Under my skin.

Tvättstugan var för en gångs skull öppen och då hurrar jag!
Nu har jag tvättat min tvätt och önskar att torkrummet skulle fungera,
dessvärre finns det varken torkskåp eller torktumlare som jag säkert berättat
så min bunker kommer förvandlas till regnskog än en gång.
Men hellre fuktig lägenhet än skitiga kläder.

Jessica var precis förbi med ett paket cigg.
Tanken var att jag skulle handlat, men så blev det inte.
Jag hade redan nämnt att jag var galet godissugen så hon köpte en påse karra med.
Så himla gulligt!
Nu mumsar jag gotta och mår gott.

Lägenheten är städad än en gång och jag mår så himla bra efteråt.
Små saker gör livet allra bäst.

Filakia polla!

Take me away.

PS.

Så har det snöat. Och snöat. Och varit kallare än på månader.
Nu vill jag mest stanna inne i 6 månader, eller ännu hellre flytta utomlands.
Jag hatar verkligen vintern med allt i kroppen.
Fy sjutton för snö, slask och mörker.



Tur att jag har bra musik att lyssna på!

Forever yours.

Helt slut som människa och artist är jag ikväll minsann.
Jag har haft det jag gjort på jobbet, i massor.
Alla människor kom obokade och jag fastnade i någon sorts koma.
Men allt gick bra och vi kom undan med mycket i dricks minsann!
Tack för den, tack och tack.

Idag har jag inhandlat ett par underbara stövletter.
Som jag letat och nu har jag äntligen funnit! I like it.
Att de sedan också var på 30% off kom som en surprise, men en bra sådan!
Men nu får det vara nog på köpandet minsann. Jag kommer bli galen annars.
Fast det är skönt att köpa sig lyckligare än någonsin då och då,
jag gillar känslan som varar i ungefär 3 timmar.

Nej nu gott folk ska jag minsann ta mitt pick och pack och sova.
Det är dags för det och imorgon är det jag som trälar på lunchen.
Jag blir lite cranky när jag är trött, och så har jag inte ringt Sandra.
Det får det bli ändring på imorgon!

Kalinixta

Stalk my heart.

Jag är vaken sedan ett tag.
Börjar bli dags att göra ett ryck,
ska möta mamma och Ellen för en fika så fort lillasyster varit hos tandläkaren.
På tal om det lever mig visdomstand rövare igen och jag kanske bör dra ut den snart?

Jag har inte tid för det här.
Men nu vet ni att jag lever i alla fall.
Och mår för den delen.

På tal om ingenting ska jag fan ta reda på vem som ringer dolt nr.
Jag blir vansinnig!

Ciao!

Sing out loud.

PS.

Jag hörde denna på radion häromdagen och blev helt fast, igen.
För ungefär hundrafemtionde gången.
Den är helt underbar. Det kan ingen säga emot!
På ett självdestruktivt vis.



"I wanna have control
I want a perfect body
I want a perfect soul

I want you to know this
when im not around
You so very special
I wish i was special"

You got that something.

Ja, det är faktiskt sant att man kan shoppa sig lycklig.
Ett tag åtminstone.
Jag hittade en jättefin jacka på nätet idag som jag var tvungen att köpa,
samma jacka som jag såg på Gina igår som de inte ens hunnit hänga ut.
Så var det med den saken. Direkt hem i brevlådan så småningom.
Och så hittade jag ett par underbara strumpbyxor när jag sprang in på Lindex
för att inhandla strumpor till jobbet. Smack, pang, bom. Där rök några hundra till.

Barnstolarna jag köpte till jobbet igår har monterats och blivit fina.
Jag trälade även med byrån hela halva jävla dagen och den är nästan klar.
Skruvmejseln var lite för stor för 12 skruvar så jag måste hitta en mindre
och sedan är jag redo att använda den för fulla muggar.
Jag ska fylla lådorna till bredden med saker, förslagsvis från den överfulla garderoben.
Dessutom har jag gjort paket för presentkort i massor på jobbet,
en sorts terapi kan man säga att det är pillergöra.

Nu måste jag minsann sova.
Imorgon ska jag försöka vakna i normal tid och få något gjort.
Mamma är nog ledig om jag inte minns fel, hon kanske vill fika eller så.
Och så ska jag ringa Sandra. Hon fyller år i helgen och ville kanske åka på hockey.
Men då måste vi fixa chaufför, fast det kan väl inte vara så svårt?
Jag tänkte i alla fall höra om hon fortfarande har lust eller kanske har ändrat sig.
Det är alltid roligt att hänga med henne!

Kalinixta

Good days like these.

Klockan är mycket och jag ska sova.
Dagen har varit väldigt bra, jobbade lunch och sedan åkte jag och Sandra direkt till Sundsvall.
Där har jag shoppat mig lycklig, för ett tag åtminstone.
Köpte bland annat en byrå så jag har lite mer utrymme för alla mina saker,
bunkern har inte alls mycket att erbjuda minsann.
Dum som jag är plockade jag fram alla delar när Sandra åkt,
även fast hon rådvisade mig att vänta till imorgon.
Och tro på fan att jag måste göra det också, jag hajar noll av beskrivningen.
Så jag håller tummarna på att min moster har tid för mig imorgon och vill komma hit.
Hon är duktig på sånt där, jag är dock helt värdelös.

Jag fick även med mig massor med kläder hem.
Tyvärr fanns min to-die-for-klänning bara i storlek XS.
Det var kört. Aldrig i livet.
Antingen klickar jag hem den eller så nöjer jag mig med spetstoppen jag köpte.

Som sagt. Jag har shoppat mig lycklig.
Nu ska jag sova och drömma om fler dagar som denna.
Bra dagar, men de behöver inte tappa lika mycket pengar.
Jag gillar dom!

Kalinixta

Glöm inte att jag saknar er!

Re-wind, re-spect.

En gammal goding. Än idag får hon sagt det som betyder mest.
Jag ska äta Ben n Jerrys och gilla att det snart ändras. Förhoppningsvis.



"You gotta show your girl a little respect
Or you won't get nothing back but hate
It's those little things that mean so much
You gotta treat her right
Or get out of her sight"

Mess with me darling.

Vilken härlig söndag! Jag älskar verkligen söndagar.

Jag har städat i min lilla lägenhet, dammat, dammsugat, bytt sängkläder.
Alltsammant. Och det är så skönt när det är gjort!
Dessa små förändringar i mitt liv har varit till de positiva måste jag säga.
Städning och planering. Alla förbättringar på den sidan är bra, och de gör mig nöjd.

Tyvärr är det så också att söndagar, hur underbara de än är, ger tid till att tänka.
Att tänka tycker jag dessvärre inte så mycket om. Det blir så ensamt helt plötsligt.
Vetskapen om att det inte måste vara så som det är gör mig ont,
men vardagen är densamma och ibland kan jag tycka att livet står still.
Är ensamheten bättre någon annanstans?
Trots att jag vet att det inte stämmer kan jag inte låta bli att undra.
Jag vet att jag bestämt mig.

Är det inte lustigt också hur elak man kan bli på människor man älskar?
Jag har någon stort spärr som göra att jag inte blir förbannad på människor
som bara står mig nära, eller är mil ifrån mig. Istället blir jag elak, på ett konstigt sätt.
De enda som får hela mig att brinna är de människor jag verkligen älskar.
Det kan ge mig dåligt samvete men allt som spelar roll är de vet att jag älskar dem.
Alla dessa underbara människor vet nu om det, varenda en.

I love you, and you know it.

London live.

Bara sådär var jag borta i två dagar.
Det går fort när man har mycket att göra och det har jag minsann haft.
Allt jag hann med igår var att vakna, kliva upp, göra mig färdig och springa ner till jobbet.
Båda dagarna var rätt fulla av människor, igår var det däremot mer sprit inblandat.
Det är lite delat det där, fulla människor kan vara rena rama döden
eller så blir de roligare, trevligare, snällare och en del givmildare.
Man vet aldrig vad som väntar och det kan väl vara halva delen i det hela.

I övrigt går det väl sådär. Stressen kan bli väldigt påfrestande.
Jag är fortfarande inte mig själv och så kommer det säkert fortsätta.
Allt jag orkar göra en söndag som den här är att kolla på dåliga tv-program och lata mig.
Så det ska jag fortsätta med.

Ciao!


Sweet music for now.


Jag tänker inte bara snärta hemifrån utan att dela med mig en underbar låt.

Just denna påminner mig mycket om min käre vän Leigh som nu befinner sig i Prag.

Den är vacker, den är underbar.


I can't take my mind off of you.


What a wonderful world.

Det här med att gå upp i tid är visst inte min grej,
jag ställde väckaren tidigt och sov ändå tills telefonen ringde för en tjugo minuter sedan.
Angelica hade goda nyheter i form av en lägenhet,
dessvärre hade jag läst annonsen igår redan och sett att det var i Långsele.
Men jag tackar för omtanken!

Jag ska hoppa in i duschen och göra mig färdig.
Har jag inte helt fel ska jag äta lunch med Peter idag,
kanske kan jag få en telefon.
Nu när pengarna är på väg så är jag säker på att jag kan ge honom en summa.
Önsketänkade, men hela helgen skulle bli så mycket roligare då.

Börjar jobba om inte alltför många timmar
och tills dess ska jag lalla omkring och vara nöjd över att jag får pengar strax.
Dagar som denna älskar jag minsann mitt liv!

Have a beautiful weekend.

Filakia polla!

Sk(r)atta mig lycklig.

Herrejösses vilken bra dag people!

Jag vaknade visserligen sent som fasen själv,
men det tog inte lång tid innan jag var igång och städade bunkern.
Sedan lagade jag mig en kycklingklubba som jag gnagde på innan jag snodde mig ner till stan.
Mamma råkade av misstag tvätta mitt smink igår så jag köpte glatt nytt.
Eller ja, så glatt man kan utan pengar vill säga. Men tro inte att jag stal, sånt sysslar jag inte med.
Jag hatar dock att be om pengar i förskott, speciellt när jag aldrig vet när pengarna kommer in.

Dolt nummer har ringt en miljon gånger, viss överdrigt, de sista dagarna.
Men varje gång jag svarat läggs luren på och det börjar nästan bli lite obehagligt.
Så när mobilen ringde med dolt nummer svarade jag fruktansvärt otrevligt: HALLÅ?!
Surt för mig när det visade att en kvinna på andra sidan ville prata,
nämligen min handledare. Käre värld vad lycklig jag blev!
Hon berättade att mitt ärende avslutas nu och hörde så det stämde
och berättade sedan att pengarna kommer finnas på mitt konto inom 3 arbetsdagar.
Jag blev så glad att jag nästan sprack!
Det känns tryggt att veta att jag faktiskt får pengar och har något att betala tillbaka med.
Lättnad!
Jag är väl medveten om att pengar inte är allt här i livet,
men att de gör livet lite lättare kan jag inte ljuga om.

Nu ska jag sova efter en lång kväll på jobbet.
Jag har haft roligt åtminstone.
En bra dag. Såna vill jag ha fler av.

Kalinixta!

The love of my life.

Här har ni den, min kärlek.
Jag försökte få fram en bild, men lyckades inte värst vidare.
Så, om någon, vilken dag som helst känner för att göra mig lycklig
kan personen gärna få komma med just en sån här. I medium.
Då skulle min värld vara rosa moln och stora solrosor igen.

Ikväll har jag, som vanligt, inte gjort annat än att slöa i bunkern.
Nu ska jag kolla på lite Greys, äta ett äpple och må gott.
(Mest för att om jag inte gör det vill jag lägga försäkringskassan på en spikmatta och hoppa.)
Onda tankar.

Lite bättre blev det av att träffa "mina" barn.
Dom är så jävla söta!


Where you go.

Nu är jag hemma i bunkern igen.
Jag kvävs på denna lilla yta, jag behöver något större.
Och definitivt luftigare!
Fast jag ska inte klaga, jag har ju ett ställe att bo på åtminstone.

Dessutom har jag handlat mat. Fick plocka ut ännu mer i förskott.
Förbannades. Jag är så himla less på det här nu!
Ge mig bara mina pengar eller ring åtminstone och säg att jag inte får några.
Denna ovisshet driver mig till vansinne.
Nu har jag åtminstone mat i kylen och då känns allt lite bättre.

Det är dags att sno ihop något.
Angelica ska komma förbi med mina stövlar med,
då tänker jag passa på att ge mina lyckopiller varsin puss.
De gör min dag, vilken dag som helst!

Filakia


Who knew you loved me.

Jag är vaken och känner mig inte på dåligt humör.
Det är ett gott tecken som jag tar väl vara på.

Väcktes första gången idag klockan 07.10 av att någon bankade på fönsret?
Eller så var det i källaren. Jag kunde inte bestämma mig och valde att strunta i det.
Istället somnade jag om och vaknade 10.00 av att hemtelefonen ringde,
men den struntade jag också i eftersom jag alltid känner mig
som en slusk när jag svarar med nyvakna rösten.
Dessvärre var det skyddat nummer och nu är jag nyfiken på vem det var.
Säkert en försäljare, men jag kan ändå inte sluta vara nyfiken.

Det är fint väder ute och solen skiner så jag fick lite ont i ögonen.
Jag gillar det!
Har inga planer för dagen när kontot fortfarande står på 23:-.
Jävla illa det där. Jag behöver pengar och det snarast!
Snart ringer jag nog och gråter till dem.

Förresten, låten nedan är Emilia de Poret - Pick me up.
Grymt bra. Jag vet!

Nu ska jag ut på äventyr.
Filakia polla!

What a girl needs.

Bra musik, lättsamma tv-program och lite Ben n Jerrys är allt en flicka behöver ibland.
När jag är hemma i min ensamhet är inte oron och ilskan lika påtaglig.
Då är jag bara. Medan jag försöker lära känna mig och mina känslor igen.

Nu är det natt och imorgon är jag ledig som sagt.
Vi kan nog vänta oss snö imorgon, eller vansinnig kyla.
Det knäpper i all trä min lilla bunker har att erbjuda
och det var ett vitt moln av frost i luften utomhus.

Det gäller att alltid vara stark och le.

Try your best.

Kalinixta.

Bright light.

PS.

Allt är inte dunder och granater.
Jag fick hem min klänning idag och det var mycket finare än på bild.
Så det gör mig glad. Att veta att jag kan få vara fin imorgon i alla fall.
Lycka.

Plus att jag Petra kom och hälsade på för en kaffe på jobbet.
Hon kunde jobba för mig den sjätte så mässan verkligen blir av.
Det kan vi behöva, alla vi som jobbar tillsammans.
Och jag mest bara för att komma in i jobb-vardagen igen.

Det är de små sakerna som gör det,
det stämmer nog ändå.

I wish I was able to buy some happiness.

Does it help you, then fine.

Idag var inte heller speciellt lyckad.
Men jag struntar i att gå  in på detaljer, var dag är sig lik.
Mest av allt vill jag bli som förr, fortfarande. Det tar på krafterna att inte orka le.

Det mesta har med pengarna att göra. Jag är så trött på att känna mig fattig.
Jag kan ärligt säga att jag aldrig varit såhär långt ner förr, ekonomiskt sett.
Men även känslomässigt är jag i botten.

Vad som gör mig glad är musiken och vetskapen om att det finns människor som älskar mig.
De som vill mig väl först av allt någonsin. Tack. Ni är mitt guld och mina diamanter!



Imorgon är jag ledig. Jag skulle behöva komma härifrån.
Men med 23:- på kontot tar jag mig ingenstans.

Jag älskar inte mitt liv just nu. Tyvärr.
Men jag söker inte medlidande. Bara rättvisa.

Ett stopp för att tänka.

Det är sedan länge dags för mig att sova.
Jag har hunnit städa en del, efter det känns allt bättre.
Att baka och städa är något som får mig att känna mig bra nu för tiden.
Sanslöst egentligen eftersom sista är det jag gillat minst i livet förr.
Nu när det är gjort känner hela jag mig helt ren,
det är en skön känsla!

Jag vill tacka för den snälla kommentaren. Tack!
Vetskapen om att jag kanske aldrig blir som förr igen har oroat mig,
jag antar att det bara är att vänja sig vid verkligheten
och göra det bästa av alla dagar som ligger framför mig.
Men jag hoppas för allt i världen att lyckan kommer tillbaka snart,
lika stark som den var innan dagen när hela världen rasade samman.
Jag ser mig fortfarande som en glad tjej.
Det är bara det att jag tappat fotfästet för ett tag.
Att tänka positivt kan vara svårt, men jag ska göra mitt bästa.

Egentligen är jag osäker på varför jag skriver här.
Allt är väldigt diffust och svårt att tyda. Jag vill inte blotta hela min själ och alla tankar.
Men på något sätt hjälper det mig.
Jag får ut vad jag vill och även det är bara jag som förstår känns det bra.

Ett steg i taget.

Kalinixta!

Sweet music.

Det blir mycket musik nu för tiden.
Men det är för att det är allt jag förälskar mig i nu för tiden,
plus den vackra spetsklänningen som ännu inte är beställd förstås!
Och bra saker måste man dela med sig av,
det är elakt att vara självisk.



Enjoy it.

Låt mig bara bli som förr.

Måndag. En sån där som aldrig kan bli riktigt lyckad.
Det är läskigt det här, när jag märker hur humöret hoppar fram och tillbaka.
Idag var en dålig dag. Det känns som det varit mycket sådan på sistone.
Jag blir illa till mods, för det är inte så jag vill ha det.
Helt bara sådär kan jag erkänna att jag inte känner igen mig själv,
det här är inte jag och jag vill komma tillrätta i mig själv igen.

Pengar är ett stort problem. Jag är trött på att vänta nu.
Det är inte roligt att plocka ut i förskott hela tiden,
även om jag är lycklig lottad och har möjligheten.
Tyvärr är det ju så att pengar är en viktig del i vardagen
och jag får ont i magen av att inte ha några.

Det är mer än så. Det är mycket mer.
Som att jag blir uppgiven av arbetet, det får inte bli för mycket.
Säger jag stopp blir det jobbigt och gör jag inte det kan det krascha igen.
Det är jag fullt medveten om. Frågan är om jag vågar chansa?

Med andra ord gott folk.
Jag är inte mig själv, jag mår ännu inte riktigt bra och jag väntar än.

Pick me up.

Just my luck.

Tyvärr är jag inte miljonär på kortet därav kunde jag inte klicka hem klänningen.
The love of my life får vänta ett tag till.
Tyvärr måste jag säga.
Det funkade visst inte som en vanlig webbshop där du får betala när paketet plockas ut.
Lite ledsen blev jag allt.
Och ännu mer sugen att kasta tårtor på försäkringskassan.
Det här funkar minsann inte längre!

Men istället för att deppa ihop ska jag lyssna på denna underbara och må gott.
Det är söndag och då får jag slappa bäst jag vill.


 
"An awkward silence
It's been too long since I've heard from you
And I lay sleepless
Knowing that my heart still belongs to you
And I've never been one to brag"

Det är en period av sorgsna låtar nu,
but i like it. And i like it  a lot.

Lyckan är total.

Gina Tricot har äntligen öppnat en webbshop.
Jag är spralligare än på länge, nu ska jag äntligen få tag på klänningen.
The love of my life.

Dessvärre gick det inte lika lätt för mig att hitta kläder igår.
Jag gick hem med en kjol och t-shirt, inte paljettklänningen jag ställt in mig på.

Det finns inte mycket att säga. Jag känner mig rätt tom.
Ganska trött men igår var helt okej trevlig. Stressigt, men trevligt.
Krogen var inte lika imponerande som när jag var 18 givetvis.
Nu är jag mest hungrig och ivrig att hämta mina saker från Petras.
Jag känner mig ofräsch.

Filakia polla!

A part of my life.

Jag har ännu inte kommit till att sova.
Man fastnar så lätt någonstans på vägen.

Nu tänkte jag avrunda kvällen med en underbar låt.
Än idag ger den mig rysningar och lite obehag, fast på ett konstigt gillande sätt.
Den påminner om så mycket. En tid som var den bästa i mitt liv, just då.
Om en tid som har format mig och lärt mig mycket.
Plus ett sorts självplågande, mycket velande och brustna hjärtan.
Det var då jag var femton och mer förälskad än jag någonsin varit förr och efter.
När jag träffade han som kom att bli en stor del av mig långt framåt
och som än ligger mig varmt om hjärtat.



Det här var vår låt som gav oss glädje, tårar, skratt och ångest.

'Cause it's always raining in my head,
forget all the things i should have said.

Freaky friday.

Jag är hemma efter en lång dag på stan
och kortare jobb i en sisådär fem timmar.
Och jag är helt slut people.

Det där med att ta medicin alla dagar klockan åtta är rätt korkat.
De sista två timmarna fram till klockan tio var jag helt död.
Jag kände mig lite som en gammal nerdekad idiot som bara lallade omkring.
Mäkta vettigt hörrni.

Jag köpte en fin skjorta att jobba i åtminstone idag.
Imorgon har jag siktat in mig på en paljettopp. Lite roligt kan jag tycka.
För man vet aldrig vad som händer imorgon,
jag ska hem till Petra och dricka lite vin efter jobbet.
Det är dags att passa på att ta vara så sina vänner, det vet jag.
Så nu ler jag bara och försöker hinna med allt som alla vill göra.
På mina egna villkor givetvis.

Jag vill härmed säga god natt.

Kalinixta

You made my day.

Än en gång har min dag blivit gjord av ett "brev" i en "brevlåda".
Denna gång var det helt oväntat och vilket gav en positiv reaktion.

Tack.

"Det finns inget som inte går! glöm det inte;)
Spec inte för en tjej med din karisma!
Du är typ en av dom som dyker upp ibland
i mitt huvud när jag känner mig less lr nåt, då blir jag glad igen:D"

Nu kan jag sova gott.

Kalinixta

Dåligt skämt.

Precis när jag tagit mig härifrån för att laga mat
hörde jag hur telefonen vibrerade och det var bara att vända om.
Jag blir som de flesta andra nästan barnsligt glad när jag får meddelande,
på något sätt känner man sig åtmistone lite populär och mycket nyfiken,
för man vet ju aldrig vad som väntar där. Eller ens vem det är som skickat.

De senaste veckorna har jag dessvärre blivit riktigt besviken när meddelanden
landat i min gamla ihop-tejpade telefon.
Nu kan jag vara helt säker på att de antingen kommer ifrån Mr.Svensson eller
någon annan sorts gratissida eller en gammal vän till min moster som har mitt nummer.

Han är en av de som blivit frälst över att man numer har gratis sms.
Därför tokskickar han meddelanden förmodligen till alla i telefonboken,
vissa dagar får jag minst 10 stycken. De flesta bara några minuter efter de andra.
Som en sorts sms-bombning som gör mig galen.
Varför?
För att alla dessa sms jag får består av gubbsjuka gamla skämt. Jag tror inte jag skrattat åt ett.
Nu för tiden kan jag ärligt säga att jag inte ens läser dem utan raderar på en gång.
Elakt måhända, men de roar mig inte tyvärr.

Ni ska nu få ett exempel:

En man smet in på damernas, det såg lite annorlunda ut där inne
med en massa knappar på väggen vid toastolen.
På den första stod det VV, på den andra VL, på den tredje PV.
Den fjärde var stor och röd och på den stod det ATB.
När han satt på toan kunde han inte låta bli att trycka på VV-knappen,
varmt vatten kom sprutande mot hans bak.
Sen tryckte han på VL-knappen, då sprutades det varm luft.
Därefter tryckte han på PV-knappen,
en pudervippa kom fram och vippade hans bak och det började lukta vårblommor.
Efter det tryckte han så klart på ATB-knappen och det svartnade för ögonen på honom.
Sen vaknade han upp på ett sjukhus. - Vad hände? Frågade han.
Sjuksköterskan svarade: - Knappen du tryckte på var en Automatisk Tampong Borttagare,
din penis ligger nu i papperskorgen!

Inte direkt min typ av humor. Så de som vill kan skratta nu.
Själv kommer jag fortsätta fundera på var han får alla dåliga skämt ifrån,
vad det är för nötter som skickar dessa till honom så han känner att han måste skicka dem vidare?

Break the dawn, don't break my heart.

R'n'B galen som jag är kan jag inte motstå en gammal Destiny's.
Det finns lite musik som är bättre att dansa till än just det här.
Släng i lite feel-good-about-yourselves och en del styrka
så spelas det säkert på repeat en hel del i min bunker kan ni tro!

Nu ska jag laga mat. Lågt blodsocker gör inte humöret bättre.
Det gör dock bra musik!


Synd att kvalitén är så dålig.
Damen har vansinnigt snygga armar, synd att jag är så lat.

Aint stopping for no one..

Kasta pengarna i sjön.

Jag har förresten vunnit två auktioner på tradera.
Det är nästan så jag ångrar mig,
men man måste hålla vad man lovat. Det vet jag.
Så nu måste jag leta efter 500 kr i sjön.

       

De ser inte mycket ut för världen nu. Men klänningen tror jag kan bli riktigt snygg.
Tröjan är lite wild men för 31 kr är den värd det,
kan bli vansinnigt snygg tillsammans med en av mina höga kjolar.
Lovely.

På tal om pengar är det en stor anledning till att jag är frustrerad och irriterad.
Ännu har jag inte fått några pengar från försäkringskassan.
Varje gång jag ser deras reklam på tv-n vill jag kasta tårtor på den,
eller typ knövla ihop den.
Mycket snack och lite verkstad från deras sida tycker jag.
Men jag borde förstås vara söt och snäll och bli glad om jag ens får några pengar!
Det sista tar dock emot. Det är lättare att knövla ihop tv-n!

If i ruled the world, money wouldn't be a problem.

Inte ett knyst.

Det är egentligen konstigt hur humör kan svänga upp och ner sådär.
När jag vaknade imorse kände jag mig på en gång nere,
det blev verkligen inte bättre när jag kikade ut och såg regn, grå himmel och vind.
Var tusan tog sommaren vägen egentligen,
nu har vi 9 månaders mörker och kyla framför oss igen.
Sverige är inte mitt land ibland.

Av någon anledning känner jag mig nere.
Ganska mycket irriterad också.
Det är en annan historia.

Nu ska jag nog dra täcker över huvudet och försvinna ett tag.
Tanken var att jag skulle åka på hockey, men så blev det inte.
Samma samma.

Adjö.


Strandad vitval.

PS.

Det tåls att säga igen. Generation Fett är ett vidrigt program.
Nu rullar en 450 kilos kvinna omkring i lera
och åmar sig framför hennes förmodligen sinnesrubbade man.
Han påstår att han är lite dominant och att hon är lite undergiven.
Jag skulle däremot säga att det är mycket av båda delarna.
Han verkar inte riktigt klok och hon såg inte ens ut att trivas av bilderna som togs.

Helt sinnessjukt.
Eller surrealistiskt som programledaren just sa.

Vidrigt också.
Människor är dumma varelser ofta.

Mitt gamla talespråk om att jag inte vill bada för att jag
ser ut som en strandad vitval var jag än befinner mig funkar inte riktigt längre.
Hon har tagit min plats.

Dumma, stackars kvinna.


Buttercup.

Nu har fröken Molitor Sjöberg varit här och hängt en sväng.
Vi har mestadels surrat skit och kollat på tv-n.
Hon har helt rätt i att det är roligare att ha tråkigt tillsammans med någon.

Vad vi inte förstår oss på är män. Karlar. Pojkar.
Call it what you want. Men alla, eller förlåt, de flesta bör jag kanske säga
beter som riktiga a-holes även fast de på ytan ser ut som reko män.
Typiskt för oss som ser detta när vi är singlar
och därför blir oroade över att ens försöka skaffa någon.
Vad är det värt när han nästa helg försöker hångla upp någon annan på krogen?
Men karlar ska inte få all skit här,
vi av det andra könet är inte bättre heller. Det märks tydligt då och då.

Jag hade lovat mig själv att sova nu klockan tio.
Men så började Generation Fett och jag blir så äcklad att jag måste titta.
Ett tag åtminstone. Det är bra att de visar det denna tid på dygnet,
jag blir allt annat än sugen på kvällsfika kan jag lova!
Vidrigt. Det är rätt ord.

Filakia

Flip it.

PS.

Förutom att jag ätit onyttig pizza ska jag ta ett glas vin.
Och så kommer Sandra hit och hälsar på alldeles strax.
"Hellre att ha tråkigt tillsammans än ensammen"
som hon brukar säga.

Filakia!

Om inte det här får mig glad, vad får då?

Precis just så. Här har ni något som gjort min dag.
Det här fann jag i en postlåda häromkring bara till mig,
Mona i Lkpg känner sig tydligen också ensam ibland.
Likaså Julia i Norge. Men snart kommer de båda hem.
Kort för ena och längre för den andra.

"Vill bara säga tack, känner mig mycket gladare nu.
Bara att få "höra" dig gjorde mig glad,
känner mig lyckligt lottad som har dig i min närhet.
Tänk så det kan gå, efter att vi inte hade kontakt på flera år
så är du nu här och stöttar mig då jag är nere!
Ha en fin kväll!
Kramar"

It made my day love.
Thank you!

Glöm aldrig att jag saknar er alla.

You make it real.

Feel good tidig kväll.
Jag ska mysa runt här med tända ljus,
äta pizza från igår och gilla läget.
Inte en gnutta dåligt samvete för något ska jag ha.
På hösten får man sitta inne bäst man vill, så det så!



Varsågoda, lyssna och njut.

Plus att jag kärat ner mig totalt i en klänning. Så illa att jag till och med drömt om den.
Give it to me now. Please.

Knäck den så blir jag stolt.

Rätt konstigt det här.
Två bilder från helgen gör att jag funderar på vad fan jag fick i mig.
Först och främst denna:



Jag grubblar över vad vi håller på med.
Hur dålig låten vi lyssnar på var eller
om min grimas kommer från att jag sett att alla hånglat runtom mig?
Eller kanske beror det på den lille tomten som står bredvid baren,
han kanske skrämde livet ur mig för jag måste erkänna att jag aldrig sett honom förr.
Hur som haver, jag var i stort sett nykter efter 1½ timme i kylan.
Ändå minns jag inte denna grimas.

En annan bild jag funderat över är denna:



Jag kan inte minnas när den togs.
Helt säker är jag på att det inte var innan kön,
eftersom vi kom från andra hållet och aldrig var så långt förbi ingången.
Efter låter ännu mer skumt eftersom vi mötte Stina 50 meter bort,
efter vi hade ätit mat och surrat med människor, ändå är kortet taget med hennes kamera.
Jag ska grubbla vidare på det här!
Också på att jag ser knäpp ut på kort, är verkligheten densamma?

Lite roligt är det.
Nu längtar jag tills alla vänner kommer hem.

Jag förbannar mig själv.

Mätt och belåten och äntligen hemma igen.
Nu har jag jobbat ännu en dag och jag skakar värre än förr.
Till slut skakar jag bara för att jag blir så arg på mig själv,
riktigt förbannad nästan så jag vill börja gråta.
Det är sjukt irriterande att jag inte klarar av att göra saker,
enkla saker som typ att lyfta gaffeln som att äta, eller bära brickor med saker på.
Och den enda jag blir arg på är mig själv, eftersom det är jag som orsakar det hela!

Jag ger det veckan ut.
Vänjer jag mig inte eller om det inte släpper ringer jag herr doktor nästa vecka.
För att det ska vara som det är nu håller inte!

Allt som allt har jag haft en mäkta bra dag.
Lite ljusare, lite finare, lite gladare.
Plockade upp en jättesöt klänning som Hedvig ska få imorgon,
namnsdagspresenter var en av de roligaste saker jag visste när jag var liten
därför ska jag föra det vidare så hon också blir glad.
Nu har jag nyss ätit hemmagjord pizza,
men jag måste erkänna att det är nog värt att betala pengar för. Jag är inte så duktig..

Ciao!

You make me smile.


Slut.

Jag är helt slut, igen. Som vanligt eller vad man säger.
Nu ligger jag hemma i en nybäddad säng
och har ätit min middag och två skedar Ben n Jerrys.
Det börjar bli dags att borsta munnen och somna.
Känns som jag sprungit in i en vägg och groggats ner.

En rolig sak var att jag såg Lortis på vägen hem ifrån mamma.
Bara sådär, vid en lastbil. Mäkta mycket skratt!

Nu ska jag sova, för imorgon jobbar jag igen. Tack för mig.

Kalinixta

You know the trick.

Hon är grym.
En av tio i topp helt klart och jag rekommenderar
vem som än läser att ladda hem åtminstone ett album.
Förslagsvis det allra senaste.



"I don't recognize your doubt,
Please say something, darling shout at me.
How unfair to shut me out."

Vilken eftermiddag.

Jag dammsugade, torkade golv, gjorde mig fräsch
och sedan åkte jag hem till min mor.
Här har jag vägrat äta mat och tvättat tvätt,
jag blev lite kräsen och ska äta hemma.
Bara tvätt-jäveln är färdig någon gång!
Lite cranky blir jag allt när jag inte äter.

Nu ska jag gå och heja på maskinen så han jobbar fortare.
Jag vill åka hem till min rena, mysiga lilla bunker och äta Ben n Jerrys
efter en god middag som får bli kyckling med ris idag.

Filakia polla!

Lite bilder från en helg.

Sara har lagt upp bilder från helgen.
Jag såg dem redan igår och blev inte alltför imponerad över mina poser.
Men när man kan skoja med sig själv känns oftast dagen bättre.

                        
  

Lite fulare. Lite tröttare. Lite segare på de sista bilderna.
Och jag gillar Saras monsterhårspännen!


Tyd en dröm.

Ibland önskar jag att jag kunde tyda drömmar.
Natten har varit full av besvärliga sådana,
framförallt har jag drömt att jag jobbat på ett ställe
med vänner från förr där inget gick vägen och jag var tvungen
att lägga mig för en tupplur hela tiden innan jag till slut
upptäckte att cola-maskinen var full med grönsaker och därav bröt samman.
Konstig dröm, men den har kommit om och om igen.
Kan ha att göra med att jag går igenom vad jag ska göra,
eller att jag är nervös över att jobba på grund av mina skakningar.

Jag är helt lost idag. Har inte sovit gott som sagt,
därför är jag fruktansvärt seg idag.
Ligger fortfarande i sängen och undrar om jag orkar
kliva upp, för det finns ju egentligen inget att göra ändå.
Jag skulle verkligen behöva komma härifrån nu,
tänk om jag bara fått mina pengar by now så skulle jag kännas lättare.

Nog med att grubbla.
Jag måste få något gjort. Snart.

Ciao.

With love.

Nu har jag kikat på maskeradkläder,
Frida kommer hem om några helger som bestämt
och det kommer vara Halloween.
Lika bra att vara förberedd om hon bestämmer sig för att
ha en maskeradfest tycker jag minsann!

Nu är det dags för mig att sova och drömma vackra drömmar.
Kanske lite framtidsvisioner, det vore underbart.
Jag önskar min framtid kom som en blixt från klar himmel ibland.
Och medan jag hoppas lyssnar jag på bra musik, som denna.



Denna peppar mig så in i bomben.
Om det ändå var allt som behövdes.
Jag behöver mer. Jag behöver er.

Kalinixta

Realitycheck.

Jag snärtade upp till Sara på Remsle,
och då menar jag verkligen snärtade.
På 20 minuter var jag där, inte dåligt på en dag efter kvällen innan.
Med andan i halsen gick vi till Nipan och åt dagens mat,
buffé är fan livsfarligt och jag trodde jag skulle spricka när jag gick därifrån.
Lite godis på det och söndagen var räddad, typ!
Än idag består mitt liv mest av mat. And i like it!

Fick reda på att Sandra är ledig i helgen, vilket jag också nog kommer vara.
Jag blev glad över det, om allt nu faller på plats,
för sist jag hängde med henne hade jag mäkta roligt.
Fler dagar som dem behöver jag minsann!

Alldeles nyss kom jag på att jag glömt att ta meducin, jävla klantigt.
Men jag tog den och kommer väl somna som på beställning strax,
har varit oerhört seg hela dagen.
Tills jag somnar ska jag fortsätta se på "Se upp för dårarna"
och vara lite gråtmild. Känslig. Call it what you want.
Men tänker jag på han som stod bakom oss i kön igår
blir jag lite förbannad och skrattar åt hur dum han var.
Idiot.

Filakia

It breaks my heart.

Herrejösses och god morgon!

Jag jobbade som sagt igår, efter jag varit hem till moster och fikat.
Hur det gick är svårt att säga, jag skakade sådär onkontrollerat igen
och efter de fyra timmarna var färdiga kallsvettades jag och mådde inte alls speciellt bra.
Kanske går det över. Men när gäster säger att jag ser stressad ut så blir jag det.
Det här kan vara mitt livs svåraste val, för det är mer än det.
Jag ska grubbla över det här, vi får se vad som sker.

Efter jobbet gick jag snabbt upp till Johanna där Sara var på fest.
Jag gjorde mig i ordning kvickt och var färdig i tid.
Dessvärre tog det lång tid för oss att få med alla ner på stan
så när vi väl var där hade även polisen (?) kommit och vi fick inte komma in.
Vi var dock first priority, men hela två gånger blev vi insläppta av en vakt
och sedan utslängda av två andra vakter. Sinnsykt.
Det slutade med av vi stod i kö i 1 ½ halv timme, bara för att typ.
Väl inne hade vi typ en timme på oss, helt meningslöst och helt nyktert.
Därför mår jag som en prinsessa idag, väldigt trött men annars bra.

Nu ska jag snärta in i duschen och sedan kila upp på Remsle och möta Sara.

Filakia polla!


Sweet memory.

Helt plötsligt som från ingenstans kom jag att tänka på Maja.
Och genast när jag tänker på Maja måste jag lyssna på Caesars,
de sitter som ihop de där två. Minnen som etsats samman.



Nu när jag blivit pedant saknar jag henne ännu mer.
Några av de bästa minnen jag har är när vi städade för kung och fosterland,
alltid till Caesars, annars gick det som inte lika bra att städa!
Jag saknar henne.

It's not the fall that hurts,
it's when you hit the gound.

Soul and salt.

Jag är vaken, men idag tog det minsann lite tid.
En del problem att somna hade jag igår,
ju mer jag tänker desto mer komplicerat känns alltsammans.
Till slut vet jag varken ut eller in
och det man hör räcker tyvärr inte alltid.
Jag gillar inte att vakna dagen efter då allt känns lite diffust,
det känns inte längre lika starkt och rätt.
Alla fel kan jag till och med ha glömt bort,
eller alla rätt för den delen.

Nu ska jag göra mig färdig inför jobb imorgon,
men innan dess ska jag hem till moster för att fira henne!
Ett år kvar till 30, det är värt att firas minsann.

Jag får se om jag går på den där festen ikväll,
det beror på vilkent tid jag slutar.
Men det blir nog 9, så många timmar har jag kvar.

Filakia polla

I must learn how to show my soul.

Som ett kaos från ingenstans.

Jag är så mätt att magen står rakt ut!
Nu har jag ätit hela två tacos och aldrig har jag varit såhär mätt.
Men det är lite farligt med denna maträtt,
man blir dyngmätt och inte långt efter är man hungrig igen.
Så vem vet, snart kanske jag äter igen fastän jag inte vill tänka tanken nu.

Kvällen är tidig, men redan börjar det krypa lite i kroppen.
Det där med att vara ensamt är skönt, men det blir rätt trist i längden.
Ingen nyhet, men nu känner jag det igen.
Jag får kramas med mig själv och dricka ett glas vin. Mysigt.
Snart ska jag nog slänga på någon bra musik,
det är bra på en fredag.

If only you were here.

Lovely friday.

Äntligen är jag hemma i lägenheten igen.
Idag har jag varit effektiv och dammsugat hela 2 gånger.
Jag säger ju det, det är ett hån mot den jag en gång var.
Dessutom börjar det gå överstyr, jag har städ-mani,
lite som tvångstankar fast på ett annat vis.

En tvångstanke jag har som blivit värre idag är övergångställen.
De är en skräck för mig, jag går hellre förbi ett och korsar
vägen strax efteråt när jag ser att det är biltomt
istället för att som alla andra ställa mig snällt och vänta till nästa bil stannar.
Det blev värre på grund av att Mickan och hennes kompis
idag var och gjorde ärenden till min mor och skulle korsa
just en sådant, en man i första bilen släppte förbi många människor
men just när Sara går över vägen gasar han på och kör på henne
så hon åkte i marken. Ingen skada skedd, förutom hjärtsnörp.
Men ändå. Det finns idioter överallt. Tyvärr.

Annars har jag handlat mat, fått tillbaka mina skor - fast i nytt format,
fixat kablar till tv-n och datorn så man slipper snubbla och på köpet
har jag också införskaffat en ny ögonskugga. För att jag var värd den.

Nu ska jag laga tacos till mig själv och sitta hemma hela kvällen.
Jag älskar fredagar!

Filakia polla!

Swing me.

Idag är jag helt slut. Redan när jag vaknade var jag det.
Dåligt tecken kan jag tycka.

Planerade att ta tag i tvättstugan hela dagen och dammsuga
för ungefär 6:e gången denna vecka.
Men tvättstugan ville inte som jag ville då någon låst dörren
efter sig vilket betyder att jag inte kommer in med min nyckel.
Korkat!
Däremot ska jag dammsuga och försöka ta tag i mig själv.

Imorgon vill Sara att jag är hennes plus one på fest.
Jag måste jobba mellan 5 och 9 men efter det är det inte omöjligt.

Filakia polla


Vackra du.

Det här är vidrigt vackert. Tyvärr helt omöjligt att lägga upp.
Men vidrigt vackert som sagt, så det är värt ett klick.

Vad som dock bara är vidrigt är min matlust just nu.
Helt sjukt vad stor den än, så fort jag svalt ett piller!
Giv mig självdisciplin.

Vackert är däremot mycket. Så som du.
Vem som än tar åt sig måste vara vacker.

Let my fantasy be true.

Halleluja moment.

Praise the lord, this is a halleluja moment!

Jag har just tagit ett piller ur min nya meducinkur,
samma meducin fast ett annat företag.
Och den smakade minst lika bra om inte bättre,
men käften domnade nog bort snäppet mer.

Anyways. Nu är jag hemma efter barngympan alldeles ensam.
Lite väl ensamt kanske. Då var jag där igen.
För att slippa känna så kollar jag på "Du är vad du äter",
tragiskt program jag känner mig som en skurk och törs inte ens plocka fram glassen.
Lite rädd är jag allt att Anna Skipper ska hoppa ur rutan och klämma på mina fettvalkar.
Vem vet, kvinnan verkar galen. Henne skulle jag inte vilja ha besök av.
Fast god mat måste jag erkänna att det är, tänk om någon gav mig sånt!

Och till alla mina vänner som inte äter skinn på kyckling,
sluta vara löjlig det är inte alls dåligt fett. Kyckling utan skinn är ingenting!
Det första lärde Anna Skipper mig just och det andra har jag lärt mig själv.

Inte nog med det, jag bakar bullar också till Angelica som fyller år på lördag!

Ciao!

Min lille herre och jag.

Idag hänger jag med Hugo hela dagen lång!

Han kom hit redan vid halv tolv idag och med en gång
tog vi oss ner på stan för att luncha med Peter.
Mamma fick lite mat på köpet och sedan klädde vi på oss regnkläder
och köpte "dagis"-köttbullar på Konsum vilket herrn har beställt tills ikväll.

Nu är vi hemma i "min lilla lägenhet som bara har ett vardagsrum där jag sover" som han säger.
Det börjar dra ihop sig för barngympa som vi ska på
så jag ska strax laga lite mat och värma upp för att hoppa omkring till Imse Vimse spindel.
Tänk att få vara barn igen va.

Ha en trevlig kväll!

Filakia polla!


You belong to me.

Jag minns det som igår.
Men det känns som evigheter från det liv jag nu lever.
Lite overkligt på ett kusligt sätt. Vardagen är overklig.
Hur kommer det nu bli kan jag fråga mig själv.


Tills svaren faller på plats kommer jag alltid beröras av minnen.
Som denna underbara visa.

Om bara allt vore lite enklare.

Matt.

Jag är helt slut. Som människa och som artist.

Ikväll har jag jobbat min första kväll på länge.
De få biverkningar jag känner av mig medicin har gjort sig påminda
och gör att jag bara blir mer och mer osäker på mig själv.
Jag skakar som ett asplöv och som en kedjereaktion skakar hela kroppen.
När jag tog pillret klockan 8 blev jag också helt körd,
det var visst annan effekt när man inte satt hemma i soffan..
Jag blev helt matt!

På köpet blev jag också "rånad" idag,
hämtade ut nya piller och det kostade skjortan kan jag lova mina vänner.
Dessutom är de gjorda av ett annat företag så med min
tur smakar de säkert inte alls lika bra som de förra.
Men vem vet. Kanske smakar de bubbelgum och gör så jag aldrig glömmer dem igen!

Men. Förutom det, allt gnäll, gick det bra!
Det var himla roligt att jobba med Petra igen. Jätteroligt!

Nu ska jag ta av mig finkläderna och läsa en snutt i boken innan jag somnar.
På lördag är det jobb nästa gång. Men redan imorgon är jag bokad. För Hugo.
Vi ska på barngympa han och jag.

Kalinixta

The story of my life.



Move me like a snowstorm.

Bake my day.

PS.

En sak som får mig att må bra och som gör att jag känner mig bra är att baka.
Det har säkert alla er stackare som måste läsa om detta förstått.

Idag var inget undantag. Sedan jag kom hem i eftermiddag har jag hunnit:

- Göra en tårtbotten av maräng. God pavlova-tårta kan jag hoppas.
- Bakat Foccacia med oliver och timjan.
- Bakat matbröd med solrosfrön och linfrön.

Nu gäller det bara att hitta någon som vill ta över sakerna.
När det väl är bakat har jag inte så mycket med det att göra längre.
Så, någon frivillig?

Nu ska jag se på Desperate Housewifes och sedan kanske jag gör lite muffins.
Well see.

Ciao!

A day in your shoes.

Vilken dag va. Till att börja med försov jag med.
Från och med nu ska jag aldrig tänka tanken:
"Hoppas jag inte försover mig imorgon" innan jag går och lägger mig.
För då slutar det med att jag lägger telefonen nära mig när väckaren ringer
och så stänger jag av den och somnar om alldeles för länge.
Jobbet gick dock som smort och jag trivdes.

Sedan blev det ändringar i schemat och jag blev väldigt stressad.
Helt plötsligt jobbar jag kväll imorgon, till en början var det tänkt att jag skulle vara ensam
men det kändes inte alls bra så chefen ringde in Petra tack och lov!
Tur för honom, hade det inte varit för henne hade jag inte jobbat.
Det blir för mycket på en gång, vansinnigt att säga.
Men det jag en gång klarade lätt känns nu konstigt.
En bra sak är att jag lärt mig att stå upp för mig själv lite mer. Än så länge bara ytte-pytte men.

Nästa vecka är schemat ändrat mer. Till min fördel kan man tycka.
Men det är lite jobbigt när jag ställt in mig på ett sätt och sedan ändras det.
Då måste jag helt plötsligt ställa om igen.
En tanke som skrämmer mig är att det kanske är dags att börja om,
kanske någon annanstans. Kanske med något nytt.
Det tåls att tänka på och längre än så tänker jag inte ta det just nu!

Nu ska jag äta Ben n Jerrys och tänka på annat.

Filakia!

More.

Det fick bli maränger.
Jag tränar på att göra bra tills jag ska göra mina high-hat cupcakes igen.
Dessa ska jag nog ge bort till lille Hugo då det är något han gillar!

Nu ska jag sova. Imorgon är en ny dag på jobbet.

Kalinixta

I miss you all loads.

Pilutta dig.

Nu har jag bakat första muffinsarna, ätit mat och hunnit färga håret lite rött.
Än vet jag inte hur de smakar eller hur håret ser ut för den delen.

Det känns fortfarande lite konstigt alltsammans.
Rastlöshet kanske jag kan beskriva det som,
det känns som kroppen vill krypa ur skinnet på något vis.
Men för att motstå det ska jag baka något mer,
jag vet inte riktigt vad än. Troligtvis fler cupcakes.
Och så ska jag göra fin frosting och pilla på.
Jessica påstår att jag är bak-beroende, kanske är det så.
Jag har skaffat mig en hobby!

Men allra först ska jag se på ett nytt avsnitt av Sjukhuset
där jag följer stackars Engla-Louise.
Jag hoppas hon överlever och inser att man måste väga mer än 26 kg för att må bra.
Stackars flicka.

Im in need of a change..

Vi är bra.

Det är just vad såna som jag behöver just nu.
Kom ihåg att vi är bra!



"If a bird can sing with a broken wing
you'll learn to bend when the wind blows
The leaves may fall, but the trees stay tall
This is a bump in the road
don't give up, you will make it
don't give up, you will make it"

Twister.

En himla skum dag hittills.
Det är som meducinen ger mig bakslag då och då.
Idag känner jag mig mest skakig, ensam och lite ledsen.
Jag vet inte varför och orkar inte heller fundera på det.
Vad som är allra jobbigast är att jag bokstavligen skakar.
Dagar som denna gör att jag minns att jag inte är så pigg som jag kanske känner mig.
Men för att lägga tankarna på annat ska jag baka.
Idag blir det nog muffins. Och kanske lite bullar. Och kanske en tårta.

Jag handlade mat för pengarna från jackan. Lite dumt kanske.
Men hellre mat än kläder av någon knäpp anledning.
Jag var inte på humör för att prova nya plagg idag.

Nu ska jag få tiden att gå.

Filakia

Jag tycker om att sova länge.

Det tog tid för mig att vakna idag,
jag sov ända tills strax efter 10. Men det var skönt!

Nu ska jag strax hoppa in i duschen och göra lite frukost,
sedan ska jag nog snärta ner på stan och lämna in jackan för gott.
Min käre vän, som skulle värma mig hela vintern. Himla typiskt.
Jag måste äta någon frukost också, nyttig eller onyttig. Det återstår att se.

Jag önskar jag hade något väldigt viktigt att göra idag. Eller kanske bara något alls.
Det viktigaste på mitt schema är att se till att chefen skriver arbetsgivarintyg,
och så ska jag ringa till försäkringskassan och förklara missuppfattningen härom dagen.

Filakia polla

Falling asleep.

Nu är jag så trött att jag inte kan hålla ögonen uppe.
Onödigt vetande.
Och med andra ord,

Kalinixta

Imorgon är en bättre dag.

Dubbelmoral.

Jag har lagat god mat i min ensamhet och fortsatt kolla på tv.
Söndagar är den här veckan just som alltid annars, rent ut sagt vidriga.
Det har inte mycket att göra med att jag mår dåligt,
för det har jag inte gjort på hela dagen överhuvudtaget.
Nej, det är det där med ensamheten. Jag ältar det var söndag.

Precis som jag sa igår är det enda tillfället jag behöver en kille
när jag ska öppna en bosongurka-burk typ, då den sitter fast som sten!
Då behöver jag verkligen en karl!
Men också på söndagar kom jag på just nu. Då är ensamheten för ensam.
Ändå trivs jag med det. Att vara ensam. Dubbelmoral.

Nu ska jag röra ihop lite turkisk youhurt med lite vaniljsocker och tina några bär.
Jag blev sugen på något sött och gott.
Sedan ska jag nog kolla på en film. Jim Carrey är på 3an, då kan man få sig ett gott skratt.

Ciao!

Just another saturday night.

Jag har varit dålig på att uppdatera under helgen.
På grund av det ber jag så mycket om ursäkt.

Gårdagen började bra, jag klev upp och snärtade till stan för att träffa Sandra.
Där pratade jag om en ena jackan jag köpt som dragkedjan pajat på,
rätt surt för jag gillar den mäkta mycket och vill inte tappa den.
Men min kära vän ska nu reklameras och jag får försöka hitta något annat istället!

Sedan handlade vi mat och alkohol och begav oss hem till henne för att laga middag.
Sagt och gjort och under tiden hann jag också släcka ner hela huset,
jag och ström är inte vänner tydligen.
Efter ett tag anlände de andra och vi åt, och åt, och åt. Det blev mat för ett kompani!
En god efterrätt på det hela och sedan spelade vi spel.

Stan var sig lik men jag hade roligt. Rätt oväntat faktiskt.
Men har man inte höga förhoppningar kan inget krossas heller.
Nu ska jag försöka få tag på mamma och äta något gott.

Filakia polla

Och tack för en trevlig kväll!

Sweet sunday soul.

Söndagen har kommit.
Jag har sovit mestadelen av dagen.
Det ska jag nog fortsätta med, medan jag lyssnar på underbar musik
precis just som denna och funderar på något äta.



Och jag har hunnit med ett fotbad.
Mer vardagslyx till människan!

Ett glas vin.

Lite tröttare. Lite segare. Lite mer helg.

Jag borde äta något och få kvällen att gå.
Nu saknar jag mest människor som skrivit till mig någon annanstans än här.
I helgen är det fest i Völlan. Jag borde ha åkt med Peter ner!

Filakia polla

Helvetes-helg?

Fredag.
Äntligen helg kan man tycka, men jag är luspank.
Då är helgen helt plötsligt inte lika rolig.

Imorgon är jag bjuden på middag och även ikväll blev jag bjuden på middag.
Men jag hoppar nog ikväll och väljer imorgon,
sorgligt men sant. Så jag ska sitta hemma ensam och glo på tv, i guess.
Som vilken annan dag i veckan som helst.

Försäkringskassan ringde idag och chefen svarade fel på frågorna.
Det kom jag inte på förrän i efterhand, så på måndag är det jag som ringer och
förklarar hur det egentligen står till för dem.
Himla struligt det där hela tiden.

Med andra ord.
Ingen bra dag.


Words of wisdom.



"This ain't a movie, no
No fairytale conclusion y'all
It gets more confusing every day
Sometimes it's Heaven sent
Then we head back to Hell again
We kiss, then we make up on the way

I hang up, you call
We rise and we fall
And we feel like just walking away
As our love advances
We take second chances
Though it's not a fantasy
I still want you to stay
"

Det blir visst aldrig som man tänkt sig för någon,
det är tydligt ibland.


Nu ska jag återgå till tv-ns värld.
Kan vara dags för mer Ben n Jerrys..


Light.

Two down with plenty to go.

Jobbet gick stålande även idag och jag har varit på hyfsat humör hela dagen.
Skakningarna av meducinen är dessvärre inte att leka med,
och därmed blir hela jag rätt skakig i kroppen när allt jag rör vid blir som en jordbävning.
Olustigt är nog rätt ord, frågan är om jag ska äta dessa piller i ett halvår, jag kanske vänjer mig.
Eller så får jag prata med herr doktor och förklara situationen. Han förstår nog.

Ikväll har jag tänkt baka muffins och bara ta det lugnt.
Imorgon återkommer Herr Eriksson till stan så jag har tänkt hinna träffa honom.
Sedan blev jag bjuden på fest på lördag och innan det en fika med Sandra och span av kläder.
Det låter som ett bra tidsfördriv första helgen i oktober minsann!

Nu är det Keno på tv-n. Precis som att ha låtsasbäbisar är det inte okej.

Filakia

Feelin' good tune of today.



Kom ihåg att vi är bra!

Kalinixta

Generation fett.

Förresten, jag har ändrat mig.
Jag ska inte alls sova efter Greys.
Istället ska jag låta mig själv vara uppe sent och kolla på 3an där Generation Fett nu visas.

För mig är det ofattbart att en människa kan bli stor.
Då menar jag ju som alla vet inte några kilon övervikt.
Att väga över 600 kilo och utses som världens fetaste är enormt. Knäppt.
Fetma är liksom anorexia en sjukdom anser jag,
och var gång man får höra om dessa extrema fall blir jag lika förvånad.
Att det faktiskt kan gå så långt. Att människor i omgivningen kan låta det gå så långt.
Varningstecken finns alltid där och någonstans på vägen kan någon säga: Stopp!
Visst är det inte alltid lätt och människor kan vara svåra att påverka.
Men 600 kg, eller 26 kg som jag sett tidigare idag.
Det smärtade i mig att höra Engla-Louise säga; - Men jag vill aldrig väga mer än 26 kg,
när hon låg där och knappt klarade av att röra sig på egen hand.

Det är vidrigt vad människan kan göra med sig själv.
Nu ska jag slå över på 3an och förvånas än en gång över att omgivningen
låtit en man bli lite överviktig, tjock, fet, enormt överviktig och till slut världens fetaste.
Dessutom verkar det vara en fin historia då han faktiskt har fästmö.
Hoppas allt slutar bra!

Im a sucker for happy endings.

Over and over.

Okej.
Jag gör det igen. Lägger ut en sån där låt som jag fick förfrågan om att aldrig erkänna att jag tycker om.
Men jag kan inte låta bli.
Jag är så glad att Herr Eriksson kommer hem i helgen.
Jag blir så glad av att lyssna på denna.



Idag är en bra dag!

Kalinixta


What a wonderful day.

JAG HAR JOBBAT MIN FÖRSTA DAG!

Halleluja. Nu är det överstökat och det gick vägen, hela dagen.
Måste faktiskt erkänna att jag saknat lyckan på jobbet rätt mycket,
för oftast är mina allra lyckligaste, sprudligaste timmar där.
Låter helt skumt egentligen, men det är något viktigt.
Myten är sann.
Man ska ha kul på jobbet!

Inte helt rätt gick det. Meducinen har fortfarande biverkningar tyvärr.
Nu känns det bra att jag börjar "röra" på mig igen,
men som jag märkte förut behöver jag inte mycket mer gång än vad jag får där.
Och behöver jag det är det lätt fixat!
Däremot hjälpte mina skakningar inte riktigt.
Lite läskigt är det att bära brickor när man skakar som ett asplöv.
Och så har musklerna i "stark"armen förtvinat, men de kommer tillbaka på ett kick.

Jag har också hunnit vara på Dollar Store och spenderat pengar.
Konstigt hur mycket det kan sluta på när affären heter just vad den gör..
Typiskt mig kan man också säga.

Nu ska jag kolla färdigt på Greys och sedan ska jag sova minsann.