Fröken Lundgren,

I och med att jag sov så länge idag är jag nu extremt rastlös.
Har legat inne hela dagen, vilket egentligen är allt jag känner för.
Är oerhört trött men jag känner hur det spritter i kroppen.
Sådär som det blir när man är inomhus för länge,
efter en lång febersmäll eller huvudvärk.

Egentligen sitter väl allt i min sociala sida. Jag gillar att träffa folk.
Även om jag nu inte orkar vara lika social som jag brukar.
En timme på stan, en stund med familjen, en kaffe och cigg på jobbet.
Ni förstår var jag vill komma.
Några minuter bland människor gör mig gott, det vet jag.
Men allt ska gå i min tid.
Nu ska jag nog snöra på mig ett par skor och ta mig någonstans,
men innan dess ska jag äta mat som jag lagat.

Allt jag vill ha finns så nära.
Ett skratt. En tid.