Helt klart.

Det känns fortfarande helt jäkla rätt.

Annars brukar jag vid en sån här tidpunkt,
alldeles innan jag skulle begett mig av,
ha hunnit ändra mig ungefär 75 miljontals gånger
och säkert grämt sönder huvudet.
Inte idag. Det tyder på ett bra beslut.

Kanske är det för att jag börjar bli gammal och feg,
men så många gånger jag slängt mig rakt ut i luften
utan att egentligen ha något att falla tillbaka på.
Förutom Sollefteå och allt här vill säga,
det jag egentligen aldrig velat falla tillbaka på.
Ja, så många gånger har jag gjort det och
det har fungerat perfekt.

Men nu, nu ser jag bara fram mot att få ta igen tid
med människor från min gymnasietid.
Vi som har hängt i gäng, härjat och slynat.
Tre av de mest värdefulla åren i mitt liv har jag delat mer er,
fan vad det ska bli roligt att ses!

Jag ska sluta grubbla.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback