Pang på.

Det är nu jag egentligen borde vara helt sanslöst stressad.

Men inte det. Jag tror inte det ligger i mina gener. Har så fruktansvärt mycket att göra, att packa inför ett fjäll är fan svårare än sommar. Men, eftersom jag är kanske världens bästa ibland så kommer det gå som en smäck.

Gårdagens partaj var helt okej. Rätt och slätt. Varken mer eller mindre egentligen. Lite problematiskt var det där ett tag, men igen, eftersom jag är världens bästa gick det som en smäck. (Snarare att jag har världens bästa kamrater kanske.) Haha. Kamrater, jag börjar bli så gammal. Get it over with. Jag älskar er, med hela mitt hjärta.

"Här har du fyrtio spänn. Stick innan något händer!" - citat Therese.

Vad hade jag annars gjort?

Det är riktigt mycket vemodigt nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback