Ett litet avbrott i vardagen.

PS.

Det är inte sådär.
Jag önskar fortfarande allt vore lättare.
Att jag var där jag ville och att tankarna kunde komma överens.
Det är det där med att höra hemma.
Att falla men inte falla sönder.
Allt är inte så enkelt som det ibland kan se ut.
Verkligheten är inte snäll. Den kan vara rätt tvär och ilsk.
Jag ber om ursäkt.
Men du vet vad jag menar. Allt jag vill ha har jag här.
Ändå kan jag inte komma till ro.
Ja, varför kan man fråga.

Du har allt jag vill ha,
det driver mig till vansinne!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback