Mer än du trott, mer än jag förstått.
Det blev stressigt igår, men vi hann i tid.
Malin hittade en klänning i sista sekund och Chroffes klippning tog dryga timmen.
För att klippa en kille? Helt galet. Men jag är ju inget proffs när det gäller just det, så jag ska vara tyst.
Själv var jag redo tidigt och blev rätt nöjd med resultatet, nu har klänning använts och kan stoppas in i garderoben igen.
Väl uppe i Helgum fick jag fria händer och fixade Marie-Louises smink, något jag även blev nöjd med.
Ännu bättre så blev även hon det, vilket var en lättnad.
Huset var fullt av folk som verkade känna mig men som inte jag hade en susning om vilka de var.
Träffade alla tre fastrar, varav jag inte sett ena på 5 år och den andra på säkert 10.
Till slut tog vi oss tack och lov till kyrkan. Vigseln var fin men kameran ville inte som jag och Malin ville.
Bröllop är alltid rörande på något sätt. Vi fick vara med på en massa foton och sedan hälsade vi på farfars grav.
Väl på bröllopsfesten åt vi grymt god mat, drack champagne och vin, åt lite mer, sjöng ungefär en miljon sånger.
Efter maten var jag löjligt trött. Det är inte ens ett skämt. Jag kunde inte sluta gäspa, vilket är väldigt otrevligt.
Så efter ett tag ringde jag Annica och bad henne komma, samtidigt som jag berättade för brudparet att jag skulle bege mig. Vilket de hade full förståelse för.
Missade därav tårtan, men jag var så full av mat att det var nog lika bra.
Allt gick över förväntan, jag lyckades parera de flesta frågor så jag inte kände dåligt samvete eller stress.
Men jag verkade nog väldigt disträ kan jag tro, inget jag lägger mer vikt vid.
Hur underligt våra band är går att beskriva när Marie-Louise tackade för att jag kom och jag svarade:
- Tack för att jag fick komma.
Varav hon svarade:
- Men det är ju självklart. Kom gärna och hälsa på osv.
Det jag menar att ni vet hur man tackar för att man fått komma på en fest
när man inte känner värden så väl, eller bara som gott uppförande och det brukar vara en bra sak.
Igår blev det helt fel dock i och med att det är min far och hans sambo som gift sig.
Tack för att jag fick komma lät helt plötsligt mer som ett anklagande än ett riktigt tack.
Jag skämdes.
Det verkligt jobbiga hade dock kommit när jag åkt hem då Malin med pojkvän var kvar ensamma.
Talen började och i stort sett varenda karl höll ett, där de berömde om deras familj och underbara barn:
Victor och Anna.
Ingen hade nämnt oss, en endaste gång och Malin tog oerhört illa vid sig.
Jag kan förstå dem, hur enkelt kan det vara att minnas oss när talet skrivs eftersom vi alltid är där.
Men när både jag och Malin blivit presenterade som Jans äldsta döttrar och Malin faktiskt sitter där
borde väl någon haft vett att nämna henne åtminstone?
Sånt gör mig förbannad.
Vi har varandra, det är allra viktigast.
All kärlek.
Malin hittade en klänning i sista sekund och Chroffes klippning tog dryga timmen.
För att klippa en kille? Helt galet. Men jag är ju inget proffs när det gäller just det, så jag ska vara tyst.
Själv var jag redo tidigt och blev rätt nöjd med resultatet, nu har klänning använts och kan stoppas in i garderoben igen.
Väl uppe i Helgum fick jag fria händer och fixade Marie-Louises smink, något jag även blev nöjd med.
Ännu bättre så blev även hon det, vilket var en lättnad.
Huset var fullt av folk som verkade känna mig men som inte jag hade en susning om vilka de var.
Träffade alla tre fastrar, varav jag inte sett ena på 5 år och den andra på säkert 10.
Till slut tog vi oss tack och lov till kyrkan. Vigseln var fin men kameran ville inte som jag och Malin ville.
Bröllop är alltid rörande på något sätt. Vi fick vara med på en massa foton och sedan hälsade vi på farfars grav.
Väl på bröllopsfesten åt vi grymt god mat, drack champagne och vin, åt lite mer, sjöng ungefär en miljon sånger.
Efter maten var jag löjligt trött. Det är inte ens ett skämt. Jag kunde inte sluta gäspa, vilket är väldigt otrevligt.
Så efter ett tag ringde jag Annica och bad henne komma, samtidigt som jag berättade för brudparet att jag skulle bege mig. Vilket de hade full förståelse för.
Missade därav tårtan, men jag var så full av mat att det var nog lika bra.
Allt gick över förväntan, jag lyckades parera de flesta frågor så jag inte kände dåligt samvete eller stress.
Men jag verkade nog väldigt disträ kan jag tro, inget jag lägger mer vikt vid.
Hur underligt våra band är går att beskriva när Marie-Louise tackade för att jag kom och jag svarade:
- Tack för att jag fick komma.
Varav hon svarade:
- Men det är ju självklart. Kom gärna och hälsa på osv.
Det jag menar att ni vet hur man tackar för att man fått komma på en fest
när man inte känner värden så väl, eller bara som gott uppförande och det brukar vara en bra sak.
Igår blev det helt fel dock i och med att det är min far och hans sambo som gift sig.
Tack för att jag fick komma lät helt plötsligt mer som ett anklagande än ett riktigt tack.
Jag skämdes.
Det verkligt jobbiga hade dock kommit när jag åkt hem då Malin med pojkvän var kvar ensamma.
Talen började och i stort sett varenda karl höll ett, där de berömde om deras familj och underbara barn:
Victor och Anna.
Ingen hade nämnt oss, en endaste gång och Malin tog oerhört illa vid sig.
Jag kan förstå dem, hur enkelt kan det vara att minnas oss när talet skrivs eftersom vi alltid är där.
Men när både jag och Malin blivit presenterade som Jans äldsta döttrar och Malin faktiskt sitter där
borde väl någon haft vett att nämna henne åtminstone?
Sånt gör mig förbannad.
Vi har varandra, det är allra viktigast.
All kärlek.
For you, that i love.
PS.
Den där grekiska musiken som ingen tål.
Det är just vad jag lyssnar på, om och om igen.
Att orden ibland är rappa-kalja och jag inte hänger med spelar ingen roll.
Ibland behövs inte ord, även fast de är vackra.
Just detta är som någon sorts plåster på ett osynligt sår.
All tjat om saknad, den är vidrig. Men så sann.
Kan vara så att allt blir värre av att älta, men ändå hjälper det.
Dessa små noter, toner och ljud får allt att kännas en liten bit närmre,
om så bara för en liten stund. Men det hjälper.
Jag hoppas verkligen att det går vägen och jag tar mig ner,
en sommar här hemma har varit oerhört nyttig och behövlig.
Men att sakna, det är fan vidrigt.
Något jag kom att tänka på häromdagen.
Mina närmaste förutom familjen finns ingenstans i närhet.
Ingenstans.
If you could just understand how much i miss you.
Den där grekiska musiken som ingen tål.
Det är just vad jag lyssnar på, om och om igen.
Att orden ibland är rappa-kalja och jag inte hänger med spelar ingen roll.
Ibland behövs inte ord, även fast de är vackra.
Just detta är som någon sorts plåster på ett osynligt sår.
All tjat om saknad, den är vidrig. Men så sann.
Kan vara så att allt blir värre av att älta, men ändå hjälper det.
Dessa små noter, toner och ljud får allt att kännas en liten bit närmre,
om så bara för en liten stund. Men det hjälper.
Jag hoppas verkligen att det går vägen och jag tar mig ner,
en sommar här hemma har varit oerhört nyttig och behövlig.
Men att sakna, det är fan vidrigt.
Något jag kom att tänka på häromdagen.
Mina närmaste förutom familjen finns ingenstans i närhet.
Ingenstans.
If you could just understand how much i miss you.
There's one thing in life you can always count on, sorrow.
Har sms:at med allrakäraste fröken Argyros även.
Yiayia ligger på sjukhuset, vet än inte varför
eller hur allvarligt det är.
Men jag vet att det inte bådar gott.
Kvinnan är 74 år och har jobbat konstant, hela hennes liv.
Inga undantag med vansinniga arbetstider, 07.00 - 01.00.
Där snackar vi gå in i väggen mina vänner!
Krya på dig Theodora.
Jag tänker på er alla.
Grattis fröken fräken!
PS.
OCH, så vill jag vara den allra första som grattar fröken fräken herself!
Så grattis på födelsedagen Matilda Wallinder!
Ha en underbar dag.
PUSS
OCH, så vill jag vara den allra första som grattar fröken fräken herself!
Så grattis på födelsedagen Matilda Wallinder!
Ha en underbar dag.
PUSS
I sure miss you too.
PS.
Och så bara sådär. Idag. Från ingenstans.
Ett meddelande på telefonen.
Jag saknar dig!
Från damen i Stockholm som jag inte sett på år och dagar. Ordagrant.
Det gjorde att min dag började lite bättre än alla andra.
DU ska veta att jag saknar dig med.
Och så bara sådär. Idag. Från ingenstans.
Ett meddelande på telefonen.
Jag saknar dig!
Från damen i Stockholm som jag inte sett på år och dagar. Ordagrant.
Det gjorde att min dag började lite bättre än alla andra.
DU ska veta att jag saknar dig med.
Good old days.
Nostalgitripp.
Den här låten ska få förfölja mig under dagen,
allt blir så mycket enklare då.
Det är nostalgi. Det är Malung. Det är jag och Maja. Det är evigheter sedan.
Och det är saknad!
Men jag blir så himla glad i kroppen av Caesars.
Det var tider det.
Den här låten ska få förfölja mig under dagen,
allt blir så mycket enklare då.
Det är nostalgi. Det är Malung. Det är jag och Maja. Det är evigheter sedan.
Och det är saknad!
Men jag blir så himla glad i kroppen av Caesars.
Det var tider det.
Mitt hjärta.
Även kallad Hedvig Rönnblom, sötaste lilla bäbisen i världen.
Min guddotter och mitt hjärtegull.
Det är de stunderna som betyder mest!
När hela kroppen spritter och ansikten som lyser av lycka.
Det gör mig glad!
Eleni mou, what will I do without you?
Eleni mou!
Jag saknar henne något så vansinnigt!
En hel sommar, utan henne. Inget kommer bli sig likt.
Jag vill egentligen inte veta.
Nu jävlar ska det börja sparas, för jag måste till N.Y.
Miss you girl!
Jag saknar henne något så vansinnigt!
En hel sommar, utan henne. Inget kommer bli sig likt.
Jag vill egentligen inte veta.
Nu jävlar ska det börja sparas, för jag måste till N.Y.
Miss you girl!
Nu kommer allt på en och samma gång.
"Det är över nu
Men jag kommer ihåg alla dagar med dig
Det är över nu
Men jag kommer ihåg en helt annan tid
Den är över nu
Det hörs en kall, kall vind som sveper förbi "
Det är härmed klart. Vi har båda gått vidare. Det tog tid, som du sa. Men här är vi.
Lättnad. Kan jag beskriva det så?
Jag vill inget hellre än att du ska må bra, det vet du.
Men det har varit jobbigt tidigare. Att ha velat komma nära, men inte kunnat. Rädd för att såra dig.
Jag känner dig så nära inpå, du känner mig.
Alla fel, alla brister. Men du accepterade, tog på dig, fanns till och älskade.
Jag kommer alltid älska dig, precis som jag sa. Men vi kommer aldrig mer finnas till.
Det är skönt att nu kunna prata om det här utan att veta att det tär i dig.
Du vet var jag finns om något skulle ske. Här. Whenever you might need me.
Det börjar låta högtravande och löjligt, men jag menar det. Vem vet vad framtiden har att ge?
Ingen kan svara på hur vi kommer reagera senare. Men, just nu vet jag hur det är.
Aldrig, kan jag lova. Kommer jag låta någon styra mig och säga, gör si, gör så.
Det vet du! Det ska mycket till för att styra mig.
Så, dina värsta farhågor kan du slänga åt helvete med en gång.
Vi är över nu!
Jag har älskat dig. Kommer älska dig. Aldrig glömma dig.
Ta hand om dig är du snäll!
Men jag kommer ihåg alla dagar med dig
Det är över nu
Men jag kommer ihåg en helt annan tid
Den är över nu
Det hörs en kall, kall vind som sveper förbi "
Det är härmed klart. Vi har båda gått vidare. Det tog tid, som du sa. Men här är vi.
Lättnad. Kan jag beskriva det så?
Jag vill inget hellre än att du ska må bra, det vet du.
Men det har varit jobbigt tidigare. Att ha velat komma nära, men inte kunnat. Rädd för att såra dig.
Jag känner dig så nära inpå, du känner mig.
Alla fel, alla brister. Men du accepterade, tog på dig, fanns till och älskade.
Jag kommer alltid älska dig, precis som jag sa. Men vi kommer aldrig mer finnas till.
Det är skönt att nu kunna prata om det här utan att veta att det tär i dig.
Du vet var jag finns om något skulle ske. Här. Whenever you might need me.
Det börjar låta högtravande och löjligt, men jag menar det. Vem vet vad framtiden har att ge?
Ingen kan svara på hur vi kommer reagera senare. Men, just nu vet jag hur det är.
Aldrig, kan jag lova. Kommer jag låta någon styra mig och säga, gör si, gör så.
Det vet du! Det ska mycket till för att styra mig.
Så, dina värsta farhågor kan du slänga åt helvete med en gång.
Vi är över nu!
Jag har älskat dig. Kommer älska dig. Aldrig glömma dig.
Ta hand om dig är du snäll!
Släkten är värst.
Farmor på telefon tidigare.
Försökte förklara att jag fått bidrag till NY-resan
som nu ska bli av på riktigt.
Hon förstod sig inte riktigt på det hela kan jag gissa.
Kissa-på-sig-roligt ungefär.
"Men Lina, vad ska du dit och göra?
Herreminje, i Amerika bor det ju bara gangsters."
Gangsters? Ja, vill man kalla befolkningen för det så.
Och herreminje är den nya grejen för mig just nu.
Allrakäraste vän över haven.
Kärahjärtanes vad jag saknar henne.
Pratade precis med Eleni, jag är så glad att det spritter i kroppen.
Jag saknar henne så!
Måste få den här resan bokad och det ska vara nu inom kort.
Jag har fått ännu fler stränga order.
I better be taking my butt over there, and that's soon typ.
(Typ? Svenska för nybörjare snart, det här håller på att gå åt pipsvängen.)
Jag saknar, saknar, saknar hela hennes familj.
Det är nu jag vill tillbaka till Grekland.
Men snart är jag där. NY, tänk att bo där va..
Vore livet så himla mycket enklare eller bättre då?
Miss Eleni (Lauren) Argyros im missing you
like a fat kid misses his cookies when the shop is closed.
Nu ska jag som det fat kid jag är gå och göra en macka,
fan blåbärssoppa står man sig inte länge på när man är frisk!
Någon timme senare i Carro's underbara liv.
FRISK?
Trodde jag ja, tog alldeles nyss febern igen och ja, tror du inte på fan?
38.1 landade den jäveln på. Kan inte stämma.
Jag mår ju som en nyponros, att jag inte luktar som en hör inte hit.
Kanske är det dags att sova så jag mår bättre imorgon, ja kanske.
Vore jag trött så. Anyways, vi hörs!
Ciao.
Pratade precis med Eleni, jag är så glad att det spritter i kroppen.
Jag saknar henne så!
Måste få den här resan bokad och det ska vara nu inom kort.
Jag har fått ännu fler stränga order.
I better be taking my butt over there, and that's soon typ.
(Typ? Svenska för nybörjare snart, det här håller på att gå åt pipsvängen.)
Jag saknar, saknar, saknar hela hennes familj.
Det är nu jag vill tillbaka till Grekland.
Men snart är jag där. NY, tänk att bo där va..
Vore livet så himla mycket enklare eller bättre då?
Miss Eleni (Lauren) Argyros im missing you
like a fat kid misses his cookies when the shop is closed.
Nu ska jag som det fat kid jag är gå och göra en macka,
fan blåbärssoppa står man sig inte länge på när man är frisk!
Någon timme senare i Carro's underbara liv.
FRISK?
Trodde jag ja, tog alldeles nyss febern igen och ja, tror du inte på fan?
38.1 landade den jäveln på. Kan inte stämma.
Jag mår ju som en nyponros, att jag inte luktar som en hör inte hit.
Kanske är det dags att sova så jag mår bättre imorgon, ja kanske.
Vore jag trött så. Anyways, vi hörs!
Ciao.
Blir det nagonsin som man tankt sig?
Det blir inget av att se hur det gar till.
Kameran ar stulen, jag ar less.
Men jag har vant mig.
Mormor ar numer 60 ar gammal, grattis i efterskott momma mou!
Allt ar grymt. Vadret at bra.
Det ar lordag. Vi ska till Sidari.
Jag bestaller klader.
Kan det bli battre?
Dessutom har han kommit.
Den jag aldrig trodde jag skulle traffa.
Ja jesus, sa det kan ga.
Var radda om er!
Kameran ar stulen, jag ar less.
Men jag har vant mig.
Mormor ar numer 60 ar gammal, grattis i efterskott momma mou!
Allt ar grymt. Vadret at bra.
