Fröken Lundgren,

Helt plötsligt bara sådär kom jag att tänka på Nikola Sarcevic,
en suverän artist som jag lyssnade på mäkta mycket för ett tag sedan.
Men så, hux flux försvann han ur huvudet som de många andra härliga karlarna jag lyssnade på då.
Christian Kjellvander, Kristoffer Åström och José Gonzales var några av dem.
Jag gillar dem fortfarande skarpt och det känns som jag kommit in i en ny fas,
med lugn musik framför allt nu för tiden. Jag känner mig trygg i vardagen, det är nog därför.



"I could be sick, poor, old, or blind
Don't care as long i have you around
No my condition doesn't count
As long as i'm with you
and true love is hard to find
At least the one of your kind
and to have that love
There's nothing i would not do

'Cause all i want is to be with you
It's all i want
Hoping that you say you love me too"

Det är vackert det där. Någonstans önskar jag att jag finner det där någon gång.
Jag kan inte göra annat än att njuta.
Trots att jag ofta känner mig trött på just detta.
Omöjligt att förklara, jag måste nog vila en sväng på saken.