Gröna faran och jag.
Fröken Lundgren ser inte skallig ut längre!
Nej, ser ni. Jag håller just precis nu på att färga min härliga utväxt.
Paniken har stigit dag för dag när jag sett varje morgon
hur det vuxit ut någon millimeter ljust hår till.
Det slutar med kära ni att jag till slut ser flint ut,
eller snarare att jag har en dålig peruk i och med att resten är så mörkt!
Men det blir det ändring på nu när jag äntligen hittat rätt färg i affären.
Det är värt massor.
Annars har jag jobbat och cyklat omkring på gröna faran.
Den är nice! Ni ska bara se hur folk stirrar när jag åker förbi,
kan bero på avundsjuka. Eller kanske på förundran att vidundret tar sig framåt!?
Vem vet? Det kvittar vilket. Jag är nöjd åtminstone!
Roligt när jag skulle köpa lås och Pelle hojtar:
- Nej Carro! Inte det där. Det är inte godkänt?
Jag: - Godkänt för vad?
Pelle: - Försäkringar..?
Jag: (Dödsskratt) Vadå försäkring? Min cykel går inte att försäkra.
Pelle: - Jaha, jag förstår. Du vill bara göra det lite svårare för tjyven.
Du får alltså hoppas att han inte har en nagelsax med sig, för det kan man knipsa den med.
Whatever. Min cykel vill nog ingen sno och den som gör det får med mig att göra.
Nu ska jag skölja ut mitt hår.
Laters.