What gives me hope.

Det var roligt igår.
Först åt vi sådär vansinnigt god mat igen,
som jag är van att göra mest var eviga dag.
Vi drack gott vin och ännu godare Kaffe Karlsson,
och tills allt tagit slut hade jag vaknat till liv så vi tog oss en svängom på stan.
Det var rätt lite folk, till en början. Men vi hade trevligt.
Givetvis är det som vanligt, in mellan dörrarna och hux flux har tappar man varandra.
Så vi minglade runt på två olika håll och sprang in i varandra.
Mina fötter dödade mig långsamt, en helkväll i högklackat är inget
för en kvinna som alltid går i lågskor inte. Det märkte då jag!
Till slut gav jag upp och tog mig hem,
somnde lika fort som jag la huvudet på kudden.

Mamma väckte mig imorse och jag pallrade mig upp.
Mådde som jag förtjänade, vansinnigt illa.
En dusch och jag var redo, loppisar att besöka.
Så vi plockade upp mormor och åkte till Ramsele, för första gången i mitt liv.
Nu är jag en verkligt berest människa, eller något.
Hittade en massa fina väskor och på vägen hem ett par grymma skor
för enbart 20:-, ett riktigt kap!
Jag är mycket nöjd med det hela.
Har sovit en sväng och nu är jag vaken.
Letar febrilt efter något intressant i lägenhetsväg på internätet
men hittar tyvärr noll som lockar just nu. Snart så, hoppas!

Nu vill jag kolla på film. En bra en.

Adjö

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback