Calma.
Nu ligger jag till sängs igen.
Sov en cirkus tolv timmar inatt
och sedan en sisådär en och en halv, två till på eftermiddagen.
Det var skönt och jag är trött fortfarande,
så jag antar att jag inte behöver känna mig dum.
Brände sönder allt fläsk igår,
inte bara att jag satt mig på plattången härom dagen,
nu ser hela jag ut som en spraymålad vitval.
Moster med man frågade om jag inte ville följa med på Risön,
det vore skönt men frågan är hur lockande det är att visa
en polkagrisrandig kropp för folk. SIsådär litegrann och inte mer.
Vi har spelat minigolf ikväll jag, moster och mor.
Det var flera år sedan sist och jag är lika usel fortfarande!
Men det är roligt. Jag kom i alla fall inte sist!
Sedan har vi varit i Hjälta och spejat på.
Angelica blev livrädd, jag var mitt-e-mellan och mamma var dumtuff.
Allra mest rädd blev jag när det började snackas fästingar
och att de små monstren är som spindlar.
Från och med då älgade jag på ut ur skogen fort som faen själv.
Mamma var fan inte rädd för något, låtsades hon som
medan Angelica svor över björnar och grävlingar.
Jävla bra skogsmänniskor vi är.
En kvist efter armen och jag skrek som en stucken gris!
Därav är det också självklart att jag inte åker till fjälls,
jag kommer få panik efter en dag eller två.
Istället stannar jag hemma och tar det lugnt i huset.
Det är nästan lika bra det. Långt borta men nära till allt.
Jag är fortfarande trött. Så att det värker i kroppen.
Blir rastlös av att ligga hemma men orkar ändå inte röra på mig.
Jag behöver nog veckan ut trots allt, även om jag inte trodde det.
Nu ska jag släcka och sova.
Kalinixta
Jag önskar att allt, alltid vore lika vackert.