tröttkeps,
Onsdag, ännu en dag utan något mål för dagen. Gårdagens städning och diverse annat plåtter som skulle göras blev halvgjort och sedan var allt tillbaks på ruta ett. Orkar dock inte ta tag i det idag, eftersom Lena så fint uttryckte det igår. "Vi har inte setts på två dagar, förstår du två dagar? Det är katastrof!" Oh my god baby, jag älskar henne rakt igenom.
Vill mest idag, Onsdag:
Skaffa mig ett liv. Får fingrarna ur och göra allt det som jag hela tiden vill göra, men är för lat för. Inte en vettig tanke har jag i huvudet heller, utan skriver mest för att det inte finns något annat att göra för tillfället. Eller jo, det finns massor men då var jag för lat igen. Imorgon fyller jag år och jag vill njuta. Visserligen fyller jag den underbara åldern meningslös men det hindrar mig inte från att öppna paket och äta fika.
Idag ska jag ner och ta mig en underbar Latte, det var längesedan och hela min kropp suktar efter denna gudomliga dryck!
McBacon har kommit till McD. -
Världens bästa Johanna skrev detta söta sms till mig igår efter att jag frossat dessa varje gång McD besökts i Grekland.
Hon är en ängel!
Rise and shine, sleepyhead!
X X
Vill mest idag, Onsdag:
Skaffa mig ett liv. Får fingrarna ur och göra allt det som jag hela tiden vill göra, men är för lat för. Inte en vettig tanke har jag i huvudet heller, utan skriver mest för att det inte finns något annat att göra för tillfället. Eller jo, det finns massor men då var jag för lat igen. Imorgon fyller jag år och jag vill njuta. Visserligen fyller jag den underbara åldern meningslös men det hindrar mig inte från att öppna paket och äta fika.
Idag ska jag ner och ta mig en underbar Latte, det var längesedan och hela min kropp suktar efter denna gudomliga dryck!
McBacon har kommit till McD. -
Världens bästa Johanna skrev detta söta sms till mig igår efter att jag frossat dessa varje gång McD besökts i Grekland.
Hon är en ängel!
Rise and shine, sleepyhead!
X X
en helt vanlig tisdag,
Vaken sedan länge. Klockan är nu 11.06 en tisdagmorgon, utan att veta varken varför eller hur så slog jag upp ögonen 09.00 imorse. Underliga saker inträffar ibland. Har för tillfället inget speciellt planerat idag än att ringa Lena, som vanligt. Vi ska väl hänga i gäng och låtsas vara pinsamt häftiga. Jag är förvånad att man kan ha så nära vänner egentligen, det känns som jag välsignats med alldeles för många för att det ska kunna vara till mig. Det klurigaste är att ingen egentligen bor hemma i Sollefteå, som jag, utan att alla är utspridda över hela Sverige och dels resten av Europa. Jag önskar jag kunde hälsa på dem allla, men det är störtomöjligt utan pengar så jag sitter kvar här hemma och gör ingenting. Förutom att leka störtfrän med Lena då, världen är allt bra rolig ibland!
Måndag. Igår så tog jag äntligen tag i min vardag och klippte av mig alla dessa slitna hårtoppar som jag kunnat dra av utan problem i snart ett halvår nu. Som vanligt, efter att jag klivit upp alldeles för tidigt en morgon spenderade jag resten av förmiddagen och halva eftermiddagen till att sova. Jörgens lägenhet behövde några panikartade inköp och vi begav oss till IKEA, tog även med mig min älskade lillasyster Malin eftersom det brukar klagas alltför mycket på att vi aldrig hittar på något. Tomas som dagen i ära räknades som barn, eftersom han är Jörgens lillebror men fortfarande är äldre än mig, följde också med som ekonomisk rådgivare och bärhjälp. Det hittades ett flertal fina saker och jag blir bara mer och mer sugen på att skaffa mig ett eget kyffe snarast. Att bo hemma hos mamma och familjen igen driver mig fan till vansinne, jag vill bort, NU!
Väl hemma igen så var klockan redan 22.00 och det börjades plockas upp och fixas i ordning så gott det gick, jag var trött. Därför är det dags att ta tag i det nu, hurra!
Tisdag. Ja, det är nu jag ska börja plocka och pillra, känner mig lagom sugen och är faktiskt mer pepp på en tupplur. Det har snöat en hel del ute ser det ut som, är vansinnigt less på denna jävla vinter. Men, har man bosatt sig i Sverige och för att inte tala om Norrland får man nog bara ta och skylla sig själv.
Jörgen uttryckte sig väldigt bra en dag, och undrade varför jag bara satt och suktade efter att få åka iväg till Grekland igen och inte tog tag i det. Jag kan inte mer än säga att det var en bra fråga och att jag egentligen inte har något svar. För vad ska jag säga? Jag måste göra en lista på vad jag ska börja med och var det ska sluta, ha ett mål helt enkelt, som det så ofta tjatades om i skolan.
På tal om skola så kan jag ibland känna att jag önskar att jag fortfarande var där, var man än befinner sig så längtar man iväg. På de flesta ställen i alla fall..
Jag saknar fortfarande alla mina älsklingar överallt och ännu mer för varje dag. Det är ren fakta.
Maja, Johanna, Elin, Jossan, Emma, Anna, Leigh, Kim, Lina, Björn m.fl.
Alla ni kära vänner, svin, tokungar, härjerier, troll, galningar, bitches och de ord man nu kan sammanfatta er med. Jag saknar er så det gör ont i kroppen och värker i hjärtat!
Citat:
"If all my friends were to jump off a bridge, I would not follow,
I would be at the bottom to catch them when they fall."
- Unknown
Mer kan jag inte säga för tillfället och orkar egentligen inte tänka på det mer heller.
Om två dagar fyller jag för övrigt år, det kan bli roligt trots att det är världens mest meningslösa ålder. Hoppas på pengar, så att i alla fall någon av alla mina drömmar kan gå i uppfyllelse.
Vill mest idag, Tisdag:
Hinna göra allt jag borde göra och ändå ha tid över. Här ska städas, här ska fixas, här ska hängas, här ska diskas. Det finns så mycket jag ska hinna, men som jag verkligen inte hinner med. Jag börjar känna mig vuxen, det blir lite underligt, för det jag egentligen inte alls vill är att vara vuxen. Tänk att få vara liten och ansvarlös. Kanske var det den bästa tiden i mitt liv, den enklaste om inte annat. Det fanns inga problem och den enda gråt som utövades var när glassen var slut, då man inte fick leka hur länge man ville varje dag och då man var tvungen att gå och sova för tidigt, enligt egen mening. Ja, tänk att få vara barn igen - då skulle man aldrig växa upp.
Keep on smiling.
X X
Måndag. Igår så tog jag äntligen tag i min vardag och klippte av mig alla dessa slitna hårtoppar som jag kunnat dra av utan problem i snart ett halvår nu. Som vanligt, efter att jag klivit upp alldeles för tidigt en morgon spenderade jag resten av förmiddagen och halva eftermiddagen till att sova. Jörgens lägenhet behövde några panikartade inköp och vi begav oss till IKEA, tog även med mig min älskade lillasyster Malin eftersom det brukar klagas alltför mycket på att vi aldrig hittar på något. Tomas som dagen i ära räknades som barn, eftersom han är Jörgens lillebror men fortfarande är äldre än mig, följde också med som ekonomisk rådgivare och bärhjälp. Det hittades ett flertal fina saker och jag blir bara mer och mer sugen på att skaffa mig ett eget kyffe snarast. Att bo hemma hos mamma och familjen igen driver mig fan till vansinne, jag vill bort, NU!
Väl hemma igen så var klockan redan 22.00 och det börjades plockas upp och fixas i ordning så gott det gick, jag var trött. Därför är det dags att ta tag i det nu, hurra!
Tisdag. Ja, det är nu jag ska börja plocka och pillra, känner mig lagom sugen och är faktiskt mer pepp på en tupplur. Det har snöat en hel del ute ser det ut som, är vansinnigt less på denna jävla vinter. Men, har man bosatt sig i Sverige och för att inte tala om Norrland får man nog bara ta och skylla sig själv.
Jörgen uttryckte sig väldigt bra en dag, och undrade varför jag bara satt och suktade efter att få åka iväg till Grekland igen och inte tog tag i det. Jag kan inte mer än säga att det var en bra fråga och att jag egentligen inte har något svar. För vad ska jag säga? Jag måste göra en lista på vad jag ska börja med och var det ska sluta, ha ett mål helt enkelt, som det så ofta tjatades om i skolan.
På tal om skola så kan jag ibland känna att jag önskar att jag fortfarande var där, var man än befinner sig så längtar man iväg. På de flesta ställen i alla fall..
Jag saknar fortfarande alla mina älsklingar överallt och ännu mer för varje dag. Det är ren fakta.
Maja, Johanna, Elin, Jossan, Emma, Anna, Leigh, Kim, Lina, Björn m.fl.
Alla ni kära vänner, svin, tokungar, härjerier, troll, galningar, bitches och de ord man nu kan sammanfatta er med. Jag saknar er så det gör ont i kroppen och värker i hjärtat!
Citat:
"If all my friends were to jump off a bridge, I would not follow,
I would be at the bottom to catch them when they fall."
- Unknown
Mer kan jag inte säga för tillfället och orkar egentligen inte tänka på det mer heller.
Om två dagar fyller jag för övrigt år, det kan bli roligt trots att det är världens mest meningslösa ålder. Hoppas på pengar, så att i alla fall någon av alla mina drömmar kan gå i uppfyllelse.
Vill mest idag, Tisdag:
Hinna göra allt jag borde göra och ändå ha tid över. Här ska städas, här ska fixas, här ska hängas, här ska diskas. Det finns så mycket jag ska hinna, men som jag verkligen inte hinner med. Jag börjar känna mig vuxen, det blir lite underligt, för det jag egentligen inte alls vill är att vara vuxen. Tänk att få vara liten och ansvarlös. Kanske var det den bästa tiden i mitt liv, den enklaste om inte annat. Det fanns inga problem och den enda gråt som utövades var när glassen var slut, då man inte fick leka hur länge man ville varje dag och då man var tvungen att gå och sova för tidigt, enligt egen mening. Ja, tänk att få vara barn igen - då skulle man aldrig växa upp.
Keep on smiling.
X X
härliga, helvetiska alkohol!
Ja, då sitter man här då som ungefär hälften av hela sveriges befolkning. Trodde faktiskt aldrig jag skulle skaffa mig en blogg, men ack så fel även jag kan ha. Har egentligen inte förstått meningen med att okända människor ska kunna läsa vad jag spenderar min tid till, för inte är det några speciellt kreativa och intressanta sysslor jag ödslar vardagen på. Nej, jag lever ett äkta 24-7 arbetslöst liv utan några som helst tecken på pengar, som enligt min mening, borde singla in i bakfickan. För att överhuvudtaget få ork att bege mig utanför husets trygga väggar behövs det en hel del tjat och press från omgivningen, även kallad Lena, kvinnan, myten och legenden. I och för sig gör vi inte mycket än att glida omkring, se småfräna ut, snacka skit och tjafsa om allt som sker i våra liv, med varandra. Vi gör inte mycket mer, jag gör inte mycket mer så varför skulle någon överhuvudtaget vilja läsa om mig och mitt liv? Det är nog för att jag är så jäkla envis och är helt övertygad om att ingen kommer läsa som jag sitter här. Så kom inte här och bevisa att jag har fel, jag tar inte lätt på sådant.
Lördag. den mest efterlängtade dagen på hela veckan. Jag har svårt att ibland förstå varför eftersom lördagar alltid resulterar i en söndag med extrem bakfylla, illamående och lust att vilja krypa ner och försvinna någonstans för en dag. Ändå sitter vi där tillsammans varje lördagkväll och pimplar i oss diverse alkoholhaltiga drycker, oftast på tom mage som sedan gör så att vi stupar. Som igår, det var en skitdag rent ut sagt, redan innan den ens börjat. För det första försov jag mig till jobbet, det enda jag gör i två och en halv timme varje vecka. Sedan bar det av direkt till sundsvall, spenderade pengar på helt sanslösa saker som inte är ett dugg nödvändiga egentligen. Åt ingenting förrän klockan tre då vi var på väg hem, en räkmacka vilket varken är det nyttigaste eller mest mättande på denna jord. Kom hem och fortsatte min fasta, slängde in mina jeans i tvättmaskinen eftersom jag misslyckades med mina försök att hitta ett par vettiga byxor under mina timmar på stan. Duschade, tog ut byxorna och skulle precis starta torktumlaren, då jag märker att den inte fungerar. Jippi! Panik, vansinne och fan i helvete. Vred upp elementet på max, slänge över byxorna och surade ihop totalt. Bråkade lite extra med min fjortonåriga och självklart extremt kaxiga lillasyster, vad ska man göra då de inte lyssnar? Jesus amalia. Lena, Angelica och Paula kom. Pimplade drinkar för full fart och började alldeles för fort känna berusningen, men inte märker man sådana tecken, nej jag är stålmannen. Kvinnan snarare. Camilla kom, en ängel med hårtork, blåste liv i jeansen och fick dem i alla fall bara halvfuktiga. Drack vidare och lekte fotsurfing på trappen, ja, jag ramlade. Gjorde underligt nog inte illa mig. Åkte på krogen, beordrade lillasyster att plocka undan, hon är gullig då hon vill. Drack ännu mer, dansade lite, köpte cigg, brände mer pengar, rökte som en bortbindare, pratade för högt med för många, kollade snett, skrattade, svettades. Med andra ord en helt vanlig kväll. Som tur var, fick jag nog tidigare än vanligt och begav mig hemåt redan vid halv två. Åt, vilket var jävligt behövligt och somnade. Söndag vaknade tidigt i ottan, inget vatten, öken i munnen och huvudvärk. Min enda tanke var, nej inte igen. Självförvållat, helt klart och jag klandrar ingen annan för det jag fick i mig igår. Huvudet var nyktert medan kroppen var lealös, är inte det bland de läskigaste känslorna som finns? Jovars, det tar kanske inte priset men det är ingne härlig upplevelse heller. Förbannar alkoholen och ska aldrig dricka igen! Sådär som man säger varje söndag, ja. Men hamnar alltid i samma sits söndagen efter, och den efter det, och den efter den...
Vill mest idag, Söndag:
Vara rik och berömd. I alla fall ha några pengar så att jag kan besöka, träffa och uppleva alla underbara människor som finns runtom i världen, alltså de jag saknar så det river i skinnet.
Pratade grekiska igår med tre vildar från Korfu som är på besök, det värmde i hjärtat och jag märkte hur mycket jag egentligen saknar alla. Cariolina, Cariolina.. Orden ekar i huvudet och jag kommer inte ihåg att Mixalis faktiskt var så dålig på engelska. Tänk så fort minnen försvinner. Älskar er kära vänner!
Honest, I love you.
All my love, all my kisses. -
Som min kära vän Stratos skulle uttrycka det.
Lördag. den mest efterlängtade dagen på hela veckan. Jag har svårt att ibland förstå varför eftersom lördagar alltid resulterar i en söndag med extrem bakfylla, illamående och lust att vilja krypa ner och försvinna någonstans för en dag. Ändå sitter vi där tillsammans varje lördagkväll och pimplar i oss diverse alkoholhaltiga drycker, oftast på tom mage som sedan gör så att vi stupar. Som igår, det var en skitdag rent ut sagt, redan innan den ens börjat. För det första försov jag mig till jobbet, det enda jag gör i två och en halv timme varje vecka. Sedan bar det av direkt till sundsvall, spenderade pengar på helt sanslösa saker som inte är ett dugg nödvändiga egentligen. Åt ingenting förrän klockan tre då vi var på väg hem, en räkmacka vilket varken är det nyttigaste eller mest mättande på denna jord. Kom hem och fortsatte min fasta, slängde in mina jeans i tvättmaskinen eftersom jag misslyckades med mina försök att hitta ett par vettiga byxor under mina timmar på stan. Duschade, tog ut byxorna och skulle precis starta torktumlaren, då jag märker att den inte fungerar. Jippi! Panik, vansinne och fan i helvete. Vred upp elementet på max, slänge över byxorna och surade ihop totalt. Bråkade lite extra med min fjortonåriga och självklart extremt kaxiga lillasyster, vad ska man göra då de inte lyssnar? Jesus amalia. Lena, Angelica och Paula kom. Pimplade drinkar för full fart och började alldeles för fort känna berusningen, men inte märker man sådana tecken, nej jag är stålmannen. Kvinnan snarare. Camilla kom, en ängel med hårtork, blåste liv i jeansen och fick dem i alla fall bara halvfuktiga. Drack vidare och lekte fotsurfing på trappen, ja, jag ramlade. Gjorde underligt nog inte illa mig. Åkte på krogen, beordrade lillasyster att plocka undan, hon är gullig då hon vill. Drack ännu mer, dansade lite, köpte cigg, brände mer pengar, rökte som en bortbindare, pratade för högt med för många, kollade snett, skrattade, svettades. Med andra ord en helt vanlig kväll. Som tur var, fick jag nog tidigare än vanligt och begav mig hemåt redan vid halv två. Åt, vilket var jävligt behövligt och somnade. Söndag vaknade tidigt i ottan, inget vatten, öken i munnen och huvudvärk. Min enda tanke var, nej inte igen. Självförvållat, helt klart och jag klandrar ingen annan för det jag fick i mig igår. Huvudet var nyktert medan kroppen var lealös, är inte det bland de läskigaste känslorna som finns? Jovars, det tar kanske inte priset men det är ingne härlig upplevelse heller. Förbannar alkoholen och ska aldrig dricka igen! Sådär som man säger varje söndag, ja. Men hamnar alltid i samma sits söndagen efter, och den efter det, och den efter den...
Vill mest idag, Söndag:
Vara rik och berömd. I alla fall ha några pengar så att jag kan besöka, träffa och uppleva alla underbara människor som finns runtom i världen, alltså de jag saknar så det river i skinnet.
Pratade grekiska igår med tre vildar från Korfu som är på besök, det värmde i hjärtat och jag märkte hur mycket jag egentligen saknar alla. Cariolina, Cariolina.. Orden ekar i huvudet och jag kommer inte ihåg att Mixalis faktiskt var så dålig på engelska. Tänk så fort minnen försvinner. Älskar er kära vänner!
Honest, I love you.
All my love, all my kisses. -
Som min kära vän Stratos skulle uttrycka det.