Stick with me.
En av de segaste måndagarna i mitt liv har jag upplevt idag.
Jag sov, jag vaknade, jag vek tvätt, jag slappade, jag gjorde mig färdig.
Klockan 16.00 - prick när jag egentligen börjar jobba hade jag tid på vårdcentralen.
Så jag tog mig dit och fick träffa läkaren, och vi väntade och väntade på chefen.
De kom överens om att jag faktiskt inte haft fel, utan att jag hade en sticka i armen.
Long story short..
Jag fick en sticka i armen. Jag litar inte längre så mycket på sjukvården.
Eller..
(I onsdagskväll hade vi mycket bokat. Mycket bokat innebär fler bord framme, likaså fler stolar.
Det innebär att vi bär oss galna fram och tillbaka på helgerna, och i detta fall onsdagen.
När jag skulle ställa ner två av dessa stolar kände jag hur en sticka åkte in i armen.
En bit satt kvar i skjortan och jag tänkte att nu hade jag tur,
tills jag klämde och insåg att jag hade 3 centimeter kvar i armen.
Sjukvårdsupplysningen tyckte jag kunde vänta med att åka upp till dagen därpå, vilket jag gjorde.
Världens längsta dag på sjukhuset väntade och jag blev ifrågasatt om jag ens hade en sticka i armen.
Hur som, de öppnade lite. Fick ut en pytteflisa och sydde igen. Jag blev återkallad idag.)
När de kommit överens om att jag hade rätt skickade de mig till akuten, då de inte vågade prova få ut den själv.
Tack och lov för mig, en kirurg vet vad han gör!
Och tro mig. Det gjorde han. Som en dans gick det och nu är jag stick-fri. Helt underbart!
Nu ska jag dricka lite juice och ladda inför kvällen!
Filakia polla!