Jag och min självdisciplin.

Jag sover ännu inte,
har fastnat framför min man och lyssnar på vacker musik.
Sådär så det skär lite i själen och får ögonen att tåras,
bara för att det är så nedrans vackert!
Spelar ingen roll hur glad jag vore, musik som den här
får mig att bryta samman om så bara för en sekund var gång jag hör.
Men jag gillart, annars vore det självplågeri.

Nu ska jag ta en rök, sedan ska jag fan sova.
Det börjar bli dags.
Och ju längre jag sitter med min man desto mindre sömn,
det mina vänner ska ni veta är inget bra.
För är det något jag måste den här veckan, då är det att sova!



Inte har jag varit så glad på länge
Det värmer, värker och skiner.

Och så kliar magen sönder mig.
Dumma klor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback