Rosa läppar och en tanke.
Första bästa människa som känner för att väcka mig i normal tid,
det vill säga en sisådär 7-8 på morgonen imorgon är varmt välkommen att göra det!
Mitt vändande av dygnet har visst gått så långt att jag inte ens hör att väckaren ringer.
Klockan 4 kände herr Blund för att hälsa på, inte en sekund tidigare.
Nu är jag åtminstone (halvt) uppe, har börjat tvätta monsterberget av kläder
och tänkte strax slänga i lite hårfärg så jag slutar se ut som skalle-Pärs tvillingsyster.
Halsen är fortfarande som en bit sandpapper och energin är nere på noll,
så jag stannar hemma med min tvätt hela dagen lång fram till jobb.
You get what you give.
Kommentarer
Trackback