Det ar lordag. Vi ska till Sidari.
Jag bestaller klader.
Kan det bli battre?
Dessutom har han kommit.
Den jag aldrig trodde jag skulle traffa.
Ja jesus, sa det kan ga.
Var radda om er!
Små saker kan hjälpa så långt.
Efter en macka från Subway,
en puss från My,
skön musik från Navid Modiri och Gudarna
och tanken på att det är fredag
så är jag helt och hållet återställd.
Från allt som har med vad som helst att göra.
Kanske ska jag lägga mig och sova en sväng
i kanske världens kallaste lägenhet?
Bara för att få tiden att gå ännu fortare.
Sounds like a great plan.
en puss från My,
skön musik från Navid Modiri och Gudarna
och tanken på att det är fredag
så är jag helt och hållet återställd.
Från allt som har med vad som helst att göra.
Kanske ska jag lägga mig och sova en sväng
i kanske världens kallaste lägenhet?
Bara för att få tiden att gå ännu fortare.
Sounds like a great plan.
Grund.
Ja, för att sudda ut allt dumt som kan ha landat i någons hjärna, det finns grunder till att jag kallar henne Slynan.
Så har det alltid varit och så kommer det alltid vara, för det är den hon är.
And we still like her. Lots.
Så har det alltid varit och så kommer det alltid vara, för det är den hon är.
And we still like her. Lots.
Nu längtar jag, igen.
Eleni mou.
Hon hade ringt idag, men jag missade det såklart.
Fann ett himla gulligt meddelande intalat på telefonen,
åh nu börjar jag längta tillbaka.
Snart är det sommar och då får jag äntligen lämna Sverige igen!
Jag saknar dig så himla mycket,
och det finns så mycket som ska berättas.
Så fort vi får tid.
You don't understand this anyway but..
Vi har städat, det är klart.
Nu ska jag gå och träna på grekiskan.
MANANÃ MANANÃ.
Filakia.
Det gör ont att sakna.
Jag kom på mig själv.
Med att sitta här, alldeles ensam. Och sakna.
Jag saknar Malung, mitt studentliv och allt som hörde till.
Jag saknar Maja, Elin, Emma, Daniel, Linda, Lina, Jonas,
Krippe, Emelie, Kim och alla de andra som hörde till.
Framför allt saknar jag mina troll.
De jag ständigt hängde i gäng med och hittade på bus.
Jag börjar bli gammal, det ligger nog i det.
Det är jobbigt att sakna. Det betyder att vad jag har nu inte är fulländat.
Eller så romantiserar jag bara gårdagen alltför mycket.
Jag saknar att kunna göra precis vad jag vill, när jag vill, hur jag vill.
Det är inte samma sak nu. Då var det en särskild frihet.
Nu är det bara en självklarhet.
Det gör ont att sakna er - i love you!
Sedan har vi nyår. Helt överskattat.
Ändå vill jag desperat få det planerat för en gångs skull.
Jag behöver struktur.
Med att sitta här, alldeles ensam. Och sakna.
Jag saknar Malung, mitt studentliv och allt som hörde till.
Jag saknar Maja, Elin, Emma, Daniel, Linda, Lina, Jonas,
Krippe, Emelie, Kim och alla de andra som hörde till.
Framför allt saknar jag mina troll.
De jag ständigt hängde i gäng med och hittade på bus.
Jag börjar bli gammal, det ligger nog i det.
Det är jobbigt att sakna. Det betyder att vad jag har nu inte är fulländat.
Eller så romantiserar jag bara gårdagen alltför mycket.
Jag saknar att kunna göra precis vad jag vill, när jag vill, hur jag vill.
Det är inte samma sak nu. Då var det en särskild frihet.
Nu är det bara en självklarhet.
Det gör ont att sakna er - i love you!
Sedan har vi nyår. Helt överskattat.
Ändå vill jag desperat få det planerat för en gångs skull.
Jag behöver struktur.
Systra mi.
Det gör ont att läsa vad hon tänker, eftersom det aldrig egentligen kommer ut.
Hon håller det inne och jag vet precis vad som gör henne så illa att hon blir ilsk mot omgivningen.
Det gör mig illa att veta att hon måste känna precis allt det som jag redan känt.
Nu är det mest tomt och konstigt.
Vad ska jag säga den dagen vi springer in i varandra, eller ännu värre,
då jag fyller år på fredag om du nu mot förmodan efter 11 månader skulle höra av dig.
Det är inte mitt ansvar, oberoende på min ålder, vad människor än tycker och tänker.
Du är min pappa, vår pappa, och du behandlar oss som skit.
Det är något jag försöker bortse ifrån, men det funkar inte alltid så himla bra.
Snälla, ta hand om Malin.
Hon förtjänar inte det där, hon är bara 15 år
och då måste man få känna sin egna far.
Sluta göra henne ledsen!
Jag måste sova, jag tänker för mycket den här tiden på dygnet.
Som, ska jag göra det eller inte. Ha. Inte.
Men min pappa gör mig arg, på-riktigt-arg.
Skit i det.
Agapi mou megali, i like it!
Imorgon ska jag posta brev till Grekland,
snart fyller Eleni även år.
Hon håller det inne och jag vet precis vad som gör henne så illa att hon blir ilsk mot omgivningen.
Det gör mig illa att veta att hon måste känna precis allt det som jag redan känt.
Nu är det mest tomt och konstigt.
Vad ska jag säga den dagen vi springer in i varandra, eller ännu värre,
då jag fyller år på fredag om du nu mot förmodan efter 11 månader skulle höra av dig.
Det är inte mitt ansvar, oberoende på min ålder, vad människor än tycker och tänker.
Du är min pappa, vår pappa, och du behandlar oss som skit.
Det är något jag försöker bortse ifrån, men det funkar inte alltid så himla bra.
Snälla, ta hand om Malin.
Hon förtjänar inte det där, hon är bara 15 år
och då måste man få känna sin egna far.
Sluta göra henne ledsen!
Jag måste sova, jag tänker för mycket den här tiden på dygnet.
Som, ska jag göra det eller inte. Ha. Inte.
Men min pappa gör mig arg, på-riktigt-arg.
Skit i det.
Agapi mou megali, i like it!
Imorgon ska jag posta brev till Grekland,
snart fyller Eleni även år.
Uppdat.
Det var nu extremt längesedan jag orkade uppdatera mitt liv, tiden har inte räckt till. I vilket fall har det hänt en hel del, men det är ingenting jag har tid att skriva upp nu heller. Helgen var dock überrolig, så mycket kan det sammanfattas. Jag träffade i stort sett hela släkten på dop i Umeå i söndag, inklusive Meja som nästan är alldeles nyfödd.
Om fyra dagar beger jag mig.
Oh yes!
Om fyra dagar beger jag mig.
Oh yes!
Se så det kan gå en onsdagkväll som den här.
Nu är jag hemma - igen. Efter en utekväll med Frida, Sara, Julia och Therese. Det var riktigt trevligt men jag kände att det var dags att lämna dem efter några timmar just för att jag vet att jag måste upp tidigt imorgon och jobba. Mamma ska hämta moi så lite lyxigt är det allt! Nu måste jag sova så jag inte mår alltför dåligt imorgon, eller eh, det lär jag nog göra ändå.
Kalinixta putana mou, jag saknar dig som fan!
Kalinixta putana mou, jag saknar dig som fan!
Lyckans vindar.
Det var trevligt hemma igår. Mamma bjöd på god mat och jag bara njöt. Visserligen hittade jag inte rätt film till Peter, han fick istället Schindlers list så länge och så beställde jag den rätta filmen. Det räckte mer än väl i vilket fall skulle jag tro, en film och lite mörk choklad sedan är han nöjd.
Jag känner att det kommer bli jobbigt det här, jag har gått in i en fas nu. Men allt löser sig med tiden.
Solen verkar vara på väg fram även idag, jag blir glad! Vårväder gör så mycket.
Idag är jag uppe tidigt, igen. Jag har börjat bli för rastlös för att kunna ligga längre. Men, jag orkar fortfarande inte gå på jobbet tidigt. En latmask, det är jag innerst inne.
Nu ska jag skicka över alla nostalgilåtar till kära Putana som har en dator i kaos.
Åh, så jag saknar henne!
Jag känner att det kommer bli jobbigt det här, jag har gått in i en fas nu. Men allt löser sig med tiden.
Solen verkar vara på väg fram även idag, jag blir glad! Vårväder gör så mycket.
Idag är jag uppe tidigt, igen. Jag har börjat bli för rastlös för att kunna ligga längre. Men, jag orkar fortfarande inte gå på jobbet tidigt. En latmask, det är jag innerst inne.
Nu ska jag skicka över alla nostalgilåtar till kära Putana som har en dator i kaos.
Åh, så jag saknar henne!