Maniac.
Alice kan!
Storasyster Alice sjöng för lillebror på dopet. Hur gulligt?
Eller?
Umeå var fint som vanligt.
Jag fick äntligen pussa och krama den lille kämpen Frans Melker Wilbur som nu, 5 månader gammal,
fortfarande väger mindre än vad jag gjorde när jag föddes.
Helt galet att tänka på att bebisen i Malins mage förmodligen väger mer nu än vad han gjorde när han föddes.
Dopet var lugnt och fint, så som dop brukar vara, fast lite bättre.
Hemma i huset och inte stelt och långdraget så som det mesta i kyrkan faktiskt brukar kunna vara.
God mat, gott vin och gott sällskap i några timmar innan vi satte oss i bilen mot Sollefteå igen.
Där väntade mina kära vänner med mer vin, mygg och häng. Lite dans och tidsfördriv kan göra så mycket!
Varför behöver allt hända samtidigt jämt?
Jag är alldeles oförskämt lycklig och får nästan dåligt samvete när människor i min närvaro
inte känner samma lycka i all enkelhet som faktiskt jag gör.
Väntar med spänning på smällen som tar mig ner på jorden igen, om det kommer.
Kanske är det helt enkelt så att jag lärt mig vad ska jag lägga energi och uppskattning på.
Eller så är det bara sommaren som gör mig så vansinnigt tillfredsställd.
Trygghet, omtanke, glädje, komplimanger och uppskattning ego-boostar. Fint som snus!
Det här är ett fantastiskt år. Nu vill jag bara iväg till hösten för att få året att fortsätta lika bra!
Lille Frans.
Sticker från molnen som ligger över stan idag upp till
Umeå för att pussa och krama på lille Frans för första gången.
Han ska nämligen döpas och det måste man vara med på såklart!
Jag är taggad för en sen natt. Yes asså!
Dum av dig.
Var jag inte kär i Oskar Linnros och Daniel Adams-Ray när de hade Snook
så är jag det fan nu när dom kör eget race på eget håll.
Dra åt satan vad glad jag blir i kroppen.
Halleluja gott folk!
Jag blir så dum av dig.
Håll i mig och släpp aldrig taget
tänk om jag faktiskt gick av
Förlora mitt nyfunna hopp
allt jag var kom till ett stopp. Kör!
så är jag det fan nu när dom kör eget race på eget håll.
Dra åt satan vad glad jag blir i kroppen.
Halleluja gott folk!
Jag blir så dum av dig.
Håll i mig och släpp aldrig taget
tänk om jag faktiskt gick av
Förlora mitt nyfunna hopp
allt jag var kom till ett stopp. Kör!
Breakeven.
Jag kan ha blivit besatt gott folk.
Får jag ett barn ska hon sjunga som henne så jag kan njuta hela dagarna långa.
Värmen är här. Det är klibbigt i hela lägenheten. Fönstren öppna och myggbett på benen.
Älskar jag sommaren eller? Ja, det gör jag.
Till och med dagar då jag vill hugga av mig benen för att det kliar så mycket.
Garderoben skulle städas, men ligger kvar på golvet där jag hällde ut den.
Det är kaos. Jag tror inte att någon, inte heller jag själv, förstår hur mycket kläder jag faktiskt har i den.
Sen vecka. Sovmorgon med andra ord. Underbart!
Lördagen tar med sig bilresa till Umeå och dop för lillelilleyttepytteFrans. Äntligen ska jag få snusa på honom.
Fantastiskt!
And what am I supposed to say when I'm all choked up and you're okay?
Im on top!
Jag älskar sommaren gott folk.
Framförallt när det regnar på dagarna, när jag står i bunkern, och solen kommer fram på kvällen.
En amazing weekend väntar och jag ska må gott tills hösten är här eftersom jag är ledig varje helg.
Så jävla svensson och helt underbart!
För att sammanfatta det hela:
Jag är förjävla lycklig och jag gillar känslan lika mycket varje gång jag är på min absoluta topp!
Mitt enda minus är väl att Pamela inte är hemma och sippar rosé på balkongen till tidig morgon.
En tripp till the west coast kanske inte vore så jävla fel.
Var kan vara bättre att sippa rosé än just där?
Lite sömn kan behövas. Lite mer än 5 timmar för en gångs skull kanske.
Så jag slipper snooza och får ut cykeln på en tur imorgon till jobbet.
Yes. Wish me luck.