Latmasken kan äta upp mig.

Det blev ingen morotskaka idag,
ingenting bakade jag minsann.
Jag saknade all olja utan smak av oliv hemma
så vad jag än tänkt göra med min nya elvisp får vänta tills imorgon!

Istället kollade jag färdigt på SATC-filmen jag grät en skvätt.
Den är sorglig i vissa bitar och det är egentligen sorgligt att bara
tänka på att det är slut nu, nu kommer inget mer N.Y att förtrolla vardagen.
Dessutom önskar jag att vardagen vore precis som deras ibland,
en guldkant på var eviga dag nästan.
Eller kanske är det att ha tre riktigt nära vänner runtom sig när
allt händer, vad som än händer, som lockar.

Nu ska jag läsa lite och somna gott.
Imorgon är det jag som kliver upp när väckaren ringer första gången minsann!

Kalinixta

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback