Ångest.
Mina nätter är inte längre som de brukade
och jag börjar ångra beslutet att sluta med medicinen.
Inatt har jag legat och vridit på mig samtidigt som jag tänkt på att jag nog är sjuk,
att jag har cancer, har någon farlig blodsjukdom eller något annat farligt.
Det känns som att allt detta kan vara relaterat till mitt avslut med lyckopillren,
jag har för mig att både oro, mardrömmar och ångest kan vara biverkningar.
Rubbad sömn är självklart ett, men jag trodde jag kommit längre än så!
Nu måste jag klä på mig lite kläder och snärta ner till jobbet.
Ska ta med mig biverkningsfoldern och läsa på riktigt.
Idag vankas det heldag med Fredric. Det blir bra känner jag, det är inte ett moln på himlen!
Då blir jag lycklig.
Så ut i solen.
Filakia polla!
Hypokondriker?
Humöret är på sin högsta topp och lunchen med Petra var värd mycket!
Vi pratade, skrattade gott och åt kanske bättre.
Såna stunder betyder mycket och det behöver alla då och då.
Nu undrar jag. Kan hypokondri smitta?
Helt plötsligt är jag övertygad om att jag har tarmcancer.
Precis som ägaren av ena bloggen jag följer.
Jag såg ett klipp med en läkare och jag får en iskall känsla.
Nu vill jag ringa vårdcentralen, men jag inbillar mig bara.
Och vad säger man till sköterskan som svarar?
Jag tror jag har tarmcancer, har ni tid för mig?
De kommer tro att jag verkligen är hypokondriker så ofta jag varit där på sistone.
Min moster är hypokondriker. Därav frågan om det smittar.
Hur som. Imorgon väntar heldag på jobbet igen.
Jag får Nina som hjälp under kvällen. Trevligt!
Allt är sig likt. Vi skrattar mycket och jag känner att sommaren är lite bättre.
Ciao!
If you're not in.
Dum som jag är vägrade jag kliva upp när jag vaknade,
eftersom väckaren inte ringt.
Så nu har jag spenderat morgonen med att försöka ligga ner armarna.
Varje morgon när jag vaknar har jag ont i axlarna, eftersom jag alltid sover med armarna uppåt.
Strange.
However bjöd natten på fler mardrömmar. Inatt körde jag över en bil med min bil, utan körkort.
Det gick bra, jag körde alltså över den, som monstertruckar typ.
Men så var det AS1000, familjen var i stugan,
vi var i fjällen och jag tordes inte berättade att jag inte hade körkort.
Jag var hemma hos familjen vars bil jag körde över och yes it was freaky.
De skulle helt plötsligt ha sommarfest och hela, då menar jag hela, Sollefteå var där.
Jag tror det betyder att jag måste ta mitt körkort snart!
Nu ska jag städa i lägenheten. Det är ris över hela golvet sedan monstret var här.
Till det ska jag lyssna på bra musik och sedan gör jag mig färdig för avfärd för lunch.
Filakia!
19.00.99
Hjärnan är rätt matt och jag har haft roligt,
vi skrattar rätt mycket på mitt arbete. Med folk och åt folk.
Får man säga så? Det är mest med folk givetvis och jag älskar det.
Att skratta alltså.
Jävla godisberoendet har inte slutat upp att verka än.
Jag försökte vara nyttig och skalade mig 3 (!) morötter när jag kom hem.
Kolla siffran, jag kan liksom inte skala en för jag vet att jag kommer vilja ha mer.
Men när morötterna var slut kom jag på att jag fortfarande hade några godisar kvar,
några som nu är nere i 2. När jag börjat kan jag inte sluta. Pinsamt!
Det var sista gången på länge jag köpte hem godis och nu ska jag snaska på morötter.
Det är faktiskt godare, när jag tänker efter!
Imorgon jobbar jag ingen lunch och ska slösa mina ruttna ören på en lunch med Petra.
Vi ska surra och ha trevligt. Det är värt varenda öre!
Sedan måste jag vända fickorna ut och in för att betala räkningar,
att anmäla mig till Radiotjänst var det dummaste jag gjort!
De är de dummaste jag mött också, vem har fakturadatum den 24 var tredje månad?
Skjut mig!
Kalinixta!
If you could just listen.
Inte var jag den som var den när jag fick reda på att det var helt okej,
för då la jag mig själv för att sova en kort sväng.
Sedan vaknade monstret och var snällare än vad hennes mamma brukar säga att hon är,
fine I get it. Hon älskar mig så mycket att hon inte törs göra annat än att vara snäll.
Vi åt fisk, vi dansade och sjöng, vi åt lite gurka och kollade på barnprogram, sedan läste vi en bok.
Efter allt detta tog vi på oss kläderna och rullade ner mot stan, Hedvig har vagn därav rullande.
En sväng hos mamma med en glass. Gott och glatt.
Jag har räkningar upp i halsen den här månaden. Helst vill jag trilla ifrån dem.
Dessutom har jag jobbat mycket, mycket mindre än på väldigt länge.
Det är helt sinnsykt!
Därav måste jag jobba häcken av mig och har beordrat chefen om att få jobba lunch/kväll imorgon.
Helst på torsdag och fredag också.
För jesus amalia, I need cash!
Nu ska jag ta mig en morot och sedan tänker jag sussa med persiennerna nere.
Filakia polla!
Mitt monster.
Natten var inte min vän, jag har slumrat ut och in i en orolig sömn.
Norrland börjar bli ljust, jag måste lära mig att persienner finns i fönster av en anledning.
Ikväll ska jag testa om de funkar.
Jag inbillar min kropp att det är därför jag inte kunnat sova,
beslutet att hoppa meducinen på prov har inget med det att göra.
Vattnet var kallt i duschen och jag var rätt bitter. Jag vill bli skållad, varmt vatten på morgonen är guld.
Några minuter senare kom moster förbi med sitt lilla monster som nu, hör och häpna, sover i min soffa!
Det känns inte rätt, jag vill inte paja hennes dygnsrytm så jag ska ringa Angelica och höra om det är okej.
Lite kläder och en uppfräschning senare ska jag nog ta ut henne i vagnen.
Solen skiner och jag struntar i om det är kallt. Vi behöver frisk luft.
Filakia!
Lazee.
Men det var också längesedan jag åt så nyttigt (?) som jag gjorde idag.
Endast 3 små godisbitar har hittat in i mig, i övrigt åt jag sallad, kyckling, äpple och päron.
Och tro att jag är mätt, utan godisångest.
Tvätten är tvättad men jag har inte orkat torka golven ännu.
Det får nog vara tills imorgon.
Då ska jag ändå babysitta ligistungen Hedvig, mitt lilla hjärta.
Hon är sjuk, igen, en vanligt återkommande sak i hennes liv.
Min moster pluggar hela dagarna så då tycker jag att hon kan få göra det,
så barnet kommer till mig och jag ska försöka roa henne hela dagen lång.
Vi får se hur det går.
Men för att klara av det måste jag städa en del här hemma.
Tvätten måste tillbaka till sin vanliga plats garderoben och klockan är redan mycket.
Har knåpat på en drinklista till jobbet i några timmar, den börjar se okej ut. Nästan okej.
Har jag sagt att jag typ är perfektionist? Jag gör inget om jag inte kan vara stolt över resultatet sen.
Men det var längesedan jag bakade.
Imorgon!
Kalinixta!
Bring me flowers.
De var väldigt fina och jag blev väldigt glad.
Jag älskar att få blommor, det får mig att känna mig speciell!
What a shame då det händer mer sällan än ofta.
Jag ska nog börjar köpa egna snittblommor och lyxa till det,
synd att jag inte är ofta nog för att njuta av dem.
Något som jag fått på senaste tid, fråga mig inte varifrån, för jag har fan städat hemma!
Bananflugor, blomflugor. Hjälp!
Det får mig att tänka på Johannes och Mackans lägenhet i Malung
där man stötte till öl-flaggan de hade i köket och en miljon bananflugor attackerade en från ingenstans.
