Fröken Lundgren,

Det gick inte riktigt som jag ville igår,
det spelade tydligen ingen roll hur trött jag verkligen var.
Jag kunde inte sova! Tankarna snurrade runt i skallen och jag kunde inte sluta.
Sedan att jag även är extremt mörkrädd vanliga dagar,
nu har jag blivit spritt språngande paranoid.
Hela tiden hör jag skumma grejer utanför bunkern,
till slut var jag tvungen att slå på tv-n igen och kolla på OS för att lugna ner nerverna.

Det påminner läskigt mycket om när jag var 16 och bodde i Malung
bland pack och nötter, då menar jag flera snäpp värre än här hemma!
Där tankarna malde sönder hjärnan på nätterna och paranoian var extrem.
Hela tiden dörren slog var det någon som kom till oss, elak.
För vad visste jag om skulder och dylikt herrn i huset dragit på sig?
Att umgås med skummisar ska man fan hålla sig ifrån, aldrig har jag mått sämre.
En sak är säker. Jag skulle aldrig kunna vara kriminell.
När fan skulle jag få sova?

Tv-n stängdes av vid 4, ändå kunde jag inte sova.
Så det är därför helt normalt att jag sov fram till ett när mamma väckte mig.
Idag tänker jag inte göra ett dugg.
Förutom att städa lite kanske. Och ta på mig mina nya jeans så att de sätter sig efter mig.

All I wish is to stop this.