Fröken Lundgren,

Det känns som jag kommit fram till ett beslut.
Vad jag innebär vet jag inte,
vad det egentligen kommer sluta som vill jag inte fundera på.
Inte ens vilket beslut jag kommit fram till är jag säker på,
men det känns åtminstone bra.

Några ord kan lösa knuten i kroppen enkelt.
Har jag nu fått höra dem?
Det är något jag inte kan svara på,
allt jag vet är att det känns bättre än på länge.
Tvivlet från igår är inte bortblåst,
men en bit längre bort än tidigare. Det är skönt!

Jag skulle kanske vilja ställa krav
men vet inte hur mycket jag vågar kräva.
I det stora hela känner jag mig rätt vilse,
jag vet inte ens vad jag skulle vilja kräva.
Bara att jag vill ha mer, av allt.

Jag vill aldrig bli förlorad, eller förlora.
Känslan av lycka är alltid bäst!
Men mycket vill ha mer,
tyvärr är det just precis så..