min hatkärlek till bokstävernas värld,
Så, inatt hände det. Just det som inte hänt på så länge.
För det första kände jag mig äckligt ensam och frusen, därför kunde jag inte sova.
Det är en förbannelse det där, att inte kunna sova.
Böckernas värld lockar mig alltid och jag läste ut
Mias Hemligheter av Mia Eriksson innan klockan slagit tolv.
En krampaktigt försök att slumra in där i mörkret,
med en snarkande lillasyster på min högra sida
sovandes på den oskönaste skinnsoffa ni kan tänka er.
Självklart fungerade det inte, vad skulle ni tro?
Tv-spelet bojkottades eftersom detta ger ifrån sig
ett flertal sus och dus som jag inte tål nattetid.
Därför lyfte jag upp den andra boken jag lånat ur
mammas bokhylla föregående kväll
-Änglar och demoner skriven av Dan Brown.
Minnet från sommaren då jag sträckläste mig igenom
hans föregående bok överallt där jag kunde i den grekiska hettan kom tillbaka,
men inte kunde väl denna bok vara det minsta lik
eller ens innehålla en sådan genialisk förmåga att f'ägsla läsaren?
Bara några kapitel, sa jag för mig själv där jag låg i sängen, tills jag blir riktigt trött och somnar om.
Några kapitel försvann och när jag kollade på klockan var hon plösligt 01.08,
jag hade börjat läsa vid tio i tolv och inte trott att det skulle pågå speciellt länge.
Istället bestämde jag mig för att fortsätta till 02.00, sedan fick jag sluta och läsa imorgon.
Nästa gång jag kollade var klockan 01.40 och jag tänkte, bra snart slutar jag.
Självklart fortsatte jag läsa och kollade inte på klockan förrän 03.01 nästa gång.
Så fortsatte även resten av natten och när det mystiskt började spolas en massa
vatten från övervåningen vid halv sex på morgonen funderade jag var som egentligen hände.
När jag kom på att mamma skulle iväg till föreläsningar i Sundsvall klockan 06.00,
så kände jag att det var dags att sluta. Men jag hade ju inte mer än 100 sidor kvar.
Därför fortsatte jag, och slutade inte förrän 06.20, då jag la mig för att sova.
Att sova är alltid svårt då man just läst ut en bok eftersom tankarna är ganska många,
hur får författaren det att gå ihop? Var kommer allt ifrån? Jag vill också kunna skriva!
Tills slut somnade jag, förmodligen mer av utmattning än trötthet
och vaknade inte mer än en halvtimme senare då Ellen stod i dörren och skulle väcka Malin.
Då jag vaknade för en halvtimme sedan, drygt,
mådde jag så illa av trötthet och förmodligen lite hunger
att det nu är dags att gå och göra något att äta!
Men jag kan inte mer än säga att min hatkärlek till bra böcker är en av de mest komplicerade som finns.
Jag kan inte överge textraderna då jag väl börjat,
på gott och ont.
Min lillasyster och jag har för övrigt börjat komma mer eller mindre överens.
Frågan är hur länge det fortsätter på det viset, men jag älskar henne och det vet hon.
Fastän hon mest är en dum blondin.
Fröken telefonledning.
Ha en trevlig dag!
För det första kände jag mig äckligt ensam och frusen, därför kunde jag inte sova.
Det är en förbannelse det där, att inte kunna sova.
Böckernas värld lockar mig alltid och jag läste ut
Mias Hemligheter av Mia Eriksson innan klockan slagit tolv.
En krampaktigt försök att slumra in där i mörkret,
med en snarkande lillasyster på min högra sida
sovandes på den oskönaste skinnsoffa ni kan tänka er.
Självklart fungerade det inte, vad skulle ni tro?
Tv-spelet bojkottades eftersom detta ger ifrån sig
ett flertal sus och dus som jag inte tål nattetid.
Därför lyfte jag upp den andra boken jag lånat ur
mammas bokhylla föregående kväll
-Änglar och demoner skriven av Dan Brown.
Minnet från sommaren då jag sträckläste mig igenom
hans föregående bok överallt där jag kunde i den grekiska hettan kom tillbaka,
men inte kunde väl denna bok vara det minsta lik
eller ens innehålla en sådan genialisk förmåga att f'ägsla läsaren?
Bara några kapitel, sa jag för mig själv där jag låg i sängen, tills jag blir riktigt trött och somnar om.
Några kapitel försvann och när jag kollade på klockan var hon plösligt 01.08,
jag hade börjat läsa vid tio i tolv och inte trott att det skulle pågå speciellt länge.
Istället bestämde jag mig för att fortsätta till 02.00, sedan fick jag sluta och läsa imorgon.
Nästa gång jag kollade var klockan 01.40 och jag tänkte, bra snart slutar jag.
Självklart fortsatte jag läsa och kollade inte på klockan förrän 03.01 nästa gång.
Så fortsatte även resten av natten och när det mystiskt började spolas en massa
vatten från övervåningen vid halv sex på morgonen funderade jag var som egentligen hände.
När jag kom på att mamma skulle iväg till föreläsningar i Sundsvall klockan 06.00,
så kände jag att det var dags att sluta. Men jag hade ju inte mer än 100 sidor kvar.
Därför fortsatte jag, och slutade inte förrän 06.20, då jag la mig för att sova.
Att sova är alltid svårt då man just läst ut en bok eftersom tankarna är ganska många,
hur får författaren det att gå ihop? Var kommer allt ifrån? Jag vill också kunna skriva!
Tills slut somnade jag, förmodligen mer av utmattning än trötthet
och vaknade inte mer än en halvtimme senare då Ellen stod i dörren och skulle väcka Malin.
Då jag vaknade för en halvtimme sedan, drygt,
mådde jag så illa av trötthet och förmodligen lite hunger
att det nu är dags att gå och göra något att äta!
Men jag kan inte mer än säga att min hatkärlek till bra böcker är en av de mest komplicerade som finns.
Jag kan inte överge textraderna då jag väl börjat,
på gott och ont.
Min lillasyster och jag har för övrigt börjat komma mer eller mindre överens.
Frågan är hur länge det fortsätter på det viset, men jag älskar henne och det vet hon.
Fastän hon mest är en dum blondin.
Fröken telefonledning.
Ha en trevlig dag!
Kommentarer
Trackback