Kiss me slowly and kill me softly.

Lördagen har varit vansinnigt smärtfri,
det har nästan varit tomt.
Trist på många sätt men bra på flera.
Frun jag jobbat med har tagit nästan allt
och jag har hunnit med att göra annat.
Det är härmed tokrent i varenda vrå!
Så sent som 10 i 10 fick vi in fyra italienare
som var vrålhungriga, lite speciella
och allramest utan någonstans att bo.
Klantigt tycker jag. Smart verkade dom tycka.
Vi ringde överallt och vartenda ställe var fullt.
Eller stängt.
Lyckat för dom.

Imorgon blir det säkert mer. Det är fotboll.
Det finns bokningar. Det är mycket att minnas.
Allt mitt liv handlar om nu är jobb,
det är jävla tragiskt måste jag säga.
Men värt varenda lilla öre som ramlar in på kontot.

På tal om det.
Nu måste jag få saker gjort och sedan sova.

Kalinixta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback