Fröken Lundgren,

Klockan börjar närma sig tolv och jag ligger kvar i sängen!
Jag är så vansinnigt slö att jag blir lite irriterad på mig själv.
Men, jag skyller på kylan. Känn på den och alla skulle vilja ligga i sängen.
Så himla kallt är det. Jag kanske ska börja elda eller något..
En sak är säker. Hyresvärden måste ha glömt bort mig!
Ge mig värme ute åtminstone, då blir det genast bättre.

Borde göra mig färdig. Men jag lyssnar på musik.
Det kan få allt stanna. Bara sådär.
Inget speciellt men ändå så vackert.
Var mening kan kopplas ihop med en känsla,
var känsla får en mening
och kan flyta samman med en tid, ett då. Ett nu.
Det går inte att komma loss.
Jag sitter fast som i tuggummi.

It will all get better in time.