Det är vidrigt och jag blir äcklad!
Jag har i alla fall bilder att kolla på!
Från mig till dig.
Allt ifrån festande prinsessor, spydiga rebelltjejer och smarta egenföretagare.
Sedan följer jag även Vimmelmamman som lever dubbelliv,
ena stunden vimlande kändisjournalist och andra stunden mamma med perfekt liv i ett pepparkakshus.
Ett perfekt liv förutom cancern som följer henne.
Jag blir väldigt imponerad över det mod hon besitter.
Det går inte att sätta sig in riktigt i hur hon mår, vilka beslut och vad väntan gör med en människa.
Ändå är hon glad och berättar om sitt liv med en positiv känning.
Hon är en stark människa och jag önskar henne lycka till, och krya på dig!
Här sitter jag i soffan och ojar mig över känslan jag har i gomen,
som om tänderna ska lossna och mina mardrömmar bli verklighet.
Min kloka moster tror att det är var, från förkylningen som trycker ner i tandköttet.
Då måste man tydligen åka på sjukhuset för penicillin. Jag är trött på sjukhus efter stickan i armen.
Nu får det vara nog.
Det känns inte riktigt rätt att sitta här och tycka synd om mig själv
när det finns människor som får hemska besked dagligen.
Därför tänker jag äta alvedon och hoppas på att varet försvinner av sig självt.
Jag vill inte vakna tandlös imorgon!
Im in love with my sundays.
jag är ju en jävel på att dra ut saker som sagt.
Klockan 20.00 stod maten på bordet och jag har lyckats bättre om man säger så.
Men det dög helt klart och vi blev mätta.
Mätta och trötta!
Vid elvasnåret tog jag mitt pick och pack och begav mig hemåt.
Det var isande kallt ute och jag har inte varit så glad att komma hem på länge.
Tvätten håller på att tvättas och jag ska ta mig lite frukost.
Jag gillar frukost, fast helt sent på dagen. Morgonätande har aldrig varit min grej.
Sedan måste jag nog torka golven, det gjorde jag inte i fredags.
Min lediga helg är över. Solen skiner. Jag är glad!
Filakia!
Woo-woo.
Nu packar jag väskan och beger mig hem till moster.
Det börjar bli sent och jag älskar att dra på saker,
bara för att.
Jag kan vänta i flera timmar med att äta, bara för att.
Det ligger nog i min lata sida, jag fattar liksom inte vem jag ärvt den av egentligen?
Jag är trött också. Det är jag nästan jämt.
Men nu har jag nog bestämt mig för att sluta medicinera mig,
det har gått flera dagar sedan jag senast tog den och jag sover som en prinsessa ändå.
Det är glada det ger mig är jag hellre utan,
alla känslor är på mute och jag vill vara en känslosam människa!
Att inte känna något är verkligen inte jag.
Okej om jag bollas upp och ner i humöret, hellre det om det gör att jag känner livet.
Jag är bakfull. Därav funderingarna.
Bakfylla gör mig alltid rätt konstig, jag räds ingenting och jag är nästan bäst på allt.
Have a wonderful evening!
Upp över mina öron.
Jag har ofta hört påståenden om att hon är någon sorts nykterist,
men nu kan jag tvärt avfärda såna saker för hon drack både det ena och andra.
Jag bjöd på helstekt kyckling, billigt och fruktansvärt gott!
Till det åt vi klyftpotatis med vitlöksröra och sallad.
Ska man äta hos mig ska man gilla vitlök, jag har det i allt!
Till det drack vi gott vin och mådde minst lika gott.
Sedan tog vi oss en sväng på stan och lite dans,
äntligen fick hon sin efterlängtade Kaffe Karlsson som jag pratat om så länge.
Ikväll ska jag hem till mostra mi på Remsle för mer middag och vin.
Jag ska bjuda på älgfilé och till det ska vi äta potatisgratäng har jag tänkt.
Det här med att vara ledig är inte så dumt..
Dessutom skiner solen, livet är toppen!
Ciao!
Give me a million and I'll spend it.
Flera hundra fattigare är jag hemma igen.
Ikväll blir det en ugnsgrillad hel kyckling och någon sorts tillbehör.
Det lutar mot gratäng igen, det är barnsligt gott!
Förkylningen vägrar släppa mig och jag har ett tryck över hjärnan.
Bihålorna sa någon, jag håller inte med.
Jag har hört att man ska snyta sig grön då och det gör jag minsann inte!
Är det något jag inte har är det råd att vara sjuk,
nästa vecka har jag planer på att jobba dubbelpass flera dagar.
Om min chef går med på det vill säga. Jag har gjort så få timmar den här månaden att det behövs!
Om några månader åker jag till Grekland och då måste jag ha massor med pengar!
Nej gott folk.
Nu ska jag nog lägga mig i soffan och värma mig en sväng, jag fryser som en gammal dam.
Ciao!
Plus minus noll.
Nu är lägenheten helt städad och fräsch,
jag har gjort mig i ordning och trots det grå vädret känner jag livet i mig.
Bra musik kommer vara min följeslagare den här helgen!
Nu är det stan som väntar, alla har redan gjort sina ärenden så jag verkar vara sist ut.
Fröken Andersson kommer förbi och ska göra mig sällskap.
Jag har funderat på om jag kanske ska bjuda henne på middag idag,
Molitor Sjöberg hade andra planer och det är inte var helg vi är lediga samtidigt!
Jag har dessutom gett ett presentkort gällande en helkväll till henne.
Men Nina, hon skulle nog må bra av en god middag. Även om hon inte dricker vin.
Problemet är att hon är rätt svår när det kommer till mat.. Vi får se vad som händer!
Fredagen rinner ur mina händer och jag har inget att ha på mig.
Inte heller några pengar att slösa eller köpa nya kläder för. Jag är luspank.
Från att ha haft massor med pengar att spendera ligger jag nu lågt, jävligt långt.
Jag måste börja jobba ihjäl mig igen, det verkar vara det enda rätta!
En kjol från chicy.se ligger och väntar på mig. Det kan vara dags att plocka ut den..
Filakia!
Rain.
Jag vaknade av ett meddelande från mor som meddelade att hon befinner sig i Lilla London.
Vad skulle jag inte ge för att också sitta på avenyn med ett glas rött och en cigg, fast fan.
Där sket sig hela vårplanen. Det har nu gått 8 veckor sedan jag slutade upp med dumheterna.
Eller fel, 9 veckor imorgon.
När jag först vaknade kunde jag inte somna om för solen sken så jag blev pigg.
Men jag är envis, var trött och somnade till slut under kudden ändå.
Klockan halv 11 när jag vaknade och klev upp, då är det storm utanför fönstret och solen har rymt.
Därför tänkte jag plocka ihop lite i min lägenhet, tvätta lite kläder och göra mysigt innan jag beger mig på stan.
Lite vin, en god middag och skvaller. Det är sånt jag värderar högt.
Men jag tror jag hoppar utemöblerna..
Ciao bella!
Min sjukt korta vecka på jobbet är över!
Fan, det borde alltid vara påsk.
Fast å andra sidan, då skulle jag inte uppskatta min lediga tid.
Kvällen på jobbet var lugnare än på länge. Så säger jag ofta nu, men det är en lugn period.
Jag har fördrivit tid med att städa, lite mer och lite bättre.
Alla fönster är putsade insides och några utanpå.
Resten får jag ta en söndag då jag kan röra om hur jag vill i restaurangen utan gäster!
Nu har jag helg gott folk! Det är inte en vanlig sak i mitt liv.
Fjällen får vänta till nästa år. Jag har inte tid eller råd att sitta på en buss hela dagen.
Jag orkar liksom inte..
Så därför bestämmer jag mig för att stanna hemma och njuta av ledigheten.
Helst med lite vin och god mat. Då mår jag som allra bäst!
Have a wonderful weekend!
Bullfight.
Som oro, obehag och lite illamående.
Tänker jag efter har den funnits där hela natten, och jag har sovit extremt lite.
