Fröken Lundgren,

Då kör vi!

Årets laxfestival är här och jag känner mig sjukt avslappnad.
Det spöregnar ute och jag tycker nästan synd om alla som ska jobba i parken,
det gör jag verkligen för det blir rätt kallt när man stått i fukt i några timmar.
Sedan hade jag önskat ,för alla ledigas skull, att det skulle vara varmt och sol.
Den här kvällen ska ha underbart väder, folk ska mingla och jag ska jobba röven av mig.
Så är det bara.
Viva la svensk sommar. Den är galen!
Jobba röven av mig får jag förhoppningsvis göra ändå.

Nu måste jag hoppa in i duschen, göra mig redo på ett litet kick.
Köpa ännu fler papper till menyerna, för när det väl funkade blev det ändå fel på något vis.
Tur att någon är uppmärksam!
Klockan 13.00 befinner jag mig på arbetet och där stannar jag till tidig morgon förmodligen.

Jag hoppas alla kommer få en grymt roligt kväll!
Nästa år tänker jag kanske vara med, det vore något..

Filakia!

Dålig koll för tillfället. Det finns ingen chans att hinna med att skriva en massa strunt den här veckan.
Egentligen har jag inte så fullt upp, men jag sover, jobbar, äter och dricker vin. Runt, runt.
Just idag har jag tillräckligt att göra dock. Imorgon är den stora dagen, d-day på året.
Jag måste fixa papper så jag kan skriva ut menyn, gå på banken och så måste jag tagga till.
För nervositeten äter nästan upp mig. Fredagen är stressigast, men ändå lugn.
Då är jag på gång och förberedd. Annat är det med lördagen.
När du får ungefär 6 timmars sömn, (alldeles för lite för mig!) och har lika stressigt, med mindre personal.
Den gör mig nervös.

Mitt hår är så sjukt slitet. Nu är det ett och ett halvt år sedan jag klippte mig sist. Inte okej!
Därför börjar jag tro att det kanske vore smart att klippa mig innan jag åker till Kerkyra.
Salt, sol och vind sliter tillräckligt på håret där nere ändå. Jag kommer komma hem med dreads annars..
Men det får bli en annan dag, för just nu måste jag först göra mig färdig och sedan få allt gjort.

Adios.

Jag har tunga dagar tycker folk, men ironi i rösten.
Just idag kan jag faktiskt hålla med. Min dag är inte det minsta tung.
Först och främst sov jag hela förmiddagen och då menar jag verkligen hela förmiddagen.
Klockan 13.30 bestämde jag mig för att kliva upp.
Sedan ville fröken Sörlin ta mitt pass, egentligen har jag inte råd att släppa ifrån mig,
men eftersom hon bad så snällt och jag också vill vara snäll så gjorde jag det.
Det ger mig tid att tvätta och ska jag få in dricks i helgen måste jag lukta gott!

Ikväll är hela personalstyrkan inför helgen inbjudna på vin hemma hos chefen.
Det kan bli trevligt. Men jag hoppas som Anna att det bara blir ett glas och inget mer.
För imorgon är det onsdag och då ska vi ta oss ut efter jobbet.
Den lugnaste veckan på året för mig verkar bli allt annat.. Självdisciplin kvinna!

Just nu kollar jag på en ny film på Telias filmbutik. The Women.
Finns det något bättre än tjejfilmer en regnig dag? Nej, jag tror inte det.
Samtidigt tvättar jag i källaren. Den omtalade källaren.
Men det börjar dra ihop sig för att göra sig färdig.

Places to go, people to meet.

Filakia!

Jag ligger i soffan, här har jag legat hela dagen. Lata människa!
Morgonen var hemsk.
Så trött har jag inte varit på länge, inte ens förra helgen när jag svirade konstant tror jag.
Jag står fast vid mitt ord om att jobba sent på natten är värre än vara fyllesvin.

Men i fredags gott folk var det just vad vi var.
Anna har dålig inflytande på mig och jag är rädd att det är vice versa.
Efter jobbet, jag gick till och med hem tidigare (kors), så gick vi hem till mig för vin och tjejsnack.
Sara var hemma igen, Petra, Isabella, Anna, Hea och så jag.
Vi snackade strunt, drack vin och mådde gott.
Till slut sprang vi ner till Hörnan när klockan visade kvart över 1, drack drinkar utan is och skrattade.
I brist på egen kamera snodde jag Hea's bilder. Hoppas det är okej.

Lördagen bjöd på jobb och mer jobb. Jag var slö, Anna var on fire.
5:an visar Anna Nicole Smith-film. Så mycket on fire ska jag aldrig i hela livet bli.



Ena bilden kan bli något. Censurerat.
Gillar min telefon!
(Och du, vi är fan snygga!)

Verkligheten känns som en glasbubbla som skakas om och om igen.
Helt plötsligt får jag mersmak, välja och vraka är inte så långt borta men det är inte vad jag vill.
Lösningar utan att behöva tänka vore det bästa, den enkla vägen gör minst ont.
Så verkar det åtminstone, men man kan aldrig riktigt vara säker.

Att jämföra med något tidigare är omöjligt. Vad som håller mig kvar är helt annat.
Likaså vad som lockar mig bort. Och om inte jag vet vad som ska göras, vem vet då?

Jag känner mig elak. Glad. Ledsen. Hoppfull. Oförstående. Lycklig. Förvånad. Älskad. Lurad.
Men jag har inget mot någon av dessa, det gör mig levande.
Vad jag faktiskt har något mot är att inte kunna bestämma mig. Någonsin.

Så, jag tänker ligga hemma och vara folkskygg hela kvällen. Käka tacos och kolla på film.
Tända ljus och må gott. Some me-time.

Filakia!

First day at work efter långledigt gick mäkta bra faktiskt.
Hektiskt och utan tid att tänka, precis som jag faktiskt gillar det.
Mor och mostrar kom förbi, drack och hade mysigt.
Inte utan att jag blir avundsjuk. Så på fredag planerar jag mys på balkongen med moster förhoppningsvis.
Efter jobbet då vill säga, beroende på vilken tid jag slutar..

Nu är det förmodligen på tiden att sova.
Imorgon väntas det att göras pass hos farbror polisen så jag får lämna landet om tre veckor.
Sedan tänkte jag luncha med mostrar och "Hemming" förhoppningsvis.
Mitt lilla monster!
Nu är vardagen återställd och jag får fördriva tid innan jobb. I like it.
Arbetsnarkoman blir jag kallad, men jag håller inte med. Med min lön måste man jobba hårt..
Inte för att jag klagar, men ja. You get the point.

Har repeat:at en ny låt hela kvällen. Så det får bli några gånger till, sedan sova.
Och jag längtar redan till helgen, även om jag ska vara lugn!

Filakia!

Helgen är över och jag känner mig nöjd.
Det var längesedan jag hade såhär roligt och alla skratt har gjort min hela sommar.

Fredagen var helt vild efter jobbet. Först tog vi oss till Hörnan där alla var.
Då menar jag ungefär alla, för alla var hemma på ett ungefär.
Varnsinnigt trångt och varmt, men roligt. Det vet jag i efterhand.
Johanna blev av med sin väska så vi var kvar på stan ett bra tag innan alla begav sig hem hit,
det ryktades om efterfest, alla var på gång och hängde med.
Fram och tillbaka så blev det i slutändan en väldigt sen kväll och vi var on fire!

När jag vaknade igår ville jag helst säga upp mig från hela lördagen.
Men lite mer sömn och vila kan göra underverk.
Klockan halv åtta hämtades jag upp av låtsasfar, lillasyster och hennes vän för middag.
Restaurang med öl, vin och mat. Mäkta gott!
Grillfest, en flaska vin och massor med sång senare begav vi oss på stan.
Jag mötte Anna och vi gick hem till mig för att fylla henne innan vi gick på krogen.
För en gångs skull kände jag mig inte så farligt gammal och hade faktiskt roligt.

Nu känner jag mig förstörd. Det tar på krafterna att bete sig som 15.
Massor av tankar att ställa tillrätta och beslut att fatta.
Helst gräver jag ner det och struntar helt i allt. Men det är omöjligt.
Det här kan vara början på något väldigt bra.

Ciao!