En typisk nattblog skulle fröken Wallinder säga.

Nu är det fan storm ute.
Dags att lägga sig säger jag,
här blir det minsann inga barn gjorda.
Och det kommer det aldrig bli heller.
Jag har kommit fram till att jag kommer
bli en käpprätt åt fanders usel mor.
Därför vägrar jag bli en sån som jag sitter
och svär åt själv dagarna i ända.
Jag lägger ner, inte en tanke ever på barn.
Om möjligt inte den lille söte jag vill
ha som ska vara adopterad och kunna
prata minst tre språk bara sådär.
En sån vill jag ha, och då ska jag vara
världens snällaste mamma för evigt och evigt!

Mr Svensson, det är inget för mig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback