Hurt me.
Ni vet sådan där molande smärta som bara finns och aldrig går över.
Den framkallar illamående, och jag gillar inte att må illa..
Annars har jag haft en toppendag!
Fikat med Frida var trevligt, jag åt lite soppa och vi snackade lite skit.
Efter det blev det en liten runda på stan och jag har kommit på varför jag alltid är pank.
När jag skulle köpa mascara valde jag att prova en ny, eftersom den jag brukar ha kostade 160:-
blev jag lite snål och tänkte att jag skulle ge en billigare variant en chans.
Så långt var min tanke god.
Ända tills jag kom fram till kassan och såg mascaran de skyltat för där.
Tydligen Japans mest sålda och yada yada. Impulsköparnas mästare a.k.a. jag slog till.
Och gick därifrån med en mascara 60:- dyrare än den jag vanligtvis köper.
Jag är helt karaktärlös.
Nu ska jag försöka somna med min värkande arm, vakna imorgon och hoppas på Sundsvall.
Men allra först ska jag hälsa på mina vänner på Vårdcentralen. Jag borde vara stammis där nu.
Kalinixta!
I just can't get enough.
Jag älskar att vakna till vackert väder minsann!
Klokckan ringde för första gången klockan 8 och jag pratade med vårdcentralen.
Ibland förstår jag inte hur de tänker.
Lite bitsk var tanten eftersom man tydligen inte kan ringa och boka tid samma dag för omläggning av sår.
När hade hon då tänkt sig att jag skulle ringa i och med att jag fick ordern igår kväll?
Hur som haver. Imorgon ska jag på sjukan igen. Den ruinerar mig!
Det är dags för mig att göra mig färdig.
Klockan halv två ska jag möta upp Frida som är hemma ifrån Stockholm.
Vi ska ta en fika och snacka lite skit.
Efter det vankas jobb. Undra vad jag har för spännande framför mig ikväll?
Ciao!
Epiphany.
Att det sedan finns miljarder olika versioner av de flesta av dem är oftast bara bra.
Så njut. Det gör jag.
Stick with me.
En av de segaste måndagarna i mitt liv har jag upplevt idag.
Jag sov, jag vaknade, jag vek tvätt, jag slappade, jag gjorde mig färdig.
Klockan 16.00 - prick när jag egentligen börjar jobba hade jag tid på vårdcentralen.
Så jag tog mig dit och fick träffa läkaren, och vi väntade och väntade på chefen.
De kom överens om att jag faktiskt inte haft fel, utan att jag hade en sticka i armen.
Long story short..
Jag fick en sticka i armen. Jag litar inte längre så mycket på sjukvården.
Eller..
(I onsdagskväll hade vi mycket bokat. Mycket bokat innebär fler bord framme, likaså fler stolar.
Det innebär att vi bär oss galna fram och tillbaka på helgerna, och i detta fall onsdagen.
När jag skulle ställa ner två av dessa stolar kände jag hur en sticka åkte in i armen.
En bit satt kvar i skjortan och jag tänkte att nu hade jag tur,
tills jag klämde och insåg att jag hade 3 centimeter kvar i armen.
Sjukvårdsupplysningen tyckte jag kunde vänta med att åka upp till dagen därpå, vilket jag gjorde.
Världens längsta dag på sjukhuset väntade och jag blev ifrågasatt om jag ens hade en sticka i armen.
Hur som, de öppnade lite. Fick ut en pytteflisa och sydde igen. Jag blev återkallad idag.)
När de kommit överens om att jag hade rätt skickade de mig till akuten, då de inte vågade prova få ut den själv.
Tack och lov för mig, en kirurg vet vad han gör!
Och tro mig. Det gjorde han. Som en dans gick det och nu är jag stick-fri. Helt underbart!
Nu ska jag dricka lite juice och ladda inför kvällen!
Filakia polla!
Rock my world.
Ät nyttigt, låt bli ciggen.
Jag har varit helt slut och sovit hela dagen.
Fatta att min älskade söndag är över, och jag har sovit bort den!
Någon mat har jag inte ätit och nu är jag mest sugen på choklad,
fast jag lagar mig nog pannkakor istället.
Det räknas som mat, och så är det onyttigt. Då slipper jag gå och köpa choklad.
I övrigt är jag off. Har varit taggad på nya kläder men mina planer skred inte i verket.
Därför ska jag ägna resten åt kvällen av internetshoppa, det blev inte av sist.
Lite deppad, det blir nog aldrig som man tänkt sig ändå. När man är bitter.
Filakia polla!
Ingen läser mig som du.
Mitt i veckan, solen skiner, jag får post i brevlådan var dag och blir glad!
Våren kommer, med små och korta steg. Med våren får jag klädmani på köpet.
Brevlådan är full av kläd-reklam varje dag och nu sitter jag hjälplöst här och kollar kläder på olika sidor.
Fast å andra sidan älskar jag kläder. Så hjälplös är jag inte egentligen.
Vid närmare eftertanke var det miljarder år sedan jag investerade i min garderob.
Det börjar vara på tiden!
Min verksamma sida, i form av arbetet är mer fullt än jag är van denna tid på året.
Jag jublar. För mer folk blir mindre stillasittande, blir mer dricks, blir mer pengar = mer kläder.
Kläder, kläder, kläder. Jag kan inte tänka på mycket annat.
Förutom då möjligtvis sötsaker. Mitt sötsug har ökat i takt med att de rökfria veckorna gått.
Ben 'n Jerry's glass kostar lika mycket som ett paket cigg,
och i de mängder jag trycker i mig den blir det inte mycket billigare än att röka!
Nu ska jag försöka vara nyttig. Äta morötter, gurka och gröna äpplen.
Kanske lite blomkål med.
Eller så får jag börja röka igen. Sugen ökar med solen, det erkänner jag!
Filakia polla!
Heartbeats.
And that's how I intend to end it as well.
Inga oklarheter här inte. Eller ovetande. Vad man än säger för o-inte vetande.
Vi i Norrland har en begåvning att börja nekande ord med just o.
Ovett. Kanske det enda jag kommer på just nu.
För helt plötsligt slog det mig att hela Sverige säger otroligt, olikt, ojämnt.
Ni fattar grejen.
Hur jag gick från videos till o-ord är en gåta.
En tjej som inte är o-cool är i alla fall denna.
I mina ögon är hon rakt igenom grym. Från när jag var 11 och nynnade med.
Hon är minst lika frän idag. Vem vill inte mer som henne?
(Svaret på min sista fråga har jag redan. Kockan. Hon hatar att allt som har med damen i fråga att göra.
Hon kan för övrigt inte heller förstå hur någon kan tycka att hon är bra. Ovett kallar jag det!)
And it hurts with every heartbeat.
Ingen dansar som du.
Jag kan inte låta bli.
Hittade en till på nätet.
Pojken eller kanske mannen, med de längsta ben jag vet.
Mr. Andreas Aulonitis. Ingen dansar som han. Det ska ni veta.
Det ska bli så roligt att ses igen!
Så har jag fått min dagliga dos av Kerkyra.
Måste erkänna att det skär en del i hjärtat, jag saknar vissa så jag kan skrika ibland!
Ibland saknar jag bara livet. Lättjan.
(PS. Ser ni inte vem som har de längsta benen bör ni skaffa glasögon.)
Filakia polla!
Keep my fire.
De har ta mig satan långa ben och är vigare än vad jag var som foster.
Jag är nästan lika fascinerad nu som för första gången!
Fast det där med bord i käften kan ju aldrig vara bra för käkarna Pavlos?
Jag känner lukten av den blåa fotogenvätskan i näsan. För er som inte vet luktar den satan.
Fuck me, I'll get famous.
En miljon måsten hade jag när jag vaknade på morgonen.
Nu, ungefär bara 8 timmar senare är de alla avklarade.
Det betyder att jag legat i, mer än jag legat på väldigt länge!
Farmor var fortfarande hyffsat bitter. Men nöjd ändå.
Det är lite som en balansgång att hälsa på gamla människor,
man vet aldrig riktigt vad som väntar eller vad man törs säga.
Reaktionerna blir aldrig de samma som sist och det får man ibland ångra bittert!
När hon gråter. Då vill jag vrida tillbaka tiden och säga något annat.
Väl där upptäckte jag att jag glömt det viktigaste, toapappret.
Så det blev två svängar till damen och lite mer sällskap än vanligt för hennes del.
80 längder senare skulle jag kunna säga nu. 80 längder på en timma.
Jag blir nästan stolt ta mig fan! Fortsätter jag såhär. Då slutar det bra.
Det har också gått över 5 veckor sedan jag tog min sista cigg.
Fatta hur länge det är!!
Ciao!
I might be.
Kanske den tröttaste morgonen på länge.
Jag vaknade i rätt tid, insåg att jag försovit mig ändå.
Då var jag pigg. Tills jag bestämde mig för att slumra ett tag till.
Nu, är jag trött. Trött. Trött!
Vad jag än vill så har jag ärenden för dagen.
Första stoppet är jobbet. Där måste jag slå mitt kloka huvud ihop med kockans.
Andra är ICA. Tredje farmor.
Och i eftermiddag ska jag simma med fröken Andersson har jag tänkt.
Om hon har tid vill säga.
Filakia polla!
You had time.
Det här kan vara den bästa. Eller så säger jag nog om de flesta egentligen.
Men covern har jag förälskat mig i allra först. Originalet kommer inte långt efter.
Det är svårt att inte falla ibland.
Bitter and sweet.
Hemkommen från farmor. Full av rök.
Är det något damen kan är det att surra och röka.
Hon är nog den sociala mästaren.
Just idag på inget vidare humör dock, vilket jag förstår. Hon var bitter.
Ensam gör bitter. Ont gör bitter. Jag förstår henne.
Så imorgon har jag en ledig dag, när jag ska handla lite nytt åt henne.
Hälsa på igen och få henne att tänka på annat.
Visst är ensamhet skönt, det säger jag ofta. Men det kan nog gå överstyr.
Nu ska jag laga kinagryta. Till mig själv.
Jag mår bra av ensamheten. Än så länge.
En stor själ.
Har jag någonsin haft en sort crush på någon känd människa ska det ha varit honom.
Tillsammans med Herr Kjellvander. Skäggiga män får mig visst på fall.
Väldigt få berör människor på samma sätt som han lyckats med.
Utan att ens ta till sig berömmelsen och värdet av sin närvaro,
det är bara förunnat väldigt speciella människor.
Han må vara en sådan.
This will be my perfect sunday!
You mean the world to me.
Helgen är över. Jag mår gott.
Godare än på mycket länge. Det är positivt en dag som denna.
Farmor har gjort sig illa, igen.
Därav ska jag hälsa på henne mer än förr.
Med start idag. Så fort lillasyster kommer hem ifrån skidtävlingen.
När jag ringde henne, den gamla kvinnan alltså,
igår så var det ända hon sa och upprepade att hon ville dö.
Hur får man någon att se ljuset i livet igen, allrahelst då det inte finns ljus?
Jag vill blåsa liv i henne och få henne att må bra.
Flera gånger om det skulle behövas.
Men när en människas hopp är långt under botten och anledningen att leva försvunnit,
är de då rätt att övertala dem till annat?
Det som känns värst är att hon är klar. Tillräckligt klar för att skada sig själv om det behövs.
Jag vill torka tårar och locka fram skatt.
Men när det rinner utefter kinden på den jag älskar, gör det ont även i mig.
Min familj betyder allt!
Lovely day.
Sprang ner på stan för att träffa Petra. Hon jobbade och jag surrade.
Gick i vanlig ordning in till min mamma,
moster med hund var där och hon var kanske hur söt som helst!
Jag har aldrig förr sett en hund med underbett. Galet gulligt! Jag ska kräva kort för att visa.
Monstren hämtades från dagis och vi köpte glass som vi åt på bron (trappan utomhus, för de söderöver), i solen.
Dom är så söta att jag smälter som smör. De skulle kunna få allt av mig minsann!
Nu bör jag städa. Sedan ska jag njuta.
Det är skönt att vara ensam!
