Fröken Lundgren,

Det har sett ut som vanligt idag. Jag har frusit och sovit.
Men med sällskap av Yngve blev det lite varmare.
Han är go mest hela tiden och som en liten svans.
Det tar emot att erkänna det, han är inte min favorit.

Sedan tog vi en promenad ner till stan lagom tills mamma slutade.
Mina två monsterpåsar räckte inte långt, han sket en miljon gånger!
Är det någon gång jag inte vill ha hund, då är det när jag måste plocka upp skit.
Fy bubblan vad illa det är. Jag tänker inte ens beskriva känslan, då får jag gåshud.
Vi blev i alla fall upplockade på vägen, åkte och köpte kebab som vi åt hos mormor.
Där var huset fullt av i stort sett hela släkten! Hundra barn och massor föräldrar.
Jesus amalia, livat var det också kan ni tro. Vi har ätit, fikat och ätit.
Det är sånt man gör hos mormor. Plus att man dricker kaffe med sump.
Absolut inte lika gott som fikat, det är ett som är säkert!
Mitt huvud höll på att sprängas till slut.
Det är rart med barn, när de sover..
Men jag älskar mina kusiner! (Framförallt när de sover faktiskt.. eller ett barn i taget.)

Nu sitter vi hemma och kollar på tv. Mor är nöjd att jag är hemma.
Hon envisas att kolla på deckare som gör att hon inte kan sova själv.
Tur att jag inte kollar, då skulle inte jag heller kunna sova.