Don't take it too serious.

För bövelen.
Jag hungrar ihjäl.
Har snackat med fröken och hon hungrar
ihjäl mig med allt snack om o'boy och rostat.
Det är dags att äta frukost, för första gången på länge.
Jag är ingen morgon-människo-ätare direkt,
inte för att jag är kannibal. Det där blev fel.
Det ser även ut som att jag blir den som väntar idag,
men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
Eller?

Rasta Xally, klä på mig, äta frukost. Sen är jag reado to go.
Hur går det där borta på andra sidan stan?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback