Fröken Lundgren,

Än har jag inte försökt mig på att analysera julen. All julmat, allt tjafs, allt tv-tittande, allt missnöje, all julstämning, jag har glömt bort allt. Det som jag tidigare nämde är sådant som vanligtvis är ett säkert inslag under min familjs julhelg, men i år var allt helt annorlunda. För det första var det nog ingen av oss som såg Kalle, till och med min sjuåriga lillasyster glömde bort detta annars så "traditionella" inslag. Tack gode gud säger jag, efter i stort sett arton år med detta så har jag tröttnat rejält. Det är samma sak varje år, förutom då de tar bort vissa inslag och byter ut de mot sprillans nya som inte passar in bredvid klassiker som Kalle i djungeln och de övriga. En annan stor skillnad var att vi åt julmiddag ute, höjden av lathet! Jag satte mig rätt snabbt mot detta påhitt och dumförklarade både de ena och det andra eftersom julmiddag, det ska man äta hemma.. Men, restaurang med min familj kan inte gå fel. (Eller är det fel det alltid går?) I vilket fall så var det skönt att slippa allt stök med julmat som ska värmas, stekas, kokas, plockas fram, ätas och sedan diskas. Som plåster på såren märkte jag också att det inte bara var min familj som  var såhär extremt lat, utan även ungefär 420 st andra människor i vår lilla stad. Mina julklappar, som jag egentligen inte lägger så stor vikt vid, var nästan äckligt bra. Jag fick allt jag önskat mig, och lite till, eftersom jag inte önskat mig något.. Efter ett tag hade jag ett sött litet kuvert i handen och jag tror att hela kroppen chockades av glädje då jag öppnade det och läste brevet. Min kära mor och styvfar, eller ja, Peter hade bestämt sig för att betala flygresan tur & retur till Grekland under 2006, precis när jag vill, vilket underlättar möjligheten att åka tillbaka en hel del.. Det spritter i kroppen då jag tänker på det. Jesus Amalia, så jävla bra!

Vill mest idag, Torsdag:
Träffas.
Det finns varken mer eller mindre att säga.
Jag vill träffas helt enkelt.

Take care, agapi mou!
X X