Fröken Lundgren,

Solen skiner äntligen utanför mitt fönster.
Det är en bra grej jag kommit på, det där med att sova med persiennerna öppna.
När jag slår upp ögonen tvingas jag vakna, även om jag väljer att ligga kvar ett bra tag.
Som nu, en timme. Minst.
Det här att vara utan rutiner och framförallt bara jobba sporadiskt är inte riktigt jag.
Jag blir sjukt seg och tappar all ork av att inte veta vad jag ska sysselsätta hela dagen med.
Tjäna pengar, träffa människor och röra på mig. Det är mer jag.
När det är noll inplanerat för dagen stannar jag i sängen och slöar tills jag får kramp i ryggen,
sen gör jag ingenting. Resten utav dagen bara rinner iväg och till slut är det kväll och dags att sova igen.
Fy farao vad lycklig jag är över de jobbdagar som komma skall från och med imorgon!

I helhet är jag lycklig för den delen, inte bara över jobb.
Jag känner mig glad och det är nog den bästa känslan i världen!
Den och att knäcka fingrarna.

Jag ska gå mot trenden och faktiskt göra något idag.
Helst vill jag ut på äventyr. Vi får se gott folk.