Nu vill jag veta var känslan kommer ifrån så jag kan vakuumförpacka den
och skicka bort den till långtbortistan snabbast kvickt.
Våren var och hälsade på hos mig i flera dagar.
Men igår tog det tvärt slut, snöflingor singlade ner från himlen istället för solstrålar.
Väldigt bitter trotsade jag vädret och använde min helt faboulösa vårjacka ändå.
Fan, har jag välkomnat våren en gång så kan jag inte sluta bara sådär!
Därför tänkte jag göra slag i saken och kolla på utemöbler i eftermiddag också.
Bara en snabbis, innan jag börjar jobba. Nu är våren här, det har jag bestämt!
Även om det allrahelst ser ut att vilja börja snöa idag igen..
Det är intressant att lära känna människor också har jag kommit på efter flera år.
Alla är så extremt olika och du kan tro att du känner någon,
men när en speciell händelse slår in inser man att allt du tidigare trott inte var sant.
Man slutar liksom aldrig förvånas. Det är vardagsspänning om något!
Jag ska sluta vara så envis, visa mer respekt för medmänniskor och lyssna nogrannare.
Då kanske jag kan sova lite bättre om nätterna.
Ciao!
Vilken skräll.
envisheten håller mig tillbaka.
när jag inte kunde vila, då tvingade jag mig själv att vila.
Det slutade med flera timmar till och från i vakenhet och inte en stund ute i solen.
Nu är det en timma kvar till jobb och jag borde äta, fixa mig osv.
Ansiktet går före magen.
Allt som jag tänkte göra idag får helt enkelt vänta till imorgon,
för nu har jag helt enkelt inte tid!
Det jag måste göra allra först är att bestämma mig inför helgen!
Filakia!
You, me and some of them.
Nu är jag fit for fight för alla sommardagar som komma skall.
Några kilon mindre så skulle jag må som en prinsessa.
Det kanske är dags att sluta äta påskgodis?
Idag åt jag i alla fall frukost till frukost. Det är ett steg i rätt riktning.
Var upp på sjukan där de tog bort stygnen. Själva grejen tar aldrig tid där,
det är väntetiden som tar knäcken på mig.
Som idag då jag hade tid 09.15 fick jag komma in till sköterskan 09.47.
09.55 var jag ute därifrån..
Jag tycker synd om stackarna som har vatten över huvudet.
Men de ska å andra sidan ha förståelse för oss andra när vi stressar på våra jobb.
Då vore världen rättvis.
Jag minns att jag för ungefär 3 månader sedan sa att sommaren var nära.
Både medhåll och mothugg mötte mig, men ack så rätt jag hade.
Nu knackar sommaren på dörren och jag njuter. Om det bara inte vore för allt som följer med.
Jag måste sova en sväng. Är jag trött kan jag inte njuta av vädret.
Sedan ska jag gå och hälsa på mor som är hemma från fjället.
Dubbelsöndag.
Hur kan man inte älska det, två söndagar i rad liksom?
Jag har förslappat mig. Ätit choklad till frukost, igen.
Struntat i att städa lyan och önskat att jag hade sköna utemöbler!
Solen har hunnit gå i moln innan jag kom på att det funkar lika bra med vanliga stolar.
Nu funderar jag på att göra mig själv en frappé och sätta mig bland molnen,
helst av allt skulle jag haft en bra bok och skyller på mamma att hon inte gav mig en sist jag var där.
På grund av min extremt onyttiga, men även omättande frukost kan jag inte sluta tänka på middag.
Just nu lutar det åt något med älg, som jag har i frysen. Allrahelst grillad.
Med potatisgratäng. Men då måste jag först till jobbet för att hämta min form som är kvar där.
Jag sprider mina grejer med vinden.
Helgen är bekräftat ledig och jag får panik av att göra planer.
Antingen stannar jag hemma, men då måste något verkligt bra hända!
Eller så åker jag till fjälls och möter upp med familj och vänner.
Det lutar åt det sista. Allt i Sollefteå kan gott vänta en helg.
Ciao!