Fröken Lundgren,

Vi skulle ju simmat imorse, Nina och jag.
Men när väckaren ringde klockan 6 var jag helt väck!
Jag önskar att jag hade kunde skriva att jag tog mig upp och simmade en mil,
men så var inte fallet utan jag låg kvar i sängen och bestämde mig för att strunta i det.
Lika tur var det för fröken Andersson skickade meddelande 06.28 med önskan om att få sova vidare.
Jag är rädd för att jag redan somnat då, men det spelar ju ingen större roll.
Nästa vecka gör jag nytt försök. Då jobbar jag säkert inte heldag innan.

Klockan 09.25 ringde det på dörren. Jag upp yrvaket, på med kläder snabbt som attan.
Där ute stod MiO-gubben med mina nya stolar. Monterade och färdiga. Jippi!
Jag slipper alltså kartonger och snören som ligger och skräpar.
Superskönt, nu har jag dem igen. Och den här gången ska de inte gå sönder.
Nu måste jag bara bära upp de gamla stolarna på vinden.

Farmor ringde och skällde på mig häromdagen för att jag inte hälsat på.
Det var det sista jag behövde för mitt dåliga samvete, men hon hade rätt.
Egentligen vill jag baka mig något, men jag vet inte om jag hinner.
Så jag latar mig nog hela dagen igenom och köper mig något för att hälsa på henne.
Men ska jag hinna med allt det måste jag lägga på en rem.

Filakia polla!