Fröken Lundgren,

Nu är jag hemma i bunkern igen.
Jag kvävs på denna lilla yta, jag behöver något större.
Och definitivt luftigare!
Fast jag ska inte klaga, jag har ju ett ställe att bo på åtminstone.

Dessutom har jag handlat mat. Fick plocka ut ännu mer i förskott.
Förbannades. Jag är så himla less på det här nu!
Ge mig bara mina pengar eller ring åtminstone och säg att jag inte får några.
Denna ovisshet driver mig till vansinne.
Nu har jag åtminstone mat i kylen och då känns allt lite bättre.

Det är dags att sno ihop något.
Angelica ska komma förbi med mina stövlar med,
då tänker jag passa på att ge mina lyckopiller varsin puss.
De gör min dag, vilken dag som helst!

Filakia