarande har jag inte köpt dammsugarpåsar och det börjar bli på tiden nu.
En ny skurhink måste jag också köpa när den jag fick av mamma gett upp.
Vad spelar det för roll för er? Det undrar jag också..
Något gott ska jag laga till middag.
Och en promenad ska jag kanske hinna gå.
Det beror helt och hållet på hur dagen landar och hur länge jag sitter kvar i soffan.
Jag trivs vansinnigt bra här som sagt..
Filakia polla!
Twohundredandfour.
Håll tummarna för att det går bättre än föregående försök.
Det är något jag kommer göra åtminstone!
Först ska jag kolla det spännande som händer på tv-n.
Jag kommer med andra ord säkert aldrig i säng, hur trött jag än är.
Självdisciplin gott folk, när börjar ICA sälja det på lösvikt tro?
Jag skulle behöva köpa mig ett par kilo.
PS. På tal om ingenting så fick jag sjukt sug efter choklad idag.
Sprang till just förut nämnda affär och köpte Premium-godis.
73:- och en liten burk senare hade jag min choklad.
Var den värd det?
Det återstår att se
You make me happy.
Tiden rinner iväg fortfarande. Ju fortare tiden går desto snabbare blir det sommar.
Allt som gör att sommaren snabbar på gör mig glad!
Det är redan fredag och kan inte riktigt förstå var veckan tog vägen.
Jobb är det enda som står på schemat de här två dagarna, men det räcker gott och väl.
Några ärenden ska jag hinna med också. Som att posta paketet till N.Y.
Att jag aldrig får fingrarna ur i tid! Idag ska det åka sin väg i alla fall.
Imorgon har det för övrigt gått 3 veckor sedan jag slutade röka.
Den där om att tredje veckan var jobbig kan jag inte påstå, den har gått precis som de andra.
Jag har sovit dåligt. Men det är ingen mening att försöka sig på att sova mer nu.
Om jag ska hinna med det jag vill idag måste jag göra mig färdig.
Det är bara att hoppas på att kvällen blir tidig och att jag får sova bättre inatt.
En sak är säker. Jag är på bättre humör än väldigt länge och vaknade glad!
Det måste firas.
Filakia polla!
Shameless.
Den är så skön att jag egentligen oftast inte vill lämna den för sömn i sängen.
Jag skäms över att fortfarande inte ha köpt en ny och skön säng,
det var därför jag åkte till IKEA i början av januari och jag har skjutit upp det till nu.
Längre kommer det också gå kan ni förstå då jag bokat resa för mängder av pengar..
Jag ska bli en spara. Vilket blir jobbigt när ny årstid, nya kläder kommer in i affärer.
När jag tänker efter har jag inte visat mr Big Boss a.k.a soffan.
Jag har inte en bild på lägenheten heller för den delen, som jag rustat upp för egna pengar.
Dumt kan tyckas, men jag gillar den som om den vore min egna.
Näst på tur är köket om jag hinner så långt innan jag verkligen skaffar mig något eget.
Jag trivs mer och mer med tryggheten i stan, även fast det tar emot att erkänna det.
Im becoming one of them..
Något att skratta åt med de jag tycker om!
På tal om allt och ingeting ringde en jag tycker om allra mest idag.
Julia är hemma från Frankrike, men det var knas på jobbet och sedan har jag inte ringt upp.
Nu skäms jag och det är first thing imorgon!
Innan dess måste jag ta mig upp ur sängen, och för att ta mig upp måste jag somna..
Ni förstår vad jag vill komma.
Kalinixta!
Det börjar arta sig.
Det där var skönare än jag minns.
En timme gick jag runt hela halva stan på,
och trots att jag frös efter halva rundan, var det helt underbart att gå.
(Nej, jag gick inte sakta. Men den svettigaste biten var över då. Och jag var nog dåligt påklädd)
Av någon konstig anledning får jag extremt ont i ljumskarna när jag går,
jag antar att det beror på att jag är sjukt otränad...
Tanken var att jag skulle laga något gott till middag, men nu är klockan så mycket.
Allt jag orkar göra innan jag tar meducinen om en halvtimma är en tallrik gröt.
Så det blir frukost till middag, ungefär.
Sedan ska jag ta en snabb dusch för nya äventyr. Innan natten kallar.
Jag har visst mer tvätt i korgen.
Vi får se.
Ciao!
So you can't always get what you want.
Men det ska inte stoppa mig från att vara hälsosam idag.
Fröken Andersson kunde inte simma idag då hon får besök ikväll.
Efter många försök att hitta någon som alla misslyckats,
först Sandra, båda mostrarna och Mona. Ja, då ger jag upp helt enkelt.
Och det är inte så att jag ger upp att hitta någon, jag ger upp att simma idag.
Efter mötet jag hade på badhuset sist drar jag mig för att gå dit ensam.
Istället ska jag ta på mig mjukisbyxorna, leta fram ett par hyffsat okej skor
och bege mig ut på en promenad med mp3:n som bästa vän.
Innan dess ska jag snärta över på Konsum för att köpa mig några päron
och något att laga middag tills ikväll på.
Ner i tvättstugan för att slänga i lite tvätt.
(Håll tummarna för att karlarna i huset inte bestämde sig för att tvätta igår.)
Vi hörs om några timmar. Då kanske jag har skvaller.
Filakia!
Kiss me.
När väckaren ringde första gången var jag seg, men vaken.
Jag bestämde mig ändå av någon dum anledning att snooza,
så jag drömde fina drömmar och höll telefonen i handen.
Med andra ord märkte jag inte hur länge jag snoozade.
09.10 fick jag ett ryck att kolla på telefonen. Tur var väl det!
Här sitter jag i soffan nu. Knappt redo att gå på jobbet.
Men det är ännu 40 min innan jag börjar dagen.
I eftermiddag har jag tänkt fika med finskan.
Och sedan är det dags simma igen, det känns skönt redan i förväg.
40 längder blev det sist på 25 min, nu har jag planerat en timma och 80 längder minst.
Det är i och för sig vuxensim ikväll. Det kan betyda mycket folk och inte så stora utrymmen.
Jag vill simma långt i alla fall. Ljumskarna känns lite ömma.
Men jag behöver mer träningsvärk!
Time to go.
Filakia polla!
Wake up, it's just a nightmare.
Natten har bestått av såna, i mängder.
Även om det kändes som det var en och samma dröm over and over again.
Jag satt i fängelse, av någon anledning.
Det var en cell med ungefär 15 olika djur och människor, den var madrasserad.
Tänk er alla kuddar och täcken i världen i ett stort lager.
Ändå upp till taket var det hyllor med täcken och kuddar, så när ingen vakt var där kunde vi klättra hela vägen upp.
Högst uppe i taket var det madrasser, som jag fick slänga bort.
Där kunde man sedan trycka upp taket och klättra ut.
Just allt detta gjorde jag för att hjälpa någon att rymma, och jag blev en rymmare på kuppen.
Väl ute funderade jag på om det var värt det, jag hade bara någon månad kvar.
Antingen fly landet och inte få träffa Hedvig och Hugo igen, eller gå till polisen och sitta kvar på mitt straff.
Jag valde det sista. Kom in i fängelset igen. Grät floder. Vaknade.
Sedan började drömmen om igen.
Det var skönt att vakna imorse! Jag som annars gillar att sova var lättad av att vakna på riktigt.
Dagen har lunch med Mona på schemat, hon var sugen på Kina så jag följer med.
Efter det beger jag mig för ett pass på jobbet där jag önskar att jag har något att göra.
Ikväll har jag möte inbokat, så efter jobbet måste jag snabba mig hem.
Busy day.
Ciao!
You always do as I wish.
Det var underbart att få simma litegrann, även om det blev himla kort.
Nina hade barnen med sig och därav var det många viljor att hållas med.
Men en kilometer hann jag med på 25 minuter.
Nästa gång blir onsdag hoppas jag.
Kroppen är lagomt mosig och jag är extremt otränad.
Det är jag fullt medveten om. Därför känns det skönt att försöka komma igång.
Allt på en och samma gång, annars rinner det ut i sanden.
Nu har det gått 2 veckor och 2 dagar utan cigg.
Ett glas rödvin dricker jag ikväll och mår gott. Levande ljus.
Nu ska jag ringa fröken Argyros har jag tänkt.
Filakia polla!
Ge inte upp.
Den där som de flesta drabbas av för att en ny vecka - nya tag startar.
Oftast med jobb.
Jag är ju ledig hela långa dagen idag. Så jag passade på att ta en sjukt lång sovmorgon.
Det behövs när jag inte somnade igår då jag tog meducinen så jämarns sent.
Sedan var det bara att kliva upp och börja städa, så nu är lyan ren och jag borde nog bli det jag med.
Har en känsla av att jag inte luktar lika gott som resten av lägenheten..
Telefonen har gått varm idag igen och nu börjar planerna formas till något.
Det är tur det finns driftiga människor i min närhet!
Imorgon kväll ska vi bestämma lite mer och snart så är det dags.
Resan är bokad också, så inom en vecka ska vi betala första avgiften.
Jag längtar så jag spricker, och det är fem månader kvar!
I och med att jag ska ner igen måste jag vara lite fit.
Så ikväll är det premiär på badhuset, har varit mycket snack och liten verkstad.
Men idag ska det verkligen bli av och jag har gått och räknat på hur långt jag ska simma..
Vi får se. Målet är minst 80 längder, men jag är rädd att jag blir trött och ger upp efter typ 15...
Fortfarande har jag inte hälsat på farmor heller. Som i förra veckan skällde och sa att döden knackade på dörren.
Jag måste ta mig dit, egentligen hinner jag nog nu om jag gör ett ryck.
Men jag måste hinna äta middag med.
Mitt mål i veckan är alltså att hinna med farmor. Jag är ett hemskt barnbarn..
Ciao!
Är jag full?
PS. 2.
Jag måste vara full.
Igår skrev jag att det var 2 veckor sedan jag slutade röka.
Sedan sov jag en natt.
Och idag har det helt plötsligt gått 3 veckor.
Med andra ord ljög jag inte där nere, jag vara bara onykter en sväng.
2 veckor har det gått och inget annat.
Skitroligt för er att läsa om hur jag skriver fel,
men rökningen är viktig för mig just nu.
Fan, nu kom jag just på att jag glömt meducinen idag. Helgerna är piss när det gäller meducin.
Ett piller och en god natts sömn.
Kalinxita!
Gossip girls.
Här trivs jag minsann, det måste jag skryta med!
Jag trivs förvisso hemma hos mamma med.
Speciellt när hon göder mig med föda av olika sorter.
Idag åt vi som sagt våfflor. Sist jag åt det var nog i Bruksvallarna vid nyår.
Och innan det sist jag var på Vôllan och jobbade typ, 2007.
Med andra ord äter jag inte våfflor ofta och det är nog lika bra det.
Jag har en konstig vana när det kommer till våfflor och pannkakor.
Sylt och grädde är inget för mig, nej jag äter med smör och socker.
Nyttigt! Mamma höll typ på att dö när jag sa åt henne att prova en tugga.
Då började jag intala mig själv att det är nyttigt med smör,
men så kom samvetet ikapp och sa att fan inte i de mängder jag äter!
Jag är en så jävla onyttig människa.
Ingen städning blev det idag, men jag är tydligen ledig imorgon. I like the sound of that!
Jag har hunnit renbädda sängen och snart ska jag kolla på lite Knutby.
Serien är så sjuk att jag inte kan fatta att den är verklig.
Hur som haver. Miss Argyros skulle ringa ikväll, men jag är dödens trött.
Så imorgon är det jag som slår ett samtal över Atlanten för att snacka strunt.
Gossip-girls.
Filakia polla!
Jo-jo-ja.
Vilken jävla kväll jag hade på jobbet igår.
Jag tänker inte gå in på detaljer, men ibland funkar det helt enkelt bara inte.
Allt jag kan göra i efterhand är att skratta.
Barnslighet nådde en ny nivå.
Hur som haver. Jag gick hem, lugnade nerverna.
Nina kom och så åker vi ner till jobbet igen för att surra strunt och må gott.
Det blev lite sent, men det kvittar för idag är det söndag igen!
Jag skulle städat, jag skulle fixat och donat som jag alltid vill göra på söndagar.
Istället satt jag i morgonrocken i soffan fram till halv tre. Höjden av slöhet!
Men det är just det jag älskar med söndagar.
Jag snackade skit telefonen, började planera för kommande saker och bestämde mig.
Sedan ringde mamma och hon ville plocka upp mig med en gång,
så jag slängde på mig kläder kvickt som attan och åkte hemifrån.
Utan att ha städat! Det får vänta till ikväll, eller imorgon.
Så nu är jag uppe på berget och funderar om jag ska sova en sväng.
Vi har fikat våfflor, Ellens önskemål när hon är jättesjuk i feber och hals.
Ikväll bjuder mamma på ännu en stek, det är riktiga söndagsmiddagar nu för tiden!
Jag bara äter och äter. Det är allt jag gör när jag är här!
Men jag röker inte i alla fall. Det har nu gått 3 veckor. Jesus Amalia, det går bättre än jag trodde!
Planen är att visa mamma lägenheten i Grekland, sedan ska jag skicka iväg mailet och ta den.
Måste fixa hemsidan för veckans lunch också.
Ciao!
Jag valsar fram.
Jag hoppade nästan i taket av lycka när jag loggade in på mailen.
Det kändes som att Kerkyra august 09 var dömt att misslyckas med.
Efter att ha pratat med allra käraste Vagelis som faktiskt försöker hjälpa
och det ändå inte blev precis som tänkt.
När jag pratat med min chef och han droppat hutlösa priser såsom 680 euros a week.
Giriga kan de vara när de vill! Där snackar vi kompispriser.
Vagelis hade nu skickat ett mail om att vi kan få 8 bäddslägenheten för 85 euros om dagen istället för 100.
Men det känns lite väl dyrt för oss som bara är tre.
Jag mailade Nondas uppe på kullen för att att se. Och de hade plats!
350 euros i veckan för ett rum för oss tre, det känns helt klart överkomligt.
Då ingår dessutom transfers till och från flygplatsen.
Så nu måste mamma bara fundera ett tag, men jag känner på mig att jag vill slå till.
Och henne får jag övertala om hon tänker något annat.
Jag mor och Ellen ska åka utomlands i sommar. Jag längtar!
Nu måste jag göra ett ryck och snärta ner till jobbet i tid.
Filakia polla!
(Ps. Jag ska även göra ett ryck och träna upp grekiskan.)
Det går som en dans!
PS.
Nu måste jag nästan inleda med att förklara att det inte handlade om mig.
Det är alltså, utan att gå in på några detaljer, en bekant som famlar i mörkret så att säga.
Jag mår toppen idag, även om allt detta prat om känslor lämnat ett hål även i mig.
Det är ensamt att vara ensam ibland. Det är faktiskt också en av de värsta sakerna med att vara ensam.
Förutom att inte kunna öppna vissa konservburkar förstås!
Om några timmar ska jag infinna mig på jobbet igen.
Det är lördag och jag tycker det känns underbart.
Egentligen var det väl tänkt att jag skulle gå ut med systeryster ikväll,
men jag är inte taggad för fem öre och hon har legat i 40 graders feber hela halva veckan.
Så jag gissar att hon också hellre stannar hemma ikväll.
Varför det känns så underbart med lördag får ni en sekund att tänka på?
Givetvis för att det är söndag imorgon. Då ska jag ta mig tid att städa i lyan och må gott.
På måndag tänker jag börja med morgonsimmet, det är en deal jag har med mig själv.
Vi får se hur det går. Jag önskar självdisciplin fanns att köpa på lösvikt i affären!
Idag har det för övrigt gått 2 veckor sedan jag rökte min sista cigg.
Andra veckan har nog gått bättre än första, men jag börjar känna mig lätt frustrerad.
Jag hoppas nu att det där jag hörde om 3:e dagen och 3:e veckan är svårast inte stämmer.
Filakia polla!
Feed me.
Nu är det dags för mig att bege mig ner på stan.
Måste springa in på banken för att lämna personbevis,
förhoppningsvis får jag mitt leg inom kort.
Helst inte om 3-4 veckor. Men vi får se.
Jag gör nog ett pass här i veckorna ändå, det går så mycket fortare.
Jag har hunnit diska lite, gjort mig färdig, sprungit på Konsum
och bakat en cheesecake.
En fusk-cheesecake, på pricken den som Argyros matat mig med somrarna i ända.
Så jag ska bjuda jobbet och kanske mammas jobb på den.
Det är sista dagen för praktikanterna och då måste de få tårta!
Sådär fin är Nigellas. Men hon är kocka, tv-kocka.
Min kan bli ful, men den kommer vara god minsann.
Nu har jag bara en sak kvar att göra.
Jag önskar er en underbar helg!
Ut i finvädret och njut.
Filakia polla!
Hemsidor hit och dit.
Restaurangens hemsida hittas här.
Än är den inte riktigt färdig, jag behöver bilder.
Men den duger tills vidare. Och den är ofta uppdaterad.
Inte illa pinkat av kanske en av de mest otekniska jag känner!