Saxofon.
Solen skiner utanför mitt fönster. Det är nästan så jag trodde det skulle vara jättevarmt.
Ända tills jag såg träden svaja fram och tillbaka. Det blåser alltså idag igen.
Med risk för att låta jävligt bitter, så hatar jag blåst ungefär lika mycket som jag avskyr snö.
Det säger en ganska stor del!
Telefonen har inte ringt en enda gången på morgonen
och jag riskerar nog inte längre att låta knäpp om den gör det.
Nu sjunger jag nämligen med musiken jag lyssnar på. Ni missar något gott folk!
Min moster tycker inte om den för att den är sorlig.
Jag däremot älskar sorglig musik. Jag kan inte låta bli.
Filakia polla!
Ända tills jag såg träden svaja fram och tillbaka. Det blåser alltså idag igen.
Med risk för att låta jävligt bitter, så hatar jag blåst ungefär lika mycket som jag avskyr snö.
Det säger en ganska stor del!
Telefonen har inte ringt en enda gången på morgonen
och jag riskerar nog inte längre att låta knäpp om den gör det.
Nu sjunger jag nämligen med musiken jag lyssnar på. Ni missar något gott folk!
Min moster tycker inte om den för att den är sorlig.
Jag däremot älskar sorglig musik. Jag kan inte låta bli.
Filakia polla!
Kommentarer
Trackback