Filakia!
Heartshaped pancakes.
Alla bakslag måste övervinnas.
Jag skippade rostat och lagade mig lite american pancakes istället.
Ljusen är tända och lägenheten är mysig. Jag älskar den.
Det tar nog en stund innan jag kryper ur skinnet och lämnar staden.
När det händer blir det säkert för gott.
Istället ska jag mysa i soffan med mig själv och älska ensamheten.
Måste kila innan pannkakorna kallnar.
Med hallonsylt och laktosfri mjölk smakar de bra.
Men med smör och socker bäst!
Sedan ska jag göra slag i saken och bränna musik till min mor.
Jag har massor på lager!
Don't forget I love you all.
You got it right.
Needless to say.
Trots att väskan var packad, kläder på och planer för kvällen
kom jag aldrig iväg till simhallen.
Planen på att träffa Petra sprack. Jag har inte städat. Inte bränt några skivor.
Alla mina förväntningar och hopp om att bli en bättre människa brann upp.
Istället ligger jag i soffan, under täcken, svarta ögon och förhoppningsvis snart trött.
Några rostade mackor får nog bli min middag.
Efterlyst min man.
Det dåliga samvetet min bästa kompis.
Nu, när jag ligger så lågt är jag varken hungrig eller mätt.
Jag skulle äta tio påsar chips och hundra kilo godis.
När ska jag lära mig att få någon annans rätt att bli dennes fel?
Aldrig hoppas jag. Så länge jag inte kan det är jag en bra människa.
Och min mamma kan vara stolt över mig!
The way you make me feel.
Vårvädret var fint så länge det höll i sig.
Jag är väl medveten att jag åker fram och tillbaka som en manodeprissiv.
Så är inte fallet. Min vardag snurrar bara jävligt snabbt.
Hur kan allt jag känner vara precis vad en annan människa inte anser sker?
Mitt liv som glad och lätt slås sönder och samman om och om igen.
Kan man inte prata fungerar ingenting och ord vill inte hamna rätt.
Jag är ungefär en millimeter ifrån att faktiskt säga ifrån mig allt ansvar,
säga upp mitt nuvarande liv och försvinna ett tag.
Eller länge.
Det känns som jag behöver byta skinn, miljö och vardag.
Sunshine.
En stor del av mig vill vara 15 igen, för att slänga av mig vinterjackan och njuta av solen.
Alldeles för tidigt givetvis. Det är något jag insett i mitt vuxna liv.
Men hur som. När solen lyser såhär skönt vill varje del ta vara på det!
Våren är på gång och jag har inte varit gladare på väldigt länge!
Fint som snus.
Hela kvällen har jag tänkt ta vara på våren.
Ett besök till simhallen eller en promenad. Onsdag ska bli min nytto-dag.
Lägenheten behöver ett lyft, jag ska få något gjort.
Allra först tänkte jag bränna skivor. Det gamla goda viset att lyssna på vårig musik.
Min mamma behövde visst nya också.
Filakia polla!
Lost for words.
Kalinixta!
This is it.
Så får jag säga när grispass som detta är över. 12 timmar senare och lite pengar rikare.
Nikotinångesten har hållt i sig dagen lång
och jag vek för suget, genom att köpa mig en bytta Ben & Jerrys att frossa i.
Då glömmer jag röken ett slag.
Men humöret blev bättre kvickt. PMS-Carro försvann så fort jag avreagerat en sväng.
Hur som.
Jag är trött. Hjärnan är fortfarande mätt.
Ciao!
Utlösande faktorer.
PS.
Det är inte, absolut inte, så illa som det låter.
När sömnen försvinner ur systemet bryter jag ner allt annat.
Egentligen vet jag att imorgon är en annan dag och att jag då kommer må på topp igen.
Eller så blir det så redan nu i eftermiddag. Det kan man aldrig riktigt veta.
4 veckors rökfritt går som en dans, men börjar bli jobbigt!
Nu är jag röksugen igen, den kommer oftare och hälsar på nu.
Men jag ska inte falla dit. Jag klarar det här!
Ångesten som ligger i bröstet då och då på grund av sugen kan vara en stor faktor till dagens humör.
Men det går bättre än jag trodde!
Jag kan nästan se en sommar utan cigg också.. Nästan.
Filakia polla!
Back to basics.
Den nya veckan har startat och jag har varit väck.
Hur jag än försöker kommer jag inte kunna förklara vad som pågår,
det är knappt jag vet själv.
Berg-och-dal-banan är större än förr, ena dagen är jag uppe på högsta toppen
och timmen efter kraschar jag hårt ner i marken utan att förstå vad som hände.
Det gör mig lite bitter, eller inte lite. Väldigt mycket.
Vardagen består av olikheter och ganska mycket trubbel.
Hur jag än försöker väger allt annat över och det blir fel. Som vanligt.
Dagen består av jobb, från morgon till kväll. Jag ser inte fram mot det.
Natten var inte min kompis och jag har sovit dåligt. Trots meducin.
Det där med att tas för given är fortfarande det värsta jag vet.
Jag återkommer alltid till det. Och medvetandet om att jag måste bryta mönster.
Vad betyder egentligen det, rakt ut?
Ciao!
Best I'll ever be.
Det här kan vara det enda jag behöver en dag som denna.
Was that the best I'll ever be?
How to say the words you want.
Först måste jag berätta att fredagen på jobbet var roligare än på länge.
Allt flöt, i lagom takt och jag hade kanske världens snällaste gäster.
Om det alltid vore så skulle jag vara bortskämd som fick betalt för att jobba med det.
Så en eloge till människor som berikar mitt liv!
Jag ska börja sälja snäll-piller i lösvikt tillsammans med självdisciplin när jag blir rik.
Hur som haver.
Gårdagen bjöd på fika med moster, syster och mamma.
Lite vin hemma min syster som är "mogen" och alltid säger:
"- Jag är så jävla mycket snyggare än dig". Jag ska nog sluta bjuda hem henne!
Sedan begav jag mig till jobbet för lite vinprovning i trevlig sällskap,
som slutade i en utekväll med lite dans. Det var längesedan sist!
Note, jag rökte inte ett bloss. Frestad, men alldeles för envis!
Nu borde jag städa. Men jag har fortfarande inte köpt nya dammsugarpåsar.
Så jag hoppar det helt idag och tar bara vara på söndagen. Lovely!
Filakia polla!
My own worst enemy.
Mornarna är min värsta fiende. Eller, för att få allt helt rätt.
Jag är min egen värsta fiende, på mornarna.
När jag vaknar är första tanken att det vore skönt att snooza ett tag,
så jag somnar om. Utan väckare. Och vaknar miljoner timmar senare.
Tröttare än jag var igår när jag la mig för att sova!
En ny dag står ligger framför mina fötter och jag väntar mest på att tvätten ska bli torr.
Sedan kan jag snärta ner på stan för att få lite saker gjorda.
Jag önskar jag hade massor med pengar så jag kunde köpa mig något fint till lördag också.
Trots att garderoben är full känns det som om jag inte har några kläder alls, inga nya i alla fall..
Det kan finnas något billigt på stan, det vet man aldrig. En koll har ingen dött av!
Lovely.
1000 minnen.
Ord kan vara överflödiga.
I love you, now and forever.
Inte en olycka, inte självmant.
Hennes man vaknade på morgonen, blickade över henne sovande i sängen, åkte till jobbet.
Kom hem igen och hörde hur dess nyfödda dotter grät, ropade.
Kollade i sovrummet och där låg hans kärlek, i samma ställning som ett halvt dygn tidigare.
Det måste vara höjden av smärta. När den man älskar försvinner, för evigt.
Utan något att skylla på. Förutom den älskades egna hjärta.
När hjärtat går sönder. Då funkar inget längre.
Var rädda om varandra.
Det går aldrig att säga hur länge vi har kvar!
Colombus.
Igår var det farmor, idag mormor.
Dit kom även min far för en fika och lite jobb.
För övrigt vet jag var jag ärvt min ibland enormt jobbiga envishet ifrån.
Farmor givetvis.
Som nu, 86 år på ålderdomshem, försökt säga upp sin lägenhet för att flytta tillbaka till skogen.
Allt i hemlighet. Hon är inte dum inte.
Mitt liv är sig likt i övrigt. Jag jobbar, kommer hem, tvättar lite och sover.
Med andra ord har jag inte mycket att berätta.
Inget förutom att jag har kanske världens sötaste kusiner!
Filakia polla!
Is it love?
I wanna make love to you all the time.
I wanna be right next to you all the time.
BMW X5. Mycket utrymme för långa, skandinaviska ben. Repeat. Annie mou. Allsång. Famelis. Is it love?
De är blandade tankar och minnen till dessa toner.
Vi umgicks på Simple där simplicity var det viktigaste.
Nu är visst hela stället väck. It's over, var svaret jag fick härom veckan.
Materiella saker än ändå inte det som betyder. Minnen, känslor och skratt.
Det lever jag länge på!
Lounge.
Idag är en bra dag, jag känner det i hela kroppen!
Det intalade jag mig när jag vaknade av att telefonen ringde, 11.30.
Jag tog med andra ord en lång sovmorgon, då blir alla dagar bra!
Mamma är ledig hela dagen lång och hon hade planer på att hälsa på momma.
I och med mitt schema som aldrig faller in i någon annans
så är det på tiden att jag följer med upp och hälsar på.
Det var evigheter sedan jag träffade mormor, och hennes fika slår det mesta.
Prinsen min, som blev sjuk i söndags och inte kunde komma
är verkligen supersjuk stackaren. Scharlakansfeber, låter inte roligt!
Nu måste jag göra ett ryck och bli färdig så mamma inte blir tokig.
Have a wonderful day!
Ris eller ros.
Jag sitter med min kära vän Half Baked i soffan och kollar på Gordon.
Han är en grym man, på många vis.
Ärligt vet jag inte om jag skulle klara av ett jobb med honom.
Imorgon är en ny dag. En bättre hoppas jag.
På lördag är jag ledig har jag nu fått bekräftat.
En tidig middag med farmor och kanske en kväll med syster lutar det åt.
Det visar sig.
Hur som. Meducinen gör sin rätt.
Jag behöver visst sova.
Bara några skedar till. Mitt nyttiga liv försvann genom dörren.
Kalinixta!
Dagen från helvetet.
Allt började i kaos och det går fan inte en sekund bättre nu.
Ursäkta språket.
Note to self, lägg av med att platta håret i soffan!
Jag har nu bränt sönder en soffkudde. Divanen måste byta sida och kudden håll.
Förbannat!
Till mitt försvar måste jag säga att soffan är sjukt känslig.
Det blir märken av min el-dosa till datorn.
I och med att datorn ibland håller på att brinna upp kanske det inte är så konstigt.
Men känsligt.
Skjut mig!
Mina drömmars man.
Han var mina drömmars man i flera år.
Jag förstår än idag varför.
Skulle han fria tackar jag ja!
Sort my life out.
Det att ögonen vilar en kort sekund på detta och jag får fjärilar.
Lycka personifierad.
Ibland undrar jag hur man får medmänniskor att förstå hur man menar.
Alla tar vi saker olika. Det kallas nog personlighet när jag tänker efter.
Hur som. Att tas för given är det värsta jag vet. Då får jag nog!
Nu ska jag dra på mig de skönaste strumpbyxorna och myskläder.
En halvtimma hos farmor och mitt rökfria liv går sönder. Hon röker för två, eller tre.
Jag känner stress. Den om något kan äta upp mig.
Lite Logas och möjligtvis en Mohitõ. Då mår jag gott.
Jag är visst ledig lördag. Vad händer?
Ciao!
Ställ dig upp.
Telefonen ringde första gången 08.17. Jag sov vidare och låtsades inte vakna.
Den ringde igen bara minuter efter. Och igen. Och igen.
Fortfarande ignorerade jag den och somnade till slut om.
Efter någon timma började det om igen. Ni förstår, jag verkar vara poppis!
Tisdagen har börjat med bråk. Jag känner mig fortfarande förbannad.
Nu håller jag på att göra mig redo för att köpa cigg till farmor.
Hon var den som ringde mest ivrigt hela morgonen och jag förstår hennes cravings.
Sedan måste jag bege mig till jobbet för att hämta en del innan jag fortsätter till mamma.
Det är hög tid att vi betalar in pengarna nu minsann.
Paketet har fortfarande inte skickats. Jag är en dålig vän.
Beyoncé är på tv-n, nu med detsamma. All uppmärksamhet riktas dit.
Ge mig hennes kropp.
Vi hörs.
Filakia!
Fuck you.
Den nya skivan finns numer i min blandning av musik och när jag städade igår gick den varm.
Ibland önskar jag kanske att jag vore lite så, mer färgglad och sprallig.
Men å andra sidan, gräset är inte grönare på andra sidan.
Hur många är vi som märkt det egentligen?
Ocensurerad spelades den på radion.
Jag antar att det betyder att man får säga dessa ord i samma mening nu.
Annat var det när jag var nyss fyllda liten och lärde mig dessa ord.
Sand i håret.
Planerna smids fortfarande varma och vidare, det här kommer bli bra!
Imorgon börjar jag inte förrän sent och innan dess har jag saker för mig.
Förskottsbetalningen på resan måste vara inbetald innan torsdag
och det kan tydligen ta ett tag för pengarna att komma rätt till bankgiro.
Så imorgon måste jag snärta till banken för att få in pengar på kontot,
som jag sedan kan betala över till Apollo's konto.
My darling, som en supersöt liten flicka på mammas jobb sa idag, ska jag få träffa i augusti.
Gwen kommer vara där och som handen i handsken bor vi nära henne.
Jag känner att det här kommer bli en bra semester!
För att få råd måste jag jobba hårt, så dagar som denna är toppen.
På tv-n visas dåliga serier. Jag känner mig trött, fast pigg i en salig blandning.
Onyttig har jag varit för resten av veckan, ändå undrar jag om det är dags för en sked Ben & Jerrys.
Eller två.
Kocken bjöd på Club Sandwich till middag. Jag drömde mig tillbaka till sommar och sand i skorna.
Underbart!
Filakia polla!
Change of plans.
För en halvtimma sedan ringde chefen och berättade att det går magsjuka i huset.
Barnen var hemma från skolan och han ville stanna hemma,
så därav jobbar jag långdag idag. Lunch och kväll.
Det kvittar mig, även om jag skulle simmat idag och fröken Molitor mådde bra.
När vi sågs senast igår var hon yr och vilsen, ungefär som när en riktig förkylning är på gång.
Simningen får jag ta imorgon förmiddag eller så.
Yr var jag imorse när telefonen ringde också, nu börjar jag däremot kvickna till.
Meducinen gjorde sitt igår och jag sov som en prinsessa.
Snart borde jag få en kallelse till läkaren igen, vi får se vad han har att säga.
Jag vill egentligen sluta med den, även om jag fortfarande har stora problem med att sova utan den.
Galet. Egentligen tycker jag att jag borde vara färdig nu.
Hur som.
Det är dags för mig att snärta iväg för att tjäna kosing.
Läste i det orange kuvertet igår. Något jag egentligen tänkt slänga, jag förstod inte ens vad det var.
I och med mina 1½ år utomlands,´har jag inte tjänat ihop massor direkt.
Ciao!
Det goda i det onda.
PS.
Läste nyss att Metallicas spelning blivit inställd.
Surt för de som sett fram mot en grym spelning,
vilket jag nästan säkert kan säga att de kan förvänta sig!
För ett par tre år sedan var det jag och min dåvarande karl, Mr. Stattin
som begav oss till Götet för sköna sommardagar och bra musik.
Men en liten biverkning kallad separationsångest.
Vårt förhållande bestod av mycket sådant, då jag for och flängde hela tiden.
Nu är jag där jag är, men ensamheten passar mig bra just nu.
Till saken.
Metallica live var grymma.
Det positiva måste bli att om en ny spelning är i maj kan alla besökare förvänta sig vårväder.
Det måste vara bättre än ett slaskigt Stockholm i mars!
Mina laster är inte lätta.
åt frukt i mängder och något fettsnålt till middag.
Sånt där som jag kanske önskat att jag skulle gjort.
Men så blev det givetvist inte.
Sure, jag har städat. Det var nog det enda bra med den här dagen.
Sedan växte jag fast i soffan där jag satt, och satt, och satt.
Till slut slängde jag på mig något som kan kallas kläder och gick till affären.
Egentligen lallade jag mest omkring och köpte lite som jag visste att jag behövde,
sprang in i min vackra syster och försökte få en plan om att gå ut tillsammans i helgen!
Jag stötte sedan in i en yr Sandra, så vi handlade klart tillsammans.
Hon tyckte jag gjorde rätt i att köpa en chipspåse,
och en ny Ben & Jerrys, då den jag köpte igår blev kvar på jobbet.
Förstår ni var jag är på väg?
Hur som haver kom jag hem och lagade en himmelsk måltid i form av färsk pasta och pastasås.
Nu ska jag dricka en kopp te, champagne och fläder. Perfekt vardagslyx!
(Mellan de där två åt jag lite chips, som blev mer chips, och ännu mer.
Jag har fan de sämsta lasterna ever!)
Nu ska jag nog äta lite vindruvor för att väga upp mot chipsen, som att det skulle hjälpa?
Det tar emot, men jag erkänner.
Men när det kommer till musik har jag berättat mina värsta synder,
och fått smaka på konsekvenserna allt som oftast.
Min familj och mina vänner vill nog oftast gråta när jag spelar grekisk musik och njuter.
Ungefär så känner jag när det spelas turkisk musik på jobbet.
Nog för att grekisk - turkist, samma samma. Men jag förstår inte ett ord.
Min chef har terrorisserat oss alla med vad han spår ska bli 2009's Eurovisons-vinnare.
Jag har satt mig emot. Ända tills häromdagen, när jag hört den tillräckligt många gånger för att ladda hem den.
Det här erkänner jag. Men jag skäms.
Denna kan bli en ny "My number one"..
(Jag avskyr schlager. Men ska en låt spelas sönder ska den åtminstone svänga lite.)
Nu ska jag städa.
Walk a mile in my shoes.
All den där dricksen vi fick i fredags jämnade ut sig med igår.
Dagarna skiljer sig så extremt mycket i mitt yrke.
Inget blir sig likt igen.
Spännande, outhärdliga, ibland supermysiga människor gör intryck på våra liv.
Vi skrattar, svär och smörar ibland så att vi äcklar oss själva. Det tillhör yrket.
Ibland undrar man om det vore dags att skriva en bok, berätta allt om dessa människor.
Men så kommer något i vägen och det glöms bort.
Jag ska utveckla mig mer så småningom.
Frågan är, vad är du själv för sorts typ när du går ut bland andra människor?
Är du den genuint snälla, som alla vill serva och få att må gott?
Eller är du den som utnyttjar sitsen, försöker låta bra och trycka ner den stackare som tar hand om dig?
Kan du skratta åt skämt eller är du gravallvarlig, eller kanske ointresserad?
Alla är vi olika. Det är därför mitt jobb är värt allt, oftast.
Men kom ihåg, vi är inte slavar. Vi har valt att göra detta!
When you come knocking on my door.
I vanlig ordning sitter jag i soffan helt lealös utan någon stress alls.
Tanken var att min lille prins skulle komma och hälsa på, men stackaren har fått feber.
Ändå vill han komma och det är klart att han får det, då kan vi mysa och må gott.
Vi får se hur det blir. Under tiden ska jag i alla fall duscha och försöka få lite städat igen.
Fortfarande har jag inte köpt dammsugarpåsar och det börjar bli på tiden nu.
En ny skurhink måste jag också köpa när den jag fick av mamma gett upp.
Vad spelar det för roll för er? Det undrar jag också..
Något gott ska jag laga till middag.
Och en promenad ska jag kanske hinna gå.
Det beror helt och hållet på hur dagen landar och hur länge jag sitter kvar i soffan.
Jag trivs vansinnigt bra här som sagt..
Filakia polla!
Mitt liv som servitris.
Herrn som på telefonen rättade mitt språk och tyckte jag skulle hålla mig till sex.
Nu vet jag vem han var, och jag måste säga att han var rolig, glad och tacksam.
178:- rikare blev jag på köpet. Som en liten glädjechock.
Senare under kvällen hade jag tre killar vid ett bord. Mer behöver jag inte säga.
När de gått håvade jag in dricksen och läste ett nummer på ett kvitto som avslutades med puss.
Jag skrattade så jag kiknade. Till ägaren av kvittot kom in och sa:
- Öh, alltså bara så ni vet var det inte jag som skrev på kvittot.
- Okej, det är ingen fara ändå. (Storskratt.)
- Öh, öh, öh okej. Ha en trevlig helg i alla fall!
Well folks, det ska gå bra lång tid och jag ska bli
jävligt desperat innan jag nappar på ett nummer på en nota.
Eller så var det till Nina. Det gissar jag på.
Twohundredandfour.
Håll tummarna för att det går bättre än föregående försök.
Det är något jag kommer göra åtminstone!
Först ska jag kolla det spännande som händer på tv-n.
Jag kommer med andra ord säkert aldrig i säng, hur trött jag än är.
Självdisciplin gott folk, när börjar ICA sälja det på lösvikt tro?
Jag skulle behöva köpa mig ett par kilo.
PS. På tal om ingenting så fick jag sjukt sug efter choklad idag.
Sprang till just förut nämnda affär och köpte Premium-godis.
73:- och en liten burk senare hade jag min choklad.
Var den värd det?
Det återstår att se
Some things.
Make my feelings talk.
Håll dig till sex.
Telefonen ringde på jobbet igår.
En gäst som skulle bekräfta antal människor i ett sällskap var i andra sidan luren.
Gäst: - Vi blir 5 och inte 7 som jag trodde vi skulle bli ett tag.
Jag: - Ja, jag ser att det står rätt antal i boken då. Jag får tacka för att du ringde och berättade det!
Gäst: - Jag lovade att göra det. Du förstår vi skulle varit 7, men nu var det två som inte kunde komma.
Jag: - Det var synd, men ni är hjärligt välkomna ändå. Tiden stämmer fortfarande, klockan 6?
Gäst: - Klockan 18.00. Sex är något helt annat lilla flicka.
Jag: - Hehehe?! Jo, men jag menade klockan 6.
Gäst: - Ja, det är klockan 18 och inget annat. Det där andra får du hålla dig till...
Jag: - (Pinsam tystnad). Ni är hjärtligt välkomna.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara när han tyckte att jag skulle hålla mig till att ha sex?
Det blir spännande att se vem av våra gäster som uppmanar till det ikväll.
You make me happy.
Tiden rinner iväg fortfarande. Ju fortare tiden går desto snabbare blir det sommar.
Allt som gör att sommaren snabbar på gör mig glad!
Det är redan fredag och kan inte riktigt förstå var veckan tog vägen.
Jobb är det enda som står på schemat de här två dagarna, men det räcker gott och väl.
Några ärenden ska jag hinna med också. Som att posta paketet till N.Y.
Att jag aldrig får fingrarna ur i tid! Idag ska det åka sin väg i alla fall.
Imorgon har det för övrigt gått 3 veckor sedan jag slutade röka.
Den där om att tredje veckan var jobbig kan jag inte påstå, den har gått precis som de andra.
Jag har sovit dåligt. Men det är ingen mening att försöka sig på att sova mer nu.
Om jag ska hinna med det jag vill idag måste jag göra mig färdig.
Det är bara att hoppas på att kvällen blir tidig och att jag får sova bättre inatt.
En sak är säker. Jag är på bättre humör än väldigt länge och vaknade glad!
Det måste firas.
Filakia polla!
Shameless.
Den är så skön att jag egentligen oftast inte vill lämna den för sömn i sängen.
Jag skäms över att fortfarande inte ha köpt en ny och skön säng,
det var därför jag åkte till IKEA i början av januari och jag har skjutit upp det till nu.
Längre kommer det också gå kan ni förstå då jag bokat resa för mängder av pengar..
Jag ska bli en spara. Vilket blir jobbigt när ny årstid, nya kläder kommer in i affärer.
När jag tänker efter har jag inte visat mr Big Boss a.k.a soffan.
Jag har inte en bild på lägenheten heller för den delen, som jag rustat upp för egna pengar.
Dumt kan tyckas, men jag gillar den som om den vore min egna.
Näst på tur är köket om jag hinner så långt innan jag verkligen skaffar mig något eget.
Jag trivs mer och mer med tryggheten i stan, även fast det tar emot att erkänna det.
Im becoming one of them..
Något att skratta åt med de jag tycker om!
På tal om allt och ingeting ringde en jag tycker om allra mest idag.
Julia är hemma från Frankrike, men det var knas på jobbet och sedan har jag inte ringt upp.
Nu skäms jag och det är first thing imorgon!
Innan dess måste jag ta mig upp ur sängen, och för att ta mig upp måste jag somna..
Ni förstår vad jag vill komma.
Kalinixta!
I love us.
Is ever gonna love you more than I do
Min familj är det bästa jag vet. Jag älskar oss, tillsammans.
Även om vi driver huvudet till migrän för varandra ibland så älskar jag oss, tillsammans.
Det börjar bli dags för Angelica att fylla 30 snart.
Innan dess ska vi göra massor av roliga saker.
"And anything to make you smile
It is my better side of you to admire"
Det börjar arta sig.
Det där var skönare än jag minns.
En timme gick jag runt hela halva stan på,
och trots att jag frös efter halva rundan, var det helt underbart att gå.
(Nej, jag gick inte sakta. Men den svettigaste biten var över då. Och jag var nog dåligt påklädd)
Av någon konstig anledning får jag extremt ont i ljumskarna när jag går,
jag antar att det beror på att jag är sjukt otränad...
Tanken var att jag skulle laga något gott till middag, men nu är klockan så mycket.
Allt jag orkar göra innan jag tar meducinen om en halvtimma är en tallrik gröt.
Så det blir frukost till middag, ungefär.
Sedan ska jag ta en snabb dusch för nya äventyr. Innan natten kallar.
Jag har visst mer tvätt i korgen.
Vi får se.
Ciao!
So you can't always get what you want.
Men det ska inte stoppa mig från att vara hälsosam idag.
Fröken Andersson kunde inte simma idag då hon får besök ikväll.
Efter många försök att hitta någon som alla misslyckats,
först Sandra, båda mostrarna och Mona. Ja, då ger jag upp helt enkelt.
Och det är inte så att jag ger upp att hitta någon, jag ger upp att simma idag.
Efter mötet jag hade på badhuset sist drar jag mig för att gå dit ensam.
Istället ska jag ta på mig mjukisbyxorna, leta fram ett par hyffsat okej skor
och bege mig ut på en promenad med mp3:n som bästa vän.
Innan dess ska jag snärta över på Konsum för att köpa mig några päron
och något att laga middag tills ikväll på.
Ner i tvättstugan för att slänga i lite tvätt.
(Håll tummarna för att karlarna i huset inte bestämde sig för att tvätta igår.)
Vi hörs om några timmar. Då kanske jag har skvaller.
Filakia!
Kiss me.
När väckaren ringde första gången var jag seg, men vaken.
Jag bestämde mig ändå av någon dum anledning att snooza,
så jag drömde fina drömmar och höll telefonen i handen.
Med andra ord märkte jag inte hur länge jag snoozade.
09.10 fick jag ett ryck att kolla på telefonen. Tur var väl det!
Här sitter jag i soffan nu. Knappt redo att gå på jobbet.
Men det är ännu 40 min innan jag börjar dagen.
I eftermiddag har jag tänkt fika med finskan.
Och sedan är det dags simma igen, det känns skönt redan i förväg.
40 längder blev det sist på 25 min, nu har jag planerat en timma och 80 längder minst.
Det är i och för sig vuxensim ikväll. Det kan betyda mycket folk och inte så stora utrymmen.
Jag vill simma långt i alla fall. Ljumskarna känns lite ömma.
Men jag behöver mer träningsvärk!
Time to go.
Filakia polla!
Fool.
You fool me twice, shame on me"
Wake up, it's just a nightmare.
Natten har bestått av såna, i mängder.
Även om det kändes som det var en och samma dröm over and over again.
Jag satt i fängelse, av någon anledning.
Det var en cell med ungefär 15 olika djur och människor, den var madrasserad.
Tänk er alla kuddar och täcken i världen i ett stort lager.
Ändå upp till taket var det hyllor med täcken och kuddar, så när ingen vakt var där kunde vi klättra hela vägen upp.
Högst uppe i taket var det madrasser, som jag fick slänga bort.
Där kunde man sedan trycka upp taket och klättra ut.
Just allt detta gjorde jag för att hjälpa någon att rymma, och jag blev en rymmare på kuppen.
Väl ute funderade jag på om det var värt det, jag hade bara någon månad kvar.
Antingen fly landet och inte få träffa Hedvig och Hugo igen, eller gå till polisen och sitta kvar på mitt straff.
Jag valde det sista. Kom in i fängelset igen. Grät floder. Vaknade.
Sedan började drömmen om igen.
Det var skönt att vakna imorse! Jag som annars gillar att sova var lättad av att vakna på riktigt.
Dagen har lunch med Mona på schemat, hon var sugen på Kina så jag följer med.
Efter det beger jag mig för ett pass på jobbet där jag önskar att jag har något att göra.
Ikväll har jag möte inbokat, så efter jobbet måste jag snabba mig hem.
Busy day.
Ciao!
Your song.
I love you.
You always do as I wish.
Det var underbart att få simma litegrann, även om det blev himla kort.
Nina hade barnen med sig och därav var det många viljor att hållas med.
Men en kilometer hann jag med på 25 minuter.
Nästa gång blir onsdag hoppas jag.
Kroppen är lagomt mosig och jag är extremt otränad.
Det är jag fullt medveten om. Därför känns det skönt att försöka komma igång.
Allt på en och samma gång, annars rinner det ut i sanden.
Nu har det gått 2 veckor och 2 dagar utan cigg.
Ett glas rödvin dricker jag ikväll och mår gott. Levande ljus.
Nu ska jag ringa fröken Argyros har jag tänkt.
Filakia polla!
Ge inte upp.
Den där som de flesta drabbas av för att en ny vecka - nya tag startar.
Oftast med jobb.
Jag är ju ledig hela långa dagen idag. Så jag passade på att ta en sjukt lång sovmorgon.
Det behövs när jag inte somnade igår då jag tog meducinen så jämarns sent.
Sedan var det bara att kliva upp och börja städa, så nu är lyan ren och jag borde nog bli det jag med.
Har en känsla av att jag inte luktar lika gott som resten av lägenheten..
Telefonen har gått varm idag igen och nu börjar planerna formas till något.
Det är tur det finns driftiga människor i min närhet!
Imorgon kväll ska vi bestämma lite mer och snart så är det dags.
Resan är bokad också, så inom en vecka ska vi betala första avgiften.
Jag längtar så jag spricker, och det är fem månader kvar!
I och med att jag ska ner igen måste jag vara lite fit.
Så ikväll är det premiär på badhuset, har varit mycket snack och liten verkstad.
Men idag ska det verkligen bli av och jag har gått och räknat på hur långt jag ska simma..
Vi får se. Målet är minst 80 längder, men jag är rädd att jag blir trött och ger upp efter typ 15...
Fortfarande har jag inte hälsat på farmor heller. Som i förra veckan skällde och sa att döden knackade på dörren.
Jag måste ta mig dit, egentligen hinner jag nog nu om jag gör ett ryck.
Men jag måste hinna äta middag med.
Mitt mål i veckan är alltså att hinna med farmor. Jag är ett hemskt barnbarn..
Ciao!
Är jag full?
PS. 2.
Jag måste vara full.
Igår skrev jag att det var 2 veckor sedan jag slutade röka.
Sedan sov jag en natt.
Och idag har det helt plötsligt gått 3 veckor.
Med andra ord ljög jag inte där nere, jag vara bara onykter en sväng.
2 veckor har det gått och inget annat.
Skitroligt för er att läsa om hur jag skriver fel,
men rökningen är viktig för mig just nu.
Fan, nu kom jag just på att jag glömt meducinen idag. Helgerna är piss när det gäller meducin.
Ett piller och en god natts sömn.
Kalinxita!
PS. Tro mig!
Jag har kört bil ännu en gång på den här veckan.
Nu var det med mors bil och den är minsann enklare än det stora åbäket
min styvfar driver omkring i.
Jag börjar lära mig. Snart ska jag ha det där körkortet i handen.
Måste man plugga också egentligen?
Kan jag inte göra som Gurkan i Sveriges Värsta Förare
och betala "några snubbar" för rätt svar på teorin?
Var det 2000? Som hittat.
Är det "några snubbar" som läser så slår jag till!
Gossip girls.
Här trivs jag minsann, det måste jag skryta med!
Jag trivs förvisso hemma hos mamma med.
Speciellt när hon göder mig med föda av olika sorter.
Idag åt vi som sagt våfflor. Sist jag åt det var nog i Bruksvallarna vid nyår.
Och innan det sist jag var på Vôllan och jobbade typ, 2007.
Med andra ord äter jag inte våfflor ofta och det är nog lika bra det.
Jag har en konstig vana när det kommer till våfflor och pannkakor.
Sylt och grädde är inget för mig, nej jag äter med smör och socker.
Nyttigt! Mamma höll typ på att dö när jag sa åt henne att prova en tugga.
Då började jag intala mig själv att det är nyttigt med smör,
men så kom samvetet ikapp och sa att fan inte i de mängder jag äter!
Jag är en så jävla onyttig människa.
Ingen städning blev det idag, men jag är tydligen ledig imorgon. I like the sound of that!
Jag har hunnit renbädda sängen och snart ska jag kolla på lite Knutby.
Serien är så sjuk att jag inte kan fatta att den är verklig.
Hur som haver. Miss Argyros skulle ringa ikväll, men jag är dödens trött.
Så imorgon är det jag som slår ett samtal över Atlanten för att snacka strunt.
Gossip-girls.
Filakia polla!
Det svänger katten.
Inte för längesedan mördades både hennes mor och bror om jag inte minns fel,
och vem kan inte beundra någon som klarar av en sådan sak?
"As long as you drive im along for the ride your way"
I love you I do.
Jo-jo-ja.
Vilken jävla kväll jag hade på jobbet igår.
Jag tänker inte gå in på detaljer, men ibland funkar det helt enkelt bara inte.
Allt jag kan göra i efterhand är att skratta.
Barnslighet nådde en ny nivå.
Hur som haver. Jag gick hem, lugnade nerverna.
Nina kom och så åker vi ner till jobbet igen för att surra strunt och må gott.
Det blev lite sent, men det kvittar för idag är det söndag igen!
Jag skulle städat, jag skulle fixat och donat som jag alltid vill göra på söndagar.
Istället satt jag i morgonrocken i soffan fram till halv tre. Höjden av slöhet!
Men det är just det jag älskar med söndagar.
Jag snackade skit telefonen, började planera för kommande saker och bestämde mig.
Sedan ringde mamma och hon ville plocka upp mig med en gång,
så jag slängde på mig kläder kvickt som attan och åkte hemifrån.
Utan att ha städat! Det får vänta till ikväll, eller imorgon.
Så nu är jag uppe på berget och funderar om jag ska sova en sväng.
Vi har fikat våfflor, Ellens önskemål när hon är jättesjuk i feber och hals.
Ikväll bjuder mamma på ännu en stek, det är riktiga söndagsmiddagar nu för tiden!
Jag bara äter och äter. Det är allt jag gör när jag är här!
Men jag röker inte i alla fall. Det har nu gått 3 veckor. Jesus Amalia, det går bättre än jag trodde!
Planen är att visa mamma lägenheten i Grekland, sedan ska jag skicka iväg mailet och ta den.
Måste fixa hemsidan för veckans lunch också.
Ciao!