Tell you Im sorry.

Jag vet att det egentligen inte är något man ska prata om,
jag har ju hela livet framför mig.
Men just på grund av vad som händer runtom mig när alla minst anar,
så har jag länge känt att det är viktigt att berätta vad jag vill när jag en dag går bort.

Musiken är allra viktigast, och en låt som förföljt mig i många år
är den som jag tvingar alla att veta att den ska spelas på min begravning.
Då vet alla och skulle någon glömma finns det alltid någon annan som minns.
Jag har skrivit det här förr och jag gör det igen, för jag älskar den. Så enkelt är det!



Alla versioner är lika bra. Jag får gåshud och tåras upp varje gång.

Carpe Diem!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback