den ständiga klagan,
"Yesterday when we were walking
You talked about your ma and dad
What they did that made you happy
What they did that made you sad
We sat and watched the sun go down
Then picked a star before we lost
The moon
Youth is wasted on the young
Before you know it's come and gone
Too soon"
- Eternity - Robbie Williams
Juleklappar. Detta ständiga problem, varför lär man sig aldrig att vara ute i tid? Jag har aldrig riktigt förstått mig på det där, som det verkar. Idag började inhandlingen, sådär praktiskt två dagar innan själva julafton. Jag hinner färdigt såklart, men det blir ju inga som är riktigt välplanerade, som jag egentligen vill. Men, vem orkar bry sig..
Konstant längtan bort. Så kan man sammanfatta mina tankar för tillfället. Jag är en misslyckad människa, varför längtar jag alltid någon annanstans än där jag befinner mig för tillfället? Johanna, min alldeles egna putana måste besökas inom kort. Sälen är numer överstökat, ska dock försöka ta mig tillbaka igen. Jag vill träffa så många, det kommer jag älta för alltid, men det är inte möjligt för tillfället.. Jesus Amalia, ge mig miljoner pengar och ett eget jetplan. Då vore livet guld!
Jag har fan inget att klaga på, ändå är det vad jag gör hela tiden. Haha. Fy fan, skäms på mig. Jag är jävligt tacksam över vad jag har i alla fall, om jag ska låta sentimental och jävlig. Älskar alla mina pärlor runtom överallt. Diamanterna i mitt liv, eftersom jag ännu inte har några på fingrarna, haha.
Överasskningar kan vara extremt uppskattade. Spontana saker, love it. Fick meddelende av ett kräk, babyGeorge. Kan man vara sötare. Måste bege mig tillbaka, oh ja. Det har vi tummat på, Kim & jag, så min framtid är tryggad.
Gemigenresalångtbortnu,tack!
X X
You talked about your ma and dad
What they did that made you happy
What they did that made you sad
We sat and watched the sun go down
Then picked a star before we lost
The moon
Youth is wasted on the young
Before you know it's come and gone
Too soon"
- Eternity - Robbie Williams
Juleklappar. Detta ständiga problem, varför lär man sig aldrig att vara ute i tid? Jag har aldrig riktigt förstått mig på det där, som det verkar. Idag började inhandlingen, sådär praktiskt två dagar innan själva julafton. Jag hinner färdigt såklart, men det blir ju inga som är riktigt välplanerade, som jag egentligen vill. Men, vem orkar bry sig..
Konstant längtan bort. Så kan man sammanfatta mina tankar för tillfället. Jag är en misslyckad människa, varför längtar jag alltid någon annanstans än där jag befinner mig för tillfället? Johanna, min alldeles egna putana måste besökas inom kort. Sälen är numer överstökat, ska dock försöka ta mig tillbaka igen. Jag vill träffa så många, det kommer jag älta för alltid, men det är inte möjligt för tillfället.. Jesus Amalia, ge mig miljoner pengar och ett eget jetplan. Då vore livet guld!
Jag har fan inget att klaga på, ändå är det vad jag gör hela tiden. Haha. Fy fan, skäms på mig. Jag är jävligt tacksam över vad jag har i alla fall, om jag ska låta sentimental och jävlig. Älskar alla mina pärlor runtom överallt. Diamanterna i mitt liv, eftersom jag ännu inte har några på fingrarna, haha.
Överasskningar kan vara extremt uppskattade. Spontana saker, love it. Fick meddelende av ett kräk, babyGeorge. Kan man vara sötare. Måste bege mig tillbaka, oh ja. Det har vi tummat på, Kim & jag, så min framtid är tryggad.
Gemigenresalångtbortnu,tack!
X X
Kommentarer
Trackback