Fröken Lundgren,

Det är sedan länge dags för mig att sova.
Jag har hunnit städa en del, efter det känns allt bättre.
Att baka och städa är något som får mig att känna mig bra nu för tiden.
Sanslöst egentligen eftersom sista är det jag gillat minst i livet förr.
Nu när det är gjort känner hela jag mig helt ren,
det är en skön känsla!

Jag vill tacka för den snälla kommentaren. Tack!
Vetskapen om att jag kanske aldrig blir som förr igen har oroat mig,
jag antar att det bara är att vänja sig vid verkligheten
och göra det bästa av alla dagar som ligger framför mig.
Men jag hoppas för allt i världen att lyckan kommer tillbaka snart,
lika stark som den var innan dagen när hela världen rasade samman.
Jag ser mig fortfarande som en glad tjej.
Det är bara det att jag tappat fotfästet för ett tag.
Att tänka positivt kan vara svårt, men jag ska göra mitt bästa.

Egentligen är jag osäker på varför jag skriver här.
Allt är väldigt diffust och svårt att tyda. Jag vill inte blotta hela min själ och alla tankar.
Men på något sätt hjälper det mig.
Jag får ut vad jag vill och även det är bara jag som förstår känns det bra.

Ett steg i taget.

Kalinixta!