Jobbig dag?
Jag har tunga dagar tycker folk, men ironi i rösten.
Just idag kan jag faktiskt hålla med. Min dag är inte det minsta tung.
Först och främst sov jag hela förmiddagen och då menar jag verkligen hela förmiddagen.
Klockan 13.30 bestämde jag mig för att kliva upp.
Sedan ville fröken Sörlin ta mitt pass, egentligen har jag inte råd att släppa ifrån mig,
men eftersom hon bad så snällt och jag också vill vara snäll så gjorde jag det.
Det ger mig tid att tvätta och ska jag få in dricks i helgen måste jag lukta gott!
Ikväll är hela personalstyrkan inför helgen inbjudna på vin hemma hos chefen.
Det kan bli trevligt. Men jag hoppas som Anna att det bara blir ett glas och inget mer.
För imorgon är det onsdag och då ska vi ta oss ut efter jobbet.
Den lugnaste veckan på året för mig verkar bli allt annat.. Självdisciplin kvinna!
Just nu kollar jag på en ny film på Telias filmbutik. The Women.
Finns det något bättre än tjejfilmer en regnig dag? Nej, jag tror inte det.
Samtidigt tvättar jag i källaren. Den omtalade källaren.
Men det börjar dra ihop sig för att göra sig färdig.
Places to go, people to meet.
Filakia!
Your smile.
så sent som 23.30 där det stod att jag idag skulle börja 12.30 idag?
Inte? Men så var det. Och jag blev mindre än nöjd.
Inte just för att börja 12.30 - jag behöver timmarna folk om jag ska få ihop några pengar till Grekland!
Har försökt förtränga alla saker jag faktiskt måste ta med mig ner, som presenter och dylikt,
men det går inte riktigt och jag får i stort sett ta all dricks för att få ihop till det!
Men att få reda på 12 timmar innan vilken tid jag ska börja är inte okej.
Det är löjligt att jag inte kan kliva upp i tid. Tänk såna som börjar innan klockan 7 på morgonen.
Den tiden på dygnet är jag inte ens anträffbar! Som en zombie som är helt omöjlig att väcka.
Om jag inte varit vaken hela dygnet och fortfarande är vaken vill säga..
När jag en gång ska skaffa ett vanligt 7-16 jobb, om jag någon gång ska det, måste jag skärpa mig!
Vädret är piss. Det duggar och är grått och tråkigt. Jag behöver lite sol innan jag ska iväg!
Såhär ska det tydligen fortsätta hela veckan, egentligen borde jag inte bry mig då jag jobbar.
Men jag tycker synd om de med semester som bara har det grått och tråkigt!
Snacka om deprimerande svensk sommar. De där veckorna i juni borde ha varit för evigt!
Time to get ready, käka lite dagen-efter-tacos och springa ner till jobbet.
Ha en underbar dag.
Filakia!!
Into you.
Verkligheten känns som en glasbubbla som skakas om och om igen.
Helt plötsligt får jag mersmak, välja och vraka är inte så långt borta men det är inte vad jag vill.
Lösningar utan att behöva tänka vore det bästa, den enkla vägen gör minst ont.
Så verkar det åtminstone, men man kan aldrig riktigt vara säker.
Att jämföra med något tidigare är omöjligt. Vad som håller mig kvar är helt annat.
Likaså vad som lockar mig bort. Och om inte jag vet vad som ska göras, vem vet då?
Jag känner mig elak. Glad. Ledsen. Hoppfull. Oförstående. Lycklig. Förvånad. Älskad. Lurad.
Men jag har inget mot någon av dessa, det gör mig levande.
Vad jag faktiskt har något mot är att inte kunna bestämma mig. Någonsin.
Så, jag tänker ligga hemma och vara folkskygg hela kvällen. Käka tacos och kolla på film.
Tända ljus och må gott. Some me-time.
Filakia!
Passeporte.
Jag fick fingrarna ur och gick till farbror (faster?) polisen igår.
Där var det värsta hightech och jag fick till och med se hur mitt kommande pass blir.
Blir någon, någonsin bra på id-kort?
Inte ens le får man göra. Och så har jag växt, inte bara på bredden, utan längden också.
175 visade det sig nu. Amazon.
Till saken. Jag kommer se ut som ett mysmongo.
Och mina stora ögon visar sitt rätta jag.
Jag hade gärna bett om att få ta ett nytt kort, men då hade jag nog blivit kvar hela kvällen.
Fan!
Justice.
Inte för att jag klagar. Sena middagar i Sverige är småpotatis om man jämför med tiden i Kerkyra.
Det här känns hittills som en kort sommar. Inte bara vädermässigt..
Men nu är det en vecka kvar inför den omtalade "Laxn" som alla pratar om.
Laxfestivalen där det ska tas inträde i år och folk åmar sig över att det ska vara så dyrt.
Laxfestivalen där vi ifjol hade över 300 ätande gäster i 30 graders värme.
Hela nipyreveckan är kaos och vi jobbar non stop i lite över en vecka.
Det är den som hela sommaren går ut på ungefär och det är skräckblandad förtjusning.
Det är himla roligt, inget snack om saken. Men det har då också gått ett år. Och jag oroar mig.
Som jag redan berättat. Men i år jobbar jag bara med en massa stjärnor och vi kommer ha roligt!
Det känner jag på mig.
Sen behöver jag en paus. Eller det gör jag redan. Men allt är krångligare än vad jag önskat.
Man kan ju inte få allt här i världen och ibland är svåra beslut de viktigaste att ta.
Om man ska följa magkänslan och inte hjärtat, men magen inte säger något.
Vad gör man då?
Filakia!
Oh my - who would know.
Då är det illa!
Men nu är jag uppe och har ätit en macka så jag ska vakna till.
Har frusit fruktansvärt mycket och önskar nästan att jag hade el-element i hela lägenheten.
Det är höst ute redan känns det som, och utan element som värmer upp mig måste jag
sova med tjocksockar och nattlinne. Väldigt snyggt.
Kanske är det dags för flanellpyjamasen inatt?
Mardrömmarna följer mig fortfarande.
Jag börjar bli trött på dem. När jag vaknade 06.18 imorse trodde jag kroppen skämtade.
Och sedan var det svårt att somna om. Känns som meducinen kanske vore bra ibland ändå.
Istället för att gnälla ska jag ta en lång varm dusch, göra mig redo och gå till farbror polisen.
Jag hatar att vara med på bild. Särskilt passkort och dylikt, det slutar alltid i kaos.
Det allra bästa vore om man fick ta med sitt egna kort. Då skulle det kanske sluta bra.
Innan jag går tänkte jag också försöka få tag på mostrarna. De kan vara lite sega, vem vet.
Det blev ju lite att dricka för dem igår..
Time to get ready.
Filakia!
Underdog.
First day at work efter långledigt gick mäkta bra faktiskt.
Hektiskt och utan tid att tänka, precis som jag faktiskt gillar det.
Mor och mostrar kom förbi, drack och hade mysigt.
Inte utan att jag blir avundsjuk. Så på fredag planerar jag mys på balkongen med moster förhoppningsvis.
Efter jobbet då vill säga, beroende på vilken tid jag slutar..
Nu är det förmodligen på tiden att sova.
Imorgon väntas det att göras pass hos farbror polisen så jag får lämna landet om tre veckor.
Sedan tänkte jag luncha med mostrar och "Hemming" förhoppningsvis.
Mitt lilla monster!
Nu är vardagen återställd och jag får fördriva tid innan jobb. I like it.
Arbetsnarkoman blir jag kallad, men jag håller inte med. Med min lön måste man jobba hårt..
Inte för att jag klagar, men ja. You get the point.
Har repeat:at en ny låt hela kvällen. Så det får bli några gånger till, sedan sova.
Och jag längtar redan till helgen, även om jag ska vara lugn!
Filakia!
Off to work.
Hela helgen har verkligen flugit iväg och även om jag är glad att alla dragit igen,
just för att det då blir lugnt ett tag till i mitt lilla liv, så saknar jag att ha alla hemma!
Eller snarare att vara 15, ansvarslös och sorglös kanske.
Då man kunde hänga ute till tidig morgon varje helg och sedan sova hela dagen,
för att börja om med festerna igen.
Prick så som jag gjorde den här helgen.
Då var jag på varenda fest och festival jag ville på.
Riktigt så funkar det inte längre.
Det kanske är på tiden att skaffa sig ett jobb där jag kan ta riktig semester om jag vill.
Mersmak är inte alltid bra..
Men när det kommer till just vad kan hända, kanske.
Im doing it for a thrill.
Back to reality.
Vaknade första gången vid klockan åtta men då går det inte att kliva upp,
lägenheten var iskall och det kändes tomt att kliva upp så tidigt utan något att göra.
Väckaren skulle ringt vid klockan 10 så jag fick fingrarna ur att gratta pappa i tid,
men jag måste ha stängt av den vid något svagt tillfälle.
Men kors i taket people för halv elva slog jag upp ögonen med egen vilja,
2 timmar tidigare än föregående veckor.
Just nu är jag gristrött, är nog den slöfock som folk kallar mig för, men det går över inom kort.
Jobb väntar idag. Egentligen ska det väl bli jätteskönt.
Men efter 3 dagars ledigt lockar det inte alls, jag skulle kunna gifta mig rikt och alltid stanna hemma.
Då fick jag tid att baka och städa mer. På tal om att baka, det är minst flera månader sedan nu.
Inte okej.
Den hektigaste tiden på hela året är up and coming. För övrigt samma tid som när hela jag pajade ifjol.
Inte utan att jag oroar mig för att det kommer bli så igen. Det får inte, jag vägrar.
Men att oroa mig ligger i blodet av någon dum anledning.
Och så är det en hel del annat att göra och lösa.
Nu har jag stoppat huvudet i sanden och lagt ner, men jag känner att det inte kommer fortsätta så.
Dags att ringa min lille far!
Filakia!
Congratulations.
HURRA HURRA HURRA!
GRATTIS PAPPA PÅ 45-ÅRSDAGEN!
Movie night.
Till en början gick det väl sådär när Malin vägrade se vilken film som helst som vi valde,
Chroffe ville se en brasiliansk slumfilm som påminde om något han sett på Discovery.
Jag sa ifrån när jag insåg att filmen skulle vara på spanska.
Syrran ville se någon thriller som hon inte ens skulle vågat se något av, så där sa vi andra ifrån.
Vad jag än sa så passade det inte, så jag fick övertala dem.
Ungefär en timma efter att vi börjat leta film bestämde vi oss för Rock'n'Rolla.
Det var den jag valde och helt rätt tänkt av mig så var den rätt bra.
Eller ja, hyffsad åtminstone, sjukt seg till en början då man behöver tänka.
Guy Ritchies filmer är allt bäst när jag sett dem tvåsiffriga gånger, så jag får väl fortsätta kolla helt enkelt..
Det är jävligt värt att ha hyrfilm i tv-n, men då man ska samsas är det pest och pina!
Alltid finns det för mycket att välja på. Vardagslyx..
Nu längtar jag mest till de 2 veckorna utomlands.
Och så är jag sjukt nöjd över att jag har så många nära och kära hemma helt plöstligt.
Det var på tiden!
What a day.
Vi tog oss ner till en lekpark där Hedvig fick åka rutschkana några gånger,
sedan fick lillasyster eld i baken när hon insåg att lilla hunden Isa var ensam hemma och behövde rastas.
De sprang iväg och jag handlade lite mat.. Det var verkligen på tiden.
Så ikväll ska jag laga mat till mig själv, sjukt tråkigt att äta själv,
men det ska bli skönt att sitta hemma och ta det lugnt.
Även om det är tråkigt att äta själv är det faktiskt skönt att vara själv då och då.
Efter allt gnäll på min telefon i helgen har jag kommit fram till att jag kanske måste köpa en ny ändå.
Det finns roligare saker att lägga pengarna på och så har ju vraket en del fördelar,
som att ingen någonsin skulle få för sig att sno den då den är ungefär 7 år gammal och helt paj.
Men sen att den funkar lite när den vill och hur den vill är väl kanske inte riktigt lika bra.
Jag har i alla fall hittat den jag vill ha, det är jag nästan helt säker på!
Så om jag nästa gång jag hittar vad den heter lägger ut den här borde någon vänlig själ kunna köpa den eller hur?
Typ min låtsasfar. Det vore snällt.
Ner i tvättstugan igen.
Ciao!
You are the only who save me.
Helgen är över och jag känner mig nöjd.
Det var längesedan jag hade såhär roligt och alla skratt har gjort min hela sommar.
Fredagen var helt vild efter jobbet. Först tog vi oss till Hörnan där alla var.
Då menar jag ungefär alla, för alla var hemma på ett ungefär.
Varnsinnigt trångt och varmt, men roligt. Det vet jag i efterhand.
Johanna blev av med sin väska så vi var kvar på stan ett bra tag innan alla begav sig hem hit,
det ryktades om efterfest, alla var på gång och hängde med.
Fram och tillbaka så blev det i slutändan en väldigt sen kväll och vi var on fire!
När jag vaknade igår ville jag helst säga upp mig från hela lördagen.
Men lite mer sömn och vila kan göra underverk.
Klockan halv åtta hämtades jag upp av låtsasfar, lillasyster och hennes vän för middag.
Restaurang med öl, vin och mat. Mäkta gott!
Grillfest, en flaska vin och massor med sång senare begav vi oss på stan.
Jag mötte Anna och vi gick hem till mig för att fylla henne innan vi gick på krogen.
För en gångs skull kände jag mig inte så farligt gammal och hade faktiskt roligt.
Nu känner jag mig förstörd. Det tar på krafterna att bete sig som 15.
Massor av tankar att ställa tillrätta och beslut att fatta.
Helst gräver jag ner det och struntar helt i allt. Men det är omöjligt.
Det här kan vara början på något väldigt bra.
Ciao!
Where have I been?
En vecka var det visst sedan jag uppdaterade sist. Jag blir mer och mer lik min mor.
Mest för att jag faktiskt inte haft något att rapportera om.
Inget viktigt och intressant åtminstone. Inte heller har jag behövt skriva av mig på något vis.
Jag trivs bra med tillvaron för nu och mår gott över det jag har.
Några små saker som hänt:
- I måndags skaffade vi oss ett nytt intresse jag och fröken Sörlin.
Monster extremsport var på besök i vår lilla stad och Anna fick äran att sälja bärs åt genomfrusna människor.
När hon frusit färdigt och fick komma in i värmen bestämde vi oss för att gå ner och vina efter jobbet
och där satt vi sedan till tidig morgon och frös, drack vin, åt chips och Anna fick till och med se vad som händer i naturen.
- Tagit vårt förnuft till fånga och bestämt oss för att hitta ett eget lag i extremsport. Kan bli väldigt intressant!
läs mer på: http://www.exploresweden.se
- Sara är hemma ifrån Umeå! Anders från Gällivare! Mer vin på onsdagen med massor av brudar.
Fortsättning på Hörnan med sen natt och väldigt trött morgon. Ska aldrig dricka igen.. Det säger jag alltid.
- Jag är förvandlats till en sjusovare och tar mig inte upp på morgonen. Men det är skönt.
20 veckors rökfritt är jag nu uppe i. Och det är bara 4 veckor kvar till Grekland. OM jag längtar!!
En sista dags jobb innan tre dagars ledighet är vad jag har framför mig idag.
Känns skönt med lite time off innan det verkligen drar ihop sig för stress de sista veckorna i juli.
Och ja, jag håller tummarna för ljud i datorn och bättre väder. Det här är inte okej längre.
Nu har det regnat i flera dagar och mulet har det varit sedan solen sken sist!
Ciao!
Get me right.
Malin reagerade på att Ellen var den allra sista älsklingen i ordningen.
Riktigt så menade jag inte. Utan att hon var på sista bilden.
Så ni vet.
Ellen är lika mycket älskling som alla andra!
Flashback.
Jobbet i hettan ger mig flashbacks till Kerkyra.
Jag svettas ungefär lika mycket här när jag springer som jag gjorde där när jag stod stilla..
Det är en viss skillnad, men lika äckligt.
Uteserveringen är full allt som oftast och vi springer häcken av oss.
Det är då man ser skillnad på folk och folk.
En del kan acceptera att vi inte kan vara överallt hela tiden medan andra blir rent ut sagt otrevliga.
Kanske är det jag, kanske är det dom, kanske är det hettan?
Ibland önskar jag då att jag inte behöver vara trevlig hela tiden utan får säga vad jag tycker.
Men det går inte. Så jag håller inne med det och spyr sedan galla när det är över.
När kvällar i hetta är över blir jag sjukt sugen på öl.
Lillasyster bästa vän Kattis har dessutom fyllt 18 i veckan och det var vi tvungna att fira!
Så efter jobbet gick jag hem, önskade jag hann duscha men struntade i det.
De yngre kom och sedan gick vi tillbaka ner på stan för att kolla på folk och snacka strunt.
Jätteskönt!
Efter krogen bjöd jag på varma mackor innan de tog taxi hem i ljuset.
Nu börjar det bli dags att göra ett ryck så jag vaknar idag.
Är helt matt. Om någon timma är jag fit for fight igen. Ny arbetsdag och skratt, förhoppningsvis.
Ciao!
Balkongfeber.
Förmodligen har jag inte det, men för att vara säker.
Här ser ni hur fint jag har. Jag älskar, älskar, älskar den.
Framförallt sena kvällar med vin, struntprat och kvällsvärme.
Eller sol, frappé och en bok.
Balkonger är det nya bästa!
Min lilla kick.
Jag låg mest stilla och läste min bok, vilket resulterade i massor med vatten kastat på mig.
Tydligen platsade jag inte som rolig lekmamma och därför fick jag smaka på hur det känns.
Men värmen lägger sig som ett lock över vår lilla stad och jag blir helt matt.
Tro inte att jag klagar. Jag älskar det!
Det är dessutom en försmak på vad som komma skall i augusti.
Grekland i augusti är värsta månaden, varmast och mest folk!
Tanken var att jag idag skulle luncha med Petra, då det blev inställt i onsdags.
Men hon fick förhinder och vi tar det nästa vecka istället.
Jag ska bege mig ner på stan, kanske möta upp någon för lite fika eller så.
Ärenden att uträtta på systemet och andra viktiga ställen innan jag börjar för kvällen.
Måste försöka fixa hemsidan också, det är på tiden nu när vi bytt meny!
Det får bli när Nina kommer och gör mig sällskap. Det är säkert 2 månader sedan vi jobbade tillsammans.
Så det här kommer bli roligt!
Systers kompis Kattis har fyllt år, så jag ska försöka fira henne i helgen också!
Mina små älsklingar.
Lillasyster Ellen allra sist.
I love my life pt. 2.
Nu sticker jag med moster, barn och lillasyster Ellen för att bada i pooler och sola.
Vädret är lovely och jag känner mig sjukt nöjd över att vara ledig till 16.00 varje dag!
Have a wonderful day people!
Filakia!
Uppe med tuppen.
De allra flesta har nog varit uppe i flera timmar, och här är jag, helt slut.
Jag måste vänja mig vid både tidiga och sena nätter, med tidiga mornar!
Ibland undrar jag om det vore värt att börja med meducinen igen, då somnar jag i tid.
Inatt satt jag vaken till klockan 02.00 ungefär och beställde kläder.
Meningslöst och det är nästan så jag nu önskar att jag väntat.
Den tiden är hjärnan på mute och jag vet inte riktigt om jag nu i efterhand verkligen behövde allt.
Det visar sig väl.
Igår skickade jag hem kläderna från förra paketet, som var för stora, jag är inte värst positiv i min kroppssyn.
Samtidigt plockade jag ut ett nytt paket med 3 helt gorgeous shoes!
Med monsterhöga klackar är det ändå så jag tvekar, jag är lång nog ändå..
Blir jag för lång känner jag mig osäker. Som en amazonkvinna ser jag ut, men känner mig tvärtom.
De var billiga, to die for och just min stil. Så jag tror jag sparar dem i vilket fall. Man vet aldrig!
Nu är det alltså bara 6 veckor kvar till flyget mot Kerkyra lyfter och jag kan inte riktigt vänta.
Det kryper i kroppen och jag hoppas verkligen inte att jag ställer för höga förväntningar.
Ibland har jag en förmåga att göra det. Det är då jag blir besviken.
Kom just att tänka på att det kanske är dags att kolla efter tågbiljetter också. Så det är gjort.
Ciao!