Fröken Lundgren,

Kvällen hade ungefär lika mycket som de andra kvällar jag legat hemma att erbjuda,
absolut ingenting.
Så jag skalade mig några apelsiner, några äpplen och åt dem.
Bakade en kladdkaka, enbart för luktens skull än en gång.
Nu måste jag komma ihåg att ta den till jobbet imorgon så den inte blir gammal.
Under förutsättningen att jag inte hetsäter i mig den timmen som är kvar tills jag kommer somna.
Röksuget går högre och högre upp på crazyness-skalan.
Nu har jag ett ständigt tryck i bröstet, likt den sort när man har extrema cravings efter något.
Men jag har märkt att det försvinner i någon minut om jag bara tar ett djupt andetag.
Så det är ungefär vad jag gör nu, drar djupa andetag och dagdrömmer mig ut till balkongen..
Vi får se hur det här slutar.

Mitt i allt röksug bestämde jag mig för att hyra film.
Flyga Drake fick det bli idag. Så nu sitter jag här med extremt röksug och så ångest på det.
Det är en så otroligt vacker, men sorglig och vidrid film.
Starkade vänskap än den Hassan i filmen har för sin herre och vän Amir är svårt att hitta.
Han skulle bokstavligen gå genom eld och simma över hav för honom.
Det är vackert. Men vidrigt vad hans vän, den svagare av de båda låter honom genomgå.
Tänk att ha en sådan vän -
och att vara så stark och älskad tillbaka att man skulle klara vad som helst för dennes skull.
Dags för mig att sluta tänka så mycket och istället se en snutt till innan jag somnar.


Jag vill adoptera Hassan - han är så söt & stark!

Kalinixta!