Youcanbemyprincecharming.

Jag vaknade tidigt imorse och såg snö.
Var jag än kollade så var det snö, och grått givetvis.
Inte världens bästa sätt att börja dagen men jag är glad ändå!

Nu har jag fått färdigt mina Chrismas cupcakes och jag tror att alla som gillar pepparkakor
kommer gilla dem himla mycket, då de faktiskt luktar jul i massor!
Själv är jag inte så himla förtjust i pepparkakor, jag äter hellre snask, så jag hoppar nog dem.
Men frostingen var galet god kan jag berätta!

Note to self, skaffa café snarast. Nu brinner det i kroppen av lust för att baka!
I love it people, det är dagens sanning.

Idag ska jag träffa upp en gammal vän från högstadiet.
Hon ville gå på stan igår, men då hade jag inte riktigt tid.
Idag däremot har jag tid ända fram till 16.00 då jag börjar jobba igen.
Världens slappaste tider kanske jag har egentligen.. (Om man bortser från helgerna.)

Nu kommer min mor när som helst så jag måste kila!

Filakia polla.

I miss you guys with all my heart.

Frostbite.

En heldag på stan och jag är slut från topp till tå.

Jag har hunnit jobba och av någon anledning blir jag färdig på ett kick efter lunchen.
Det är något positivt efter sjukskrivningen, jag får någon sorts turbofart
och tycker nästan att det är löjligt roligt att dammsuga. Speciellt nu på vintern när det knastrar!
Efter jobbet postade jag herr Tjäders mössa till Åre och hoppas han blir nöjd.
Sedan tog vi våra plånböcker och drog till K-fors. Mamma, mormor, moster och så jag.
Det är ju High Chaparall over there. Fy fabian för att bo där. (Ta ej illa upp, det är bara inte min smak.)
Jag hittade mig ett par svarta jeans och en fin tröja sedan åkte vi till Dollar Store,
där det var ett (väldigt intressant för mig som stod i toakö) gräl i kassan mellan två personer.
Väktaren var till och med där och jag kissade nästan på mig när någon bängskalle stirrade på mig
Hjälp!

I alla fulla fall brände jag en del pengar, men bara på bra saker givetvis.
Jag smällde i mig 4-5 clementiner på vägen dit så det blev inte ens något lösgodis.
Inte ett dugg sugen var jag. Tacka gudarna!
Men jag köpte grejer till mina bakverk så det hette duga, helpeppad är jag nu.

Christmas cupcakes har jag bakat medan håret färgats och imorgon ska jag bara smeta på frosting.
Men nu måste jag sova käre ni. Jag är som sagt helt slut..

Xronia polla Giannis!

Kalinixta.

Like a princess.

Jävlar i min lilla låda, för att vara exakt, vad sent det blev ikväll!
En helt vanlig tisdag har haft mycket att tillföra till mitt liv.
För det första var det rätt mycket drag på jobbet, vilket är roligt för då går tiden fortare.
För det andra gick strömmen i köket igen och allt pajade.
Då menar jag allt! Så de sista rätterna fick lagas med gasol och värmeljus.
Nästan precis som förr i tiden.
För det tredje var de sista gästerna väldigt långsamma och jag hann bli trött.
Men jag klagar inte. Det är bra att de trivs på jobbet!

Vad jag gör allramest just nu är att längta efter något eget.
Och inte vilket eget som helst utan mitt egna café.
Är helpeppad på att baka inför födelsedagen och har hittat massor med goda recept,
jag hoppas de är goda åtminstone ska jag kanske säga. Det är till de andra att avgöra.
Så imorgon efter jobbet är det jag som åker och handlar om mamma har tid,
kanske händer det att vi åker en sväng till Dollar'n också ifall jag får plats.
Sedan lånar jag hennes elvisp och sätter igång med kak-bull-godis-baket inför måndag.

Nu är det enda jag har tid för att sova och hoppas att jag vaknar i tid imorgon.
Meducinen har fortfarande en dålig påverkan på mig när det gäller mornar.
Eller så är jag bara morgontrött.

I wish you away.

Kalinixta!

Klipp mig vad bra!

Åh vilken härlig dag!
Allt har varit frid och fröjd,
förutom imorse när det blåste snöstorm över mig
och när Angelica berättade att både min mor och moster ligger i kräksjuka.
Fy tjivens så snuskigt. Jag hoppas inte mamma smittade igår när vi var och handlade!

Större delen av dagen har jag spenderat just här,
i sängen med datorn framför mig.
Men jag har också hunnit vara nere på stan och skvallrat strunt med rödtotten Anna.
Vi var på Crispins och shoppade väskor även, det visade sig att 50% gällde i nästan en vecka framåt
så ni kan tro att jag köpte väskor som om det gällde livet!
En tan-färgad lite större väska som tydligen var äkta skinn, jag vet inte det, men den var fin.
En randig clutch i guld, lila och brunt som jag spanat på ett tag men inte kommit till skott. I love it!
Jag köpte även en svart axelremsväska för alla blöta utekvällar, den är helt underbar.
Påminner mycket om mina andra "tantväskor" som människor i min närhet kallar dem,
själv älskar jag dem och hoppas att de alltid kommer finnas kvar i "modet".
Dessa tre skönheter blev mina för 800 riksdaler. Samma pris som den stora skulle kostat egentligen.
Ett riktigt klipp!

Rotsaksgratänger jag har i ugnen ropar på mig. Ska bara steka lite lamm så har jag en middag för en.
Det är himla trist att äta själv. Jag kan inte komma ifrån det! Men allt ska ju inte vara lätt här i livet..

Filakia polla!

Young blood.

Jag är tillbaka i verkligheten efter en helg på jobbet.
Från fredag till söndag är jag rätt avskärmad från mitt riktigt liv
och befinner mig på jobbet all vaken tid.
Men nu är det äntligen söndag och jag ska städa, igen!
Börjar tro att jag har råttor i bunkern när det ligger smulor över hela golvet,
eller så är det bara jag som är duktig på att söla på golvet.
I vilket fall måste de väck och jag måste alltså dammsuga.
Men jag gillar det! Sad but true.

Kvällen på jobbet igår var väldigt lugn.
Folk hade bättre saker för sig än att gå ut och äta i suppose,
eller så sitter det i pengar såhär strax innan jul.
På tal om det. Jag har inte inhandlat en enda julklapp!
Dessutom börjar jag bli lite stressad över det.

Nej gott folk.
 Klockan är mycket och jag har en del att uträtta idag,
efter att ha sovit bort hela den ljusa dagen!

Filakia polla!


Levande förföljd.

Förbannat!
Precis så är det enda jag känner för tillfället.

Det bästa med min dag var att jag tog min 3-årige prins på lunch.
Han är så fruktansvärt söt!

Kvällen har gått upp och ner. Alltså inget bra underlag för att vara trevlig.
Men på något sätt lyckas jag flyta på vågorna och se glad ut, till och med i ögonen som den där karln sa.
Jag börjar trots allt bli extremt trött på mitt yrke, fastän jag älskar det.
Rätt tvetydigt av mig.
Det är meningslöst att försöka göra något nytt nu i alla fall,
kocken berättade för mig att 1600 människor blir uppsagda om dagen i Sverige.
Lycka till för mig att hitta jobb bland så många människor!
Nej, jag trälar på tills vidare och jag ska fortsätta drömma om ett ställe då jag får baka hela dagarna!

En elvisp, det är vad jag önskar mig allra mest just nu.
Den jag fick av mamma brakade sönder och samman efter alla mina bakverk.
Nästa gång jag använder den är jag säker på att den kommer explodera.
Spännande!
Men det är nog ingen mening att köpa en nu,
känner jag familjen rätt har säkert någon köpt det i kommande födelsedags- juleklapp- paket.

Och, jag är trött på dubbelmoral. Det ska jag minnas.

If you only knew.

Kalinixta!


Mostra mi.

PS.

Min kära moster med monster kom och hjälpte mig med kyl- och frys förresten.
Samma moster som hjälpte mig med byrån.
Hon är händig misann! Det tackar jag för.

Fly me far away.

Hela lägenheten är nu städat och jag mår bättre än på länge!
Som sagt. Städning har blivit någon sorts terapi och det är helt galet egentligen.
Jag som aldrig ens varit speciellt renlig utav mig, utan att vara snuskig menar jag då.
Men nu har hela bunkern fått sig ett lyft. Allt är dammat och till och med toaletten är skurad!
Jag bakade även en kladdkaka, som jag inte ätit. Mest gjorde jag det för att det ska lukta gott.
Det luktar sådär mysigt och hemtrevligt.
Fan, jag börjar bli gammal!
Mer vuxen är såhär kommer jag nog aldrig bli..

Ett tag fick jag smärre panik. Då önskar man mer än förr att det fanns en händig karl att ringa.
Alla lampor, eller många, har mystiskt slutat fungera så jag
gjorde ett tappert försök att vara teknisk och tog mig an propparna i bunkern.
Jävla dum idé kan jag lova! Ett tag var hela stället tyst och svart.
Ett tag ringde jag mamma och hade panik för då hade hela kylen och frysen tystnat.
Det är ett dåligt tecken, det kan ni lita på. Framförallt eftersom alla skåp är fyllda.
Som jag berättade för Jessica idag har jag handlat mat för cirkus 5000:- på en och en halv månad ungefär.
Hon höll på att smälla av på stolen där hon satt.
Och tror ni jag tryckt i mig all denna mat då tror ni fel, det mesta slänger jag nog tragiskt nog.
Om jag inte fryser in det. Så tänk er själva att frysen är full!

Nu ska jag kika vidare på Fantastic Four och önska att jag var mer lik Jessica Alba.
Hon är en vacker kvinna minsann!

Filakia polla!

Do you think about me?

Äntligen är jag hemma i min sköna säng igen.
Det är löjligt det här, hur trött jag blir efter att ha jobbat lunch.
Mycket tröttare än om jag jobbar kväll, trots att det är färre timmar.
Allt har att göra med att jag är en natt-uggla, inte morgonljuv och lycklig inte.
Så nu ligger jag där jag hör hemma, i min sköna säng.
Men snart får det vara slut med det, jag måste städa lägenheten idag!
Och försöka hitta en tvätt-tid eller kanske som vanligt, tvätta för hand.
Jag är en stjärna på det! Utan att skryta eller så..

På tv-n går det ett sjukt program om ungdomar med sprit.
Vad jag än sagt som ung blir jag mer och mer lik min mamma.
Skulle jag ha barn skulle jag aldrig låta dem vara ute själva på kvällarna,
och skulle de dricka alkohol i alltför ung ålder skulle jag nog porta dem från privatliv i evigheter!
En tjej sa just att hon har: "tjejkompisar som blivit våldtagna och killkompisar som blivit misshandlade"
samtidigt som hon också sa att en kväll när hon "festar" dricker hon flera glas vin och någon shot innan,
och sedan lite cider, lite vin och flera shottar på själva "festen".
Hon beskrev även kroglivet som något i ett rosa skimmer som hon längtade till.
Lilla flicka, har jag lust att säga. Trots att jag vet att jag varit precis likadan.
Dessvärre lär man sig allt med tiden och jag har mycket kvar att lära.
Synd bara att man inte inser förrän allt är för sent för det mesta.

Men det är inte mitt problem, den stackars flickan lär sig nog med tiden.
Nu ska jag fundera lite mera, och bara vara.
Sånt gillar jag!

Another day in my wonderful life.

Nu är jag på jobbet kära vänner.
Bar ner datorn, idag igen, och ska försöka få något gjort i eftermiddag.
Den där hemsidan är nog den dummaste idén jag haft på länge.
Men å andra sidan, jag lär mig ju något nytt varje dag vilket är bra!

Morgonen började sådär. Jag var död när jag vaknade.
Så trodde jag att jag skulle klara av att sova bara några minuter till.
Ja, och så kan ni ju gissa vad som hände. Jag sov bra mycket mer än några minuter till!
I alla fulla fall var jag nere till jobbet i god tid,
mest för att Jessica kom och hämtade mig på vägen då det är grisigt kallt ute idag.
Hon tyckte jag var dum-dum som vandrar omkring i leggings
och kom för att plocka upp mig så jag inte skulle frysa till is på vägen.
Mycket snällt.

Allt jag har tid för nu är att röka en gång och byta om.
Ha en bra dag!

Filakia polla

Win the lottery, take me away my dear.

Jesus amalia, kupongerna börjar ta slut mina vänner!
Då blir det människor på jobbet kan jag lova.
Två eller tre gånger om året, jag har inte full koll på det hela
så befolkas min restaurang med människor jag vanligtvis inte ser.
Då vet man att kupongerna börjar gå ur tiden, det märkte jag idag.

Men jag har haft jätteroligt idag. Verkligen. Jag gillar såna dagar!
En man överasskade mig genom att säga:
- Du ser ut som en tjej som alltid är glad. Du ler med ögonen och då vet man att det är äkta.
Du kommer leva i hundrafemtio år!
Oh me, oh my. Jag vill inte leva så länge sa jag då. Men han gjorde mig lite glad.

Nu är det dags att sova, sedan länge egentligen.
Idag glömde jag, som vanligt, medicinen hemma.
Därför tog jag den nu klockan elva när jag precis kommit hem.
Hur som haver jobbar jag lunch imorgon och hoppas att jag vaknar i tid.

Jag vill också tacka Sandra för en bra låt.
Jag gillar't, mer sånt tack!

Kalinixta


My mind makes me move.

PS.

Jag har drömt nu, i flera dagar, om Eleni med familj.
Hennes kära låtsasfar och mor, tillsammans med hennes monster till syskon.
Jag blir lika glad i drömmen varje gång när jag ser dem,
men sedan så funkar tungan att fungera för några minuter och jag får inte ut allt jag vill ha sagt.
Skumt. Ibland önskar jag nästan att jag kunde tyda drömmar.

En sak är säker.
Jag saknar henne!

God morgon från en helt annan värld.

Kalimera!

Jag sov så himla länge idag, inte ända tills nu men för åtminstone en timme sedan.
Vansinnigt skönt var det och jag passar på när jag jobbar kväll.
För det gör jag idag och sedan ska jag promenera hem, om inte mamma vill hämta mig.
Jag är ju så mörkrädd att jag blir rädd så fort jag ser någon annan röra sig ute,
och ser jag inte det blir jag rädd ändå eftersom jag tror att det finns bakhåll överallt.
Dålig fantasi, det har jag aldrig haft och framför allt inte när jag är ute ensam mörka kvällar.

Inlägget nedan är från igår egentligen, men bilden ville inte laddas upp så jag struntade i det och sov istället.
Nu måste jag snart ta mig upp ur sängen och få något gjort.
Vad det nu ska vara. Göra mig i ordning i och för sig och kanske få något i magen.
Men jag städade här hemma igår med så det behöver jag tack och lov inte göra idag!
Däremot stannar jag nog hemma tills jobbet börjar istället för att gå på stan och strosa idag,
jag ska nog pilla lite med hemsidan och bara vara för mig själv en stund.
Ännu har jag inte känt mig dålig av illamåendet så jag tror att jag var immun mot Hedvigs baciller.
Eller ja, jag hoppas det i alla fall.

Time to get dressed.


Spit it out.

Illamåendet jag kände tidigare idag när jag fick reda på Hedvigs magsjuka har lagt sig.
För stunden.
Just nu pratar jag med Björn som inte alls gör saken bättre,
han försöker övertyga mig om att jag inte mår dåligt, än, men att det kommer när som helst.
Typ som en räkning i brevlådan, dom finns alltid där fastän man inte vill ha dem!

Hur som haver. Jag har ätit min middag och är godissugen.
Den stackars vita blockchokladen jag hade häromdagen ångrar jag bittert att jag åt upp.
Nu är jag så smågottasugen att jag till och med överväger att äta upp den mörka blockchokladen.
Jag som inte ens är himla förtjust i mörk choklad! Allra helst inte blockchoklad.
Min stackars bak-choklad borde få ligga ensam i skåpet och användas till något gott.
Som muffins eller cheesecake. Jävlar i jesus. Det där gjorde saken värre.

Jag ska nog ta ett äpple och en clementin istället.
Det sägs ju att frukt är godis, och sist men inte minst förra veckan höll jag med!

Filakia polla

Kalaskulor.

You know you're in in a small town when other's know what you've done before you do.

Jag älskar hela småstadslivet, mer eller mindre vissa dagar.
Idag kom i alla fall röd-totten Anna ner på jobbet och hälsade på,
det var himla, himla roligt! Jag blev glad över att se någon jag kan fika med då jag är ledig!
Vi skvallrade en del, men det visade sig att hon hade mer skvaller än jag om vår lilla stad.
Mycket intressant hur snabbt allt rör sig, jag kan tänka mig hur mycket människorna
i Umeå och Stockholm vet om vår lilla stad innan vi ens vet det!
Där bor mestadel av ursprungsinnevånarna här och dom får nog reda på allt.
Tänk vad roligt att flytta dit så skvaller kom i min väg!

I övrigt har jag jobbat idag och hållt tummarna för att jag ska slippa magsjuka.
För mycket riktigt kräktes min kära guddotter inatt och jag skulle göra allt för slippa det!
Aldrig mer ska jag dela sked med henne inte.

Nu måste jag laga något ätbart. Eller kanske tina något ur frysen.
Det vore kanske en smart grej att göra istället för att laga mer mat att frysa in.

Ciao!

You know I love you.

Det är tokigt hur seg jag kan vara en hel himla dag
men sedan så fort det börjar bli dags att sova får jag lite panik
och känner ett krav på att jag "måste" göra något.
Men egentligen är att ta meducin det enda jag måste göra nu,
för tiden rinner ur mina fingrar när jag ligger här i sängen och jag är en timme sen.

Söndagar är sköna, men när jag inte handlat på hela veckan är de inte så mysiga.
Vad som annars brukar vara min svull-dag blir jobbig utan dessa saker,
men man tager vad man haver gott folk, är det inte så?
Jag har därför tryckt i mig en hel kaka vit blockchoklad, en liten såklart,
och sedan poppade jag popcorn som jag lyckades bränna för första gången sedan jag var typ 12.
Nu luktar därför hela lägenheten bränt, men det är mysigt.
Vad som är mindre mysigt är att jag nu inte kan sluta tänka på Videoteket-godis,
jag har blivit helt besatt av tanken bara för att jag tryckt i mig sötsaker jag egentligen inte tycker om.
Jag håller tummarna över att jag inte ska drömma om skiten,
för egentligen borde jag sluta äta med den där skiten överhuvudtaget!

Allt jag ska göra nu är att ta meducin, borsta tänderna,
röka en sista gång och kolla färdigt på "Sanningens Ögonblick".
Jag anser fortfarande att det är ett sjukt program, men jag kan inte låta bli att titta ändå!

Kalinixta

Second, third snow.

PS.

Det har snöat. Och snöat. Och snöat lite mer.
Jag är inte så nöjd när det ligger 10cm snö på marken.
Giv mig sommar.

Här har tröttheten med vinter och klockan 4 blir jag som
rumpnissarna och tror att det är natten.
Bara 6 månader kvar, det upprepar jag för mig själv
och då känns det lite bättre måste jag erkänna.

Jag och vintern kommer inte riktigt överens.

Dags att köpa broddar!

Dip me down.

Hallå people!

Jag har äntligen vaknat efter en lång helg på jobbet.
Båda dagarna var vi ut på Impulst, vilket har varit stället i stan.
I fredags kunde 90% knappt stå på benen, det går lätt illa när det är bartömning!
Vi tog det lugnt och gick hem i god tid.
Igår var det fullsmockat med människor, det var folk överallt.
Är tillståndet tappat är det, då spelar inget roll längre. Inte ens security.
Människor jag pratade med var ledsna och hade nog inte riktigt tänk på att
det finns andra ställen med andra människor, eller att det snart kommer öppnas upp igen.
Förhoppningsvis med bättre ålder, bättre musik och lugnare människor.
We'll see what happens.

I alla fulla fall ska jag ta det jättelugnt och skönt ikväll.
Mamma kommer kanske hem så hon ska firas någon gång,
imorgon fyller hon år. Då är det bara två veckor kvar för mig!
Tända lite ljus, laga got mat och må gott.

You are wonderful.

Every single one.e

Mitt i natten nästan och jag är hemma hos mamma på berget.
Resterande av familjen har begett sig till olika håll
och det är alltid lika mysigt att komma hem när det är lugnt och skönt.
Det är ens knappt några hundar och viktigast ingen katt,
då trivs jag som allra, allra bäst!

Jag har äntligen jobbat en dag.
Inte att jag inte gillar att vara ledig, men det ger ju inga pengar.
Helgen jobbar jag med. Måhända att det blir bartömning efter jobbet.
Allt beror på när jag slutar och om resterande har lust att följa med.
Utan dem blir det inget roligt.

Vi har också kommit på den bästa julklappen till en karl som har allt.
Vad det är kan jag inte avslöja riktigt än, men det kommer bli bra hoppas vi.
Och då menar jag inte vi som i schizofreni utan vi som i mina vänner och jag.

Nu ska jag hänga tvätt (det är det bästa med huset på berget)
och sedan ska jag sova. Imorgon blir det stan med moster och monster!

Kalinixta.

Sunflower.

Ännu en dag är över och jag har lagt mig tillrätta ovanpå täcket och fryser.
Jag vet att om jag kryper under så kommer jag somna och allra bäst är om jag håller mig vaken tills det blir natta!

Åkte ner med mamma till hennes jobb och köpte broderier till farmor,
sedan begav jag mig till jobbet och köpte med mat åt henne med.
Helt ärligt tycker jag lite synd om gamlingar på hem som måste äta
den där maten som luktar hemtjänst, jag avskyr lukten!
Hon blev glad när jag kom farmor, jätteglad och det är alltid roligt.
Broderierna blev hon mäkta nöjd med och maten likaså.
Det är roligt att göra henne glad!
Dessvärre ramlar hon ofta och slår sig, vilket hon även gjort i helgen
så ansiktet var helt blåslaget. Påminde om hur någon ser ut efter en lördagkväll på stan.
Hon somnade även sittandes, då kändes det som dags att gå
även om det kändes lite olustigt att hon somnade bara sådär rakt av.

I alla fulla fall känns det bra att ha varit dit. Nu slipper jag gnagande dåligt samvete.
Var gång jag fått fingrarna ur blir jag lättad och lovar mig själv att gå dit mer ofta,
bara för att hon blir så himla glad av lite sällskap.
Men var gång sker det lika sällan som innan, vad jag än lovat mig.

Det var den där självdisciplinen, ja.

You know i love you baby, don't forget.

Tidigare inlägg Nyare